uaedav

Använder vanlig mineralolja 20W-50 från Biltema

Autopiloten använder kommandot XTE (cross track error). Den informatione finns också i kommandona RMB och RMC möjligen också RMA. Dessa finns i antagligen i standardinställningen i plottern. Man kan också välja att plottern ger XTE, titta i manualerna. Inställningen ska också vara 4,8 Kbyte/s, dvs NMEA standard.

Bra artikel - tack för den. En vit LED är, som en TV-bild en blandning av olika färger, dvs den har inte, som en glödande tråd, ett kontinuerligt spektrum. Som jag läser specen på lanternor utgår den från en bredspektral ljuskälla. Att då placera en LED innanför ett färgfilter kan leda till överraskningar. Man bör satsa på en diod med rätt färg från början

Hm Beroende på vilke dator jag använder ser jag bara denna tråd medan på en annan får jag upp en serie trådar för varje regel. Går det att "fösa ihop" de trådarna på något sätt?

Frågan om utbildning är viktig. Vi har ju myndigheterna flåsande i nacken (eller längre ned) och om inte vi, som kollektiv, kan påvisa att vår kunskapsnivå är hög så att det inte behövs någon utbildning så är risken stor att det kravet ställs. Jag är däremot undrande över varför Regel 23, fartygs toppljus, ska diskuteras särskilt. Den är ju rätt klar åtminstone för båtar i frititdsstorlek. Sedan att regeln inte följs alltid kan motivera en utbildningsinsats. Den fråga jag dock ställer mig är om det stipulerade lysvidderna för mindre båtar < 12 m, 2 nm (Regel 22) är tillräckliga för att upptäckas i tid av ett större fartyg, t ex med hög däckslast. Jag har skummat din inledande referens till exjobbet från sjöbefälsutbildningen. Den statistiska behandlingen är kanske tveksam men brist på utkik, dålig förmåga att tolka sitationen ("situation aweness") och trötthet är väl tydlig. Där diskuteras inte vilka hjälpmedel man haft i radar med t ex CPA larm. AIS nämns inte. Under det gågna året har det ju skett och rapporterats ett antal kollisioner där små båtar < 12 m har varit inblandade, en del med dödlig utgång och där bristande utkik har varit en direkt orsak.

Det är inte helt klart i specen vad 0,8% avser. Det kan tolkas som +/- 0,8 % av aktuellt mätvärde (dvs enbart ett linjaritetsfel) eller som 0,8% av fullt utslag (vilket inkuderar offet, olinjäriteter, temperaturberoenden osv). Om man mäter 100 V på 600 V området så blir felet med första tolkaningen +/- 0,8 V, med den andra tolkningen så +/- 4,8 V. (0,8 % av 600 V). Mycket av detta kan reduceras genom att man kalibrerar sitt instrument Bra att du uppmärksammar detta med mättiden för att shunten ska klara sig. Av den anledningen är detta med knappnålsmetoden, se tidigare, ett sätt att mäta stora strömmar även under lång tid. Det går bra så länge man arbetar med låg spänning, säg 12 - 24 V. I 230/400 V system ska man använda strömtång.

4D betyder antagligen +/- 4 enheter i sista siffran, om man läser 1,000 så är det digitala felet +/- 0,004. Till detta kommer det linjöra felet (beror på noggranheten i spänningsdelarnas resistanser

Några ställen till som inte nämnts ovan Ängskär i höjd med Örskär men på fastlandssidan, jättefin gästhamn, en gång i tiden världes största utskeppningshamn för järn Prästön om du inte är alltför djupgående i höjd med Söderhamn. Angörs från västsidan Kråkön och Agö Tynderö (innanför Åstholmsuddens fyr) Om ni inte passerar genom Härnösand så finns en mycket skyddat vik Gånsvik på Härnöns ostsida för övernattning. Man kan gå in till Härnösand om man vill ca 4 km Barstahamn. skyddad hamn och fint fiskeläge Tennviken och Skagshamn i höjd med Ö-vik

Förlåt nostalgin ovan men bilder väcker minnen. Nedan sammanfattar jag en del av mina erfarenheter Ang val av multimetrar: Det vanligaste felet är att man försöker mäta spänning med MM inställt för strömmätning. Om instrumentet inte är skyddat för att klara detta (säkring) så brinner shuntmotståndet. Kom ihåg reservsäkring. Ett annat vanligt fel är att man har fel spänningsområde. Enkla instrument är inte skyddade för detta. Börja alltid med högsta området och välj sedan mindre mätområde. Bäst/enklast är att ha ett instrument med automatiskt områdesval. Sedan kommer fall i golv/durk. Instrumentet måste vara mekaniskt hållbart och klara fall i golv. Det räcker inte med ett gummihölje. Även instrumentets insida måste klara fallet. Särskilt gäller att batteriet måste sitta fast. Instrumenet måste vara tätt. Risk finns annars man får korrosion/oxid i kontakter. I billiga instrument är områdesomkopplaren ofta en svag punkt. Manualen måste vara begriplig! För att mäta i husets 400/230 V så bör det vara av kategori CAT III. KOntrollera batterityp och ha ett i reserv. Visarinstrument behöver inte batteri för annat än resistansmätning. Den vanligaste mätningen ombord är att spåra glappkontakter, avbrott, kortslutningar och trasiga säkringar. Då duger en lampa utmärkt. Att kunna "ringa" en ledning, dvs en Ohm/resistansmätning med summer är praktisk. Till en del instrument finns en temperatursensor (följer med eller kan köpas till). Har sin givna användning. Kapacitans- och induktansmätning, ja, då ska man veta vad man håller på med för att ha nytta av mätningen. Diodmätning; går lika bra med två resistansmätningar. Ang testpinnar: Vanligast ä "nåltypen" so är isolerad ända ut till spetsen. Det är dock praktiskt att ha möjlighet att ansluta någon typ av (isolerade) krokodilklämmor som man kan haka fast. En praktisk typ är en testpinne med en liten gripklo som kan skjutas ut.

Helt rätt med bilderna i länkarna. Har arebetat en del med dessa i forntiden. AVO ansågs vara mycket tillförlitligt och noggrant men också dyrt. Det var stort som en mindra skolåda. Mitt första instrument var ett billigt (japanskt) inköpt från Clas i Insjön. Det gick ett sorgligt öde till mötes: Inställt på 50 mikro amp området försökte jag mäta ca 300 V=. Visarnålen såg ut som ett Z efteråt men vridspole och lager hade klarat sig märkligt nog. Jag hade dessutom lyckats bränna några av shuntmotstånden för strömmätning. Men, det var nog inte bara jag som gjorde det klassiska felet - instrumentet inställt på fel område (för lågt).

Rolig länk. Vilka minnen länken väcker. Den engelska AVO-metern där visaren med attityd av engelsk överklass värdigt rörde sig till sitt slutvärde och om man gjorde fel så sa det "plopp" när automatsäkringen åkte upp. Flukes första handdigitala instrument som man kunde använda som studsboll. Saknar dock instrument från Unigor och Gossen i exposén

En söndag morgon för många år sedan låg vi i en naturhamn. Det var så där skönt som det bara kan vara ibland. Så hör vi en båtmotor som närmar sig och någon som börjar ropa. Jag tar mig upp ur kojen för att ta reda på vad som är på gång - det vill säkert fråga hur djupt det är eller så... In kommer en motorbåt med stor snurra på aktern och två äldre män i. En hojtar och frågar om det kan fä komma upp jämsides. Jag undrar som är på gång för det finns gott om plats men jag tar fram några fendrar. De har tappat sin position och behöver hjälp med det. Inget konstigt med det för det är gott om småskär och lätt ta fel. Jag ber dem ta fram sjökortet så ska jag visa. Njaä... Det är så att de har inget sjökort .... OK, det känner väl till skärgården så... Jag tar fram mitt kort och visar. Oj f-n utbrister den andra mannen i båten. Vilken tur att vi vände. Vi var ju på väg till Finland. Jag hör efter vart de ska och de uppger en ö som ligger ca 15 M bort. Jag föreslår att de ska gå rakt söderut genom sundet och sedan träffar de på farleden och utprickningen och kan följa den. Åt vilket håll är söder? Men ni har väl kompass? Näää, den ligger hemma under sängen De tackar för hjälpen men så frågar de var man kan köpa bränsle, det börjar bli torrt i tanken. Jag meddelar att närmaste sjömack ligger 20 M bort och utan sjökort och kompass så ska man nog inte försöka... De drar iväg. Jag var på väg att förslå att de kanske kunde köra på andedräkten. De ångorna var väl så brännbara. Hur är det man säger: Gud håller sin hand över fulla och dårar

Instämmer. I de flesta fall är det bara frågan om spänning eller inte spänning. En vanlig glödlampa med rätt spänning och två trådar med tespinnar är ett bra hjälpmedel för de flesta fall. Om man vill testa polariteten så ersätts lampan med en lysdiod (och seriemotstånd om det inte är inkluderat). Börja med att testa lysdiodens polaritet med ett batteri. Har själv testpinnar med inbyggda dioder som visar (grovt) spänning och polaritet. Om man ska testa dioder så är en Ohm(resistans)-metern tillräcklig. Man vill bara veta om dioden är hel eller inte. Strömmätning ska man vara försiktig med om man inte har en strömtång. Ett alternativ till strömtång för mätning av t ex ström till startmotorn är två knappnålar som sticks in i isoleringen på ena (+)kabeln med ett visst avstånd från varandra (det finns tabeller för detta någonstans - annars är det enkelt att räkna). Man mäter sedan spänningen mellan knappnålarna, dvs man använder kabeln som shuntmotstånd. Ett av få tillfällen där man vill ha noggrannhet och upplösning är testning av ett batteris laddningsstatus.

Ett tips när man ska in till en naturhamn, särskilt om man är ensam. Skaffa en liten dragg (något kilo) med lina och kasta upp den på land. Sedan är det enkelt att dra sig in och samtidigt kontrollera båten med akterankaret. Man bör dock känna till om man kan komma in till land på den tilltänkta platsen.

Ett litet tips om du ska hissa segel ensam och det lite blåsigt: Leta reda på en bryggnock, boj eller liknande och gör fast fören med en dubbel lina, dvs du har båda ändarna ombord. Du kommer nu att automatiskt ligga med fören mot vindögat och kan i lugn och ro sätta segel och stuva undan säckar, stroppar mm. Ta hem tampen till bojen, bräck med förseglet och du är iväg. Glöm inte linorna till revet(n).

Din inställning är värd beundran, men som Thalatta säger, man kan inte allt på en gång. Till att börja med: Det du gjorde bra var att du insåg dina begränsningar och valde att gå i hamn. Sedan; 12 m/s är ingen nybörjarvind. Ett annat råd: Tänk efter före. Men också: Tänk efter efter. Var förberedd och klar innan du sticker ut Varför fick du inte upp storseglet? Antagligen pga att du inte gick rakt mot vinden och seglet låste sig i likrännan. Om du inte hade förseglet påhakat på förstaget så är det en övning att göra det i grov sjö. Med tiden kommer vanan och (fritt från Thalatta) Ack fjunet så lätt kommer med tiden att göra allt rätt. Är du med i någon klubb? Där kan du träffa erfarna kompisar som gärna visar. Lycka till

Använder en multimeter från Classe. Den har en massa små finesser som är användbara som frekvensmätning (mäta t ex motorvartal), minne - man kan ansluta mätpinnarna och läsa av senare. Bra om det är trångt. Vidare kan man ansluta den till en dator för att använda den som logger för att följa t ex laddningsförlopp. För stora strömmar har jag en särskild strömtång som ansluts till multimetern.