RBack

Jahapp?! Släpper du säsongen? Fick min i plurret för snart två veckor sedan och har kört ungefär 11 timmar nu. Kom nyss hem från en kort liten vända med stampande i motvind och slingrande i medvind (runt Hällgrund bara) https://www.facebook.com/robert.back.984/videos/10209435110983744/?hc_ref=ARRNSEHcWqdk5DoU9VKkKZ1EDZL1GBBSKA_dISaM_RS_TviUsbugT_ZxiR2acU3ixyw

Eftersom jag gillar snipor - och eftersom det inte tycks finnas någon specifik allmän sniptråd - så inleder jag härmed en dylik. Det återstår att se huruvida tråden får några inlägg, om den självdör inom loppet av några dagar eller om det blir desperat monolog från min sida i två veckor varpå jag ger upp. Tänker mig mest en allmän tråd om och med dessa flytetyg. Det kan vara vissa åtgärder man gjort, någon resa, upplevelse, bilder eller tips. Det kan vara bilder på snipor man finner intressanta, det kan vara diskussion vilka kriterier som behöver uppfyllas för att en båt ska vara en snipa, det kan vara diskussioner om olika konstruktionstraditioner på olika orter, det kan vara... ja allt sniprelaterat man inte vill starta en ny tråd om (typ "Kamremsfiltret är krokigt - vad gör jag?") Med det sagt inleder jag tråden genom att fortsätta med en bild.

En viss uppföljning här: http://backinblogg.blogspot.fi/2017/06/forsta-halvan-av-batsasongen.html

Ibland skulle standard-grejer vara ganska praktiskt. Men så tycker jag att krånglandet med allehanda hembygdsmuseala båtattiraljer har sin charm. Åtminstone tycker jag det ett par, tre, kanske t.o.m. fyra dagar om året. Det (krånglandet) har förstås en tendens att krympa antalet dygn som båten ligger i vattnet under säsongen. Inom kort ska jag - försöka - starta upp motorn för första gången sedan sista båtturen i höstas. Då återstår att se om matarpumpen jobbar som den ska och om allt klarat vintern i enlighet med mina önskemål. Min nya propeller torde vara färdig i slutet av veckan. Blir vansinnigt spännande att se vilka effekter den har på flytetygets egenskaper. Sjösättning? Inte före midsommar, men kanske veckan därpå... Tills dess hinner nya bekymmer uppstå...

Vad hade du för axeldiameter?

Jo, man blir säkert öm i axlarna om man håller på och bär propellrar hit och dit. Edit:... Buuuu... flåt

Fotografiet är överexponerat.

Det var första tanken medan jag observerade de sorgliga resterna av ett en gång så stolt däck pysa ihop till ingenting. Men då var det lördag afton... Idag är det måndag och jag ringde skroten i morse. Hann säga "gammal Volvo, 10 bultar" och räkna upp bultcirkelns diameter, varpå karln i andra luren fortsatte med centrumhålets diameter - som givetvis var exakt samma mått som jag skulle säga därnäst. Han visste vad han talade om. Efter en timme ringde han upp och sade att han har en fälg med däck. I morgon åker jag och kollar/köper härligheten. Får nu hoppas det är exakt rätt och att det är i någorlunda skick.

... Och där var det korrigerat till motorbåtssnack

Värmen kom och i går (lördag) fick kölen lite plast som kompensation för det material jag slipat bort. Hann dock inte plasta klart och behöver ännu fixa så att det är jämnt, slätt och någorlunda fint. Sedan är det lite annat smått och gott som bör ordnas. Skulle byta bränslematarpump men att få tag på rätt modell visade sig vara allt annat än lätt när det gäller min spis från 1962. Uppenbarligen har Parsons (som marinerade Fordson-motorer) dessutom bytt från Super Majorens normala pump till en Massey Ferguson-variant. Grejen är ju den att pumpen inte sitter mot kamaxeln som på traktorerna, utan på axeln som driver sjövattenpumpen (den som matar in sjövattnet till värmeväxlaren). Den pump jag köpte var i stort sett identisk med min gamla. Problemet var bara det att armen som ligger mot kamaxeln (eller i detta fall vattenpump-axeln) var för lång och fick inte plats. Vinkeln mot axeln verkade dock rätt. Funderade först på att kapa armen, men kom sedan underfund med att jag kunde använda nedre delen (den med armen) av min gamla pump och öre delen + alla inälvorna av den nya. Allt passade. Nu tycks det inte vara något läckage i alla fall. Egentligen skulle det ha varit tillräckligt med en reparationssats. I går fick ena däcket på trailern nog och tömde sig. Det var ändå bara en tidsfråga. Däcket är troligen regummerat tusen gånger och ser ut som Great Rift Valley. Tur det inte hände när båten dras till hamnen. Då hade det funnits potential för kaos i stan. Hjulet har suttit på någon gammal Volvo-lastbil i stil med N88, så nu måste jag undersöka hur däcksbytet ska utföras. Båtsäsongen fortsätter...

Men det som är bra är ju att "Motorbåtssnack" numera också heter "Seglarsnack". Det hjälper oss alla som innerst inne vill segla.

Jag har så avslappnad inställning att det inte skett några som helst framsteg sedan jag senast skrev något. Skyller allt på jobbet (och andra jobb-projekt) som inneburit långa dagar, kvällar och helger. Men samtidigt har här varit så infernaliskt kallt att det ändå inte varit någon större idé att börja plasta. Och kom nu inte och föreslå något om ett litet "tält" med kupévärmare eller andra lösningar. För jag vill ju fortsätta skylla båt-inaktiviteten på jobb och väder. Till onsdagen ska vi väl ändå upp några fler mängder Celsius hit till mina trakter. Samtidigt börjar jobb-situationen reda upp sig. Snart har jag inte längre något att skylla på.

Pressade upp flytetyget en bit och plockade in diverse plankbitar mellan köl och trailer. Har långa kilformade takspån som ett lokalt företag tillverkar kyrktak av. De bitarna är perfekta för allehanda precisa detaljinställningar. Kom åt att börja fila undertill. Ska ännu köra bort en del material runt den gamla skadan innan jag börjar plasta.

Jo en sådan vill jag ha för en hel hoper ändamål. Just den där tycks dock inte vara kompatibel med äpplen. Men det finns säkert alternativ.

Eller hur!? T.o.m. mer än 1000... Men jag har varit lat, samtidigt som jag den senaste veckan grejat intensivt med helt andra - icke båtrelaterade - saker på ställen där jag inte har min båt. En vacker dag kanske. Tidigast på söndag...

Den är knappast byggd i två halvor, men inplastad träregel i kölen är högst sannolik. Den har även inplastad träspant med ca 50-60 cm mellanrum samt två rejäla stockar som motorbädd. Troligen är en försvarlig del av trävirket fuktigt och uppsvällt - vilket förstås kan resultera i sprickbildning på sina ställen. Eller egentligen utgår jag från att sprickor finns här och var. Krackeleringar syns här och var, men det är oftast bara i ytskiktet (vad jag hittills noterat). Jag har rengjort under motorn så gott det går, men där finns en separat glasfiberbalja som kan samla upp oljespill och annat mysigt. Under den baljan finns sedan kölskarpen och där är det toksvårt att kunna spana efter några sprickbildningar. När den här båten tillverkades, kladdade man glasfibermatta efter glasfibermatta i många tjocka lager om vartannat. De gjorde antagligen inga riktiga hållfastighetsberäkningar (eftersom glasfiber var relativt nytt och oprövat material) utan byggde helt enkelt bara tjockt för att vara på säkra sidan - ungefär som om man inte riktigt "litade" på materialet. Men jag slänger dit lite aceton i omgångar och putsar och har mig - så får jag kanske se varifrån det sprider sig. Sedan försöker jag komma åt att plasta lite och därefter ska båteländet i plurret. Ett annat år blir det lite mer omfattande bottenrestaurering - om tid och pengar finns... Edit: Jag har ingen aning om båtens CV vad grundstötningar beträffar - men sannolikheten att den mött stenar är stor på en skala. Ungefär 99,67% skulle jag tro. Den har ett gamla ytreparationer i fören, men inga större synliga på annat håll.

Hmmm. Drog i går hem båten (från hamnen) för lite vårfix. Vårfixet skulle inbegripa byte/reperation av matarpump för bränslet, lite lätt tvätt och annat icke tidsödande. Planerade nämligen ha båten i vattnet mer än på land denna säsong. Egentligen behöver båten få en rejäl restaurering av skrovytan (främst under vattenlinjen) men det kommer väl flera år... Fäste dock i dag ögonen - och fingrarna - på något jag vet att jag såg förra året också - nämligen en del "fett" under kölen (utsidan) och på trailern, men som jag då inte orkade bry mig i. Detta "fett" är olja. Oljan är i stort sett ansamlad relativt rakt under motorn. Så med andra ord verkar det som om denna olja sipprar ner genom ett försvarligt antal tjocka lager glasfiber, för att slutligen tränga ut under kölen. Precis just på det stället är kölens ytskikt också skadat och borde repareras. Så där spontant kunde man ju råka i total panik över detta. Med "oljeimpregnerad glasfiber" i kölen är det ju i princip omöjligt att reparera ytskadorna, eftersom det lär bli toksvårt att avfetta innan man lägger nya lager. Andra frågor som följer är ju t.ex. "hur skör är inte den här delen av båten nu då? Hur mycket vatteninträngning sker egentligen här? Hur allvarligt på en skala kan det vara?"... osv, osv. Men jag tänker inte råka i svår panik. Jag har inte förstånd tillräckligt för sådana reaktioner. Svårt att avgöra om det vatten som fanns i kölskarpen var vatteninträngning pga. detta, om det var via propelleraxelen (där det kommer en enstaka droppe nu som då) och/eller om det var regnvatten som letat sig in (vilket det gör på enstaka ställen). Båten är alltså från 1962. Den består av enorma mängder glasfiber (inte plastad träbåt) och speciellt i och runt kölen. Motorn (Parsons Pike Marine / Fordson Super Major) är från samma år och har genom decennierna helt säkert bjudit på sin beskärda del av oljespill och dieselstänk. Det senare är väl inte så snällt med just glasfiber. man kan också tänka sig att det tidvis legat en försvarlig mängd små pölar av blandade soppor nere under motorn. För att någon av de blandningarna ska hitta ut, måste det ju vara några krackeleringar rätt genom på ett eller annat ställe. Med tanke på mängden glasfiber och olika lager i diverse riktningar, så lär det vara svårt att bena ut exakt var. Båten håller säkert länge än och klart att jag ska engagera mig i detta. Men jag vill kolla med er om det är någon som noterat liknande grejer någon gång?

Rak stäv - i kombination med utdragen smal bog - tar sig mjukare genom vågor. En bred och utlagd bog stampar mycket mera. Men den senare är samtidigt normalt "torrare" på däck när det går vågor eftersom de rakstävade plöjer mera rätt igenom och låter stänket skölja över. I egentlig mening är skillnaderna tydligast på på deplacementbåtar. På planande båtar (eller i alla fall då de körs planande) har den raka stäven oftast mindre betydelse eftersom vattenkontakt normalt inte sker där (utan längre ner under bogen). Båtarna du nämner (Axopar och XO) är väl föresten dokumenterat ganska bra i hög sjö. Men ur sjösäkerhetssynpunkt är det andra saker än stäven som spelar roll.

Skön tråd! Skriv mera så jag har mera att läsa! Jag kunde gå igång rejält i detta ämne men då har jag antagligen snart en gigantisk mobb bestående av kränkta män höttandes med Bruce-ankaren och förtöjningslinor utanför dörren. Eftersom jag har det yrke jag har skulle jag iofs förstås ha helt rätt... men det hjälper föga mot bajs i postlådan. *host, host*

Skogstoan är ju klart intressant. Har spanat lite på sådana alternativ och tänkt som så att det i värsta fall blir hink (med lock) och torv - typ. Är inte så kräsen. Men ett mer ändalyktsvänligt och ändamålsenligt alternativ säger man inte nej till. Skulle bara gälla att få hem den till Finlandet också. Varpå jag googlade och raskt hittade den nationella motsvarigheten. Bingo! http://www.ekovessa.fi

Varför håller du på och meckar så där, bygg ett bättre större roder så kan du svänga tom. när båten står still /B Nej, jag ska ha större propeller

Egna båtens akter drar styrbord vid back. Det är perfekt eftersom jag normalt svänger (måste svänga) i den riktningen ut från bryggplatsen. Det tar trots allt nästan hela hamnbredden (landomgärdad långsmal hamn med brygga och båtplatser längs vardera långsida) innan jag fått svängt så mycket att jag kan börja veva över till babordsgir och ge fart framåt och ta mig ut. ... som i början av filmen... Med nordlig vind har jag problem. Då svänger inte båten. Den driver bara sidledes längre in i hamnen och längre in bland båtarna. Dessutom har jag många rattvarv mellan någorlunda roderutslag. I början av båtsäsongen (september säsongen 2016) var det dessutom luft i hydrauliken med mera rattande som följd. Jag har sicksackat allt längre in i hamnen utan att få båtskrället upp mot vinden. Till slut fick jag lov att svänga i andra riktningen (det gick hyfsat lätt) och backa ut ur hela hamnen - vilket i sig inte var någon räkmacka med tanke på dessa båtars styrförmåga i den riktningen. Nästa gång det är nordlig vind måste jag testa ta tag i akterbojen och "dra ut båten" genom att hålla i bojöglan och gå längs relingen. Då ska den per automatik vrida sig rätt inne i hamnen. Om jag orkar vill säga. Är man ensam så är det väl många moment och metrar mellan alla tampar, reglage och boj. Lite om zickzackandet här: http://backinblogg.blogspot.fi/2016/09/sjalvfornedring-med-hjalp-av-bat.html

Man får väl skaffa/konstruera ett ledat DMR-roder. http://www.rudderpower.com/index.html Det troligen platta och relativt lilla originalrodret på min båt har av någondera föregående ägare ersatts av ett större hembygge. Det är inte optimalt. Den effektiva naca-formen (konvex symmetrisk "vingform") är starkt förenklad och består av simpla platta plåtbitar som bildar en något "trubbigare spets" framför roderaxeln och en lång avsmalnande bakåt. Har smått funderat på att någon gång göra ett litet experiment och "fylla ut" rodret (de platta ytorna) så att det blir mer hydrodynamiskt och välvt.

Alldeles för stora roderutslag kan göra så att rodret "stallar". Sådant beror lite på rodrets utformning, båtens fart, varvtal och andra små detaljer. Rodret kan alltså stalla vid lite olika roderutslag beroende på situation. Platta roder stallar snabbare än sådana med mer naca-utformade varianter. Så när man kör sakta är det fördelaktigt att hitta det där maximala roderutslaget innan eventuell roderstallning sker. Min båt är nära på hopplös i låg fart trots ganska stort roder . Att backa och svänga är ännu värre än hopplöst. Men när det letar sig mot 5-6 knop börjar den gira enligt beställning.

Båtsäsongen 2016 var väldigt lång. Jag satt i båten från någon gång i början av april till slutet av september. Den sjösattes i slutet av juli. Kort därefter togs motorn ur och fick helt nya inälvor. Den monterades åter ner i båten i början av september. Därefter påbörjades en serie provkörningar samt typ 2-3 "riktiga" men korta vändor ut till havs. Jag hann köra båt ca 6-7 ggr innan den togs upp i början av november. Inför kommande båtsäsong planerar jag ingenting - jag tänker alltså inte åtgärda något specifikt. Egentligen borde jag slipa, fixa och måla under vattenlinjen men börjar jag med det har jag den åter i vattnet först mot slutet av sommaren - om ens det... måste ägna tid åt huset. Så den får åka i med sina blessyrer och skavanker. Jo jag måste iofs eliminera disel-läckaget vid spridarrören och matarpumpen. Men det är små ingrepp. Funderar smått på att vingla över till Umeå - samt göra några vändor till skärgården utanför Vasa (mina hemtrakter). Hemmahamnen är Nykarleby 8 [land]mil norr om Vasa. För någon som ev. vill ha bilder, film och diverse viktiga skriverier finns mer att hämta här: http://backinblogg.blogspot.fi (scrolla ner ett par inlägg)