RBack

Menar du typ dylika sammanställningar?: http://npic.orst.edu/factsheets/pyrethrins.html https://wwwn.cdc.gov/TSP/PHS/PHS.aspx?phsid=785&toxid=153 Eller hela vägen tillbaka till peer review som är grund för gjorda sammanställningar? https://link.springer.com/article/10.1007/s40071-015-0106-x https://www.agriculturejournals.cz/pdfs/vet/2019/03/04.pdf https://setac.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/etc.5620080504 https://www.old-aj.cz/publicFiles/61206.pdf https://www.scielo.br/j/aa/a/9GmLB3rKGZpNfgFSBfZDgLt/?format=pdf&lang=en https://www.journalijdr.com/sites/default/files/issue-pdf/25179.pdf Skäl är också att komma ihåg att många studier - speciellt när ämnen ska godkännas. - gäller hur stor dos som blir dödlig för en viss procent av undersökta organism. Det betyder att de som inte dör ändå ofta indirekt blir oförmögna att upprätthålla en kvarvarande population. Man kan jämföra med bin som inte direkt dött av neonicotinoider, men vars orienteringsförmåga upphört fungera så att de inte längre kan förse kolonin med pollen.

Är spindlarna i vägen där de riskerar klämmas ihjäl flyttar jag dem försiktigt för att de inte ska skadas. I övrigt får de husera fritt på och i båten. Kom ihåg att Pyretrin (i Myrr-spray) är galet giftigt för vattenlevande organismer inklusive fiskar.

Jovars. Alternativen är flera. Ny och mindre motor är ett sådant. Det behövs under inga omständigheter 52 hk för att nå deplacementfart. Någon form av elektrifiering är ett annat alternativ. Tredje alternativet är förstås att byta båt.

Ibland gör jag enstaka jättespännande filmklipp. Långa och händelselösa. Har under åren följt med bränsleförbrukningen men först på senare tid börjat göra mer noggranna beräkningar. Den tillförlitliga datamängden dock något för liten än. Men för närvarande är snittfarten för de tre senaste somrarna 6,8 knop (där ingår lite puttrande i hamn och långsam slalom mellan österbottniska stenar) vilket resulterar i 0,6 liter per sjömil / 4,9 liter per timme. Snabbaste längre resan hade en medelfart på 8,7 knop och då drog den gamla Forden (Trader / Super Major / Parsons Pike - 3,6 l, 52 hk) 0,67 l/nm och 5,9 l/h. Då är det fart över grund. Fler resor i olika strömförhållanden och olika medelhastighet krävs för mer tillförlitliga siffror. Full gas körs aldrig... eller tja, jo, enstaka korta stunder typ två gånger per sommar bara för att "kolla". I förlängningen är strävan ändå en mer bränslesnål lösning framöver. Vad och hur får tiden utvisa.

Mycket trevligt! Deras hastighetsegenskaper är dessutom sådana att man hinner vara länge ute på sjön. Snipor levererar alltså mer av det väsentliga än i stort sett alla andra motorbåtar och de gör det till ett avgjort lägre pris. Tänkte på det medan jag nyss skummade genom en tråd om vem som har råd att äga båt. Ganska kraftigt internet som ramlat ner ser jag. Internet finns förresten inte heller i min båt eftersom den är byggd 1962.

Ett år sedan jag senast postade samhällsviktig snip-information. Inget oviktigt har hänt. Nästan inget viktigt heller. Den gångna helgen tjänade yachten i alla fall som moderskepp för granskning av ett naturskogsrestaureringsprojekt ute vid Mickelsörarna (Kvarken). Passade på att ta en bild när vi rodde in till ett av de besökta områdena. Något tungt lastad i fören. Men detta är som kompensation för gubbarna och deras medhavda smörgåsar som annars var positionerade akterut.

Ombyggnad av stäven på segelbåten Wobegone Daze från sid 89 i länken nedan. Helt annan typ av båt och skrov förstås. Med detta inte sagt att det är en särdeles god eller ekonomisk idé att bygga om stäven på en båt. Men varför inte? Det finns gott om nya båtar ifall man klantar till det. https://www.ericwsponberg.com/wp-content/uploads/case-studies-in-redesign.pdf

Jäpp. Men i vissa lägen är man mer (eller mindre) mentalt förberedd på att "det plötsligt händer". Följderna av den mentala förberedelsen - eller mentala "närvaron" om man så vill - kan generera olika resultat.

Jag har cyklat ganska många mil. Tävlingscyklade uder ett antal år och tränade förstås därefter. Alltid haft cykelhjälm. Ramlade aldrig under träning eller tävling trots att det speciellt vid tävling kan uppstå farosituationer i trängsel och med hög hastighet. Däremot har jag ramlat tre gånger och spräckt två cykelhjälmar mot asfalten. Ena gången skulle jag bara till posten (400 m hemifrån) och den andra gången var när jag skulle hämta barn från skolan (också 400 m hemifrån). Sistnämnda gång vandrade jag raka spåret in till lärarrummet och bad om plåster för att täppa till skinnfria ytor på ena handen. Tredje gången jag ramlade var jag på väg till jobbet (1 km hemifrån). Stod och höll lektion (jag är lärare) med byxor infärgade av mörk och våt jord. Orsak till "olyckorna" var halka, hoppande kedja och allmän ouppmärksamhet i det enkla och vardagliga - alltså de där tillfällena då huvudet inte är riktigt fokuserat på det man för närvarande håller på med. Vid träning och tävling är man ju s.a.s mentalt med på banan och beredd på alla faror. Här tänker jag att det är lite samma sak med mitt rännande på båtskrället medan den ligger förtöjd vid bryggan. Jag är ju dit ibland och grejar med något. Då hoppar man av och an och bär på det ena eller det andra (verktygslådor, kanistrar o.dyl.). Dessutom måste jag går runt överbyggnaden några meter på däck och båten är smal så den ligger inte precis plant när jag skubbar hit och dit. Om eller när jag ramlar i vattnet så utgår jag från att oddsen talar för att det är när jag "bara ska" kontrollera ditt eller datt på båten när den ligger fi hamn. Typ motsvarande de tillfällen då jag spräckte cykelhjälmarna.

Ja, alltid! Uppblåsbar när det är varmt, ärmlös bekväm väst när det är bra temperatur för den och flytjacka när det är kyligare. Men det där med att ha flytvästen på när man lastar båten eller annars rör sig på den när den är förtöjd i hamnen tenderar inte gå ihop med mina annars hårda flytvästprinciper. Det är rimligen just då som det är absolut störst risk att ramla i. Visserligen är det inga problem att ta sig upp ur vattnet vid min bryggplats, men slår man i skallen på vägen kan det vara värre med simförmågan.

Jag hade provat tidigare när båten varit igång - dock inte tidigare i år. Har två misstankar. Alternativ ett är att det finns någon löskontakt som slumpat sig så att det inte fungerat tidigare, men fungerade nu. Alternativ två är att det på något sätt fixats när båten var på skrovrestaurering över vintern. Bad dem nämligen samtidigt lägga in ny generator och utöka batterikapaciteten. Vet dock inte (ännu) om de rörde styrningen samtidigt. Måste fråga. Jo, en joystick med potentiometer (?) vore det optimala förutsatt att styrenheten ger den möjligheten. Den biten av elektriska anordningar och funktioner har jag inte så bra koll på och måste utröna hur det ligger till innan joystick införskaffas. Tillägg: När jag köpte rattpump valde jag en som fungerar tillsammans med elektrisk styrning av hydrauliken så att jag skulle få möjlighet att bibehålla den. Vattentåliga och rimligen lämpliga industri-joysticks av allehanda slag får man ju lätt tag på. Särskilt dyra är de inte heller när de är single axis.

När hydraulstyrningen plötsligt börjar fungera: Vet inte varför. Men plötsligt fick jag en ingivelse att börja trycka på den traverskontroll som förra ägaren hade installerat som - enda - styrkontroll. När jag köpte båten monterade jag rattpump (och ratt förstås), men lät ändå traverskontrollen och den elektriska styrenheten vara kvar. Den ville dock inte fungera och jag misstänkte någon felkoppling/löskontakt men tog aldrig tag i saken och det förblev något jag tänkte jag fixar senare. Under en tur för några dagar sedan glodde jag ner på den - i ett specifikt fack - undanstuvade traverskontrollen och plockade upp den samt tryckte förstrött på en av knapparna varpå båten omedelbart gjorde en ruskigt hastig babordsgir. Svängen var så tvär och kvick att det fick bli hela varvet runt eftersom det tog en lång sekund innan förvåningen släppte och hakan var upplockad från durken. Hydraulcylindern är stor och det ska pumpas en hel del olja för roderverkan. Blir tidvis mycket rattande när flytetyget ska manövreras i trängre utrymmen. Det där med att fixa den elektriska styrningen fanns alltså i planerna och förhoppningen var att det det skulle leda till förenklade och snabbare manövrer i vissa lägen. Med tanke på snabbheten med vilket motorns hydraulpump skickar oljan av och an blir det perfekt. Ska ändå byta ut den något o-intuitiva traverskontrollen mot en joystick i något skede. Delar av det fortsatta styrandet den dagen skedde från flybridge eftersom traverskontrollen är på lång sladd. Det gäller dock att ha den rättvänd och att faktiskt se vilken knapp man trycker på. Giren är som sagt omedelbar och för små kursförändringar ska trycket på knapparna vara av subtilt och ögonblickskort karaktär. För finjusterad och rakare kurs längs farledslinjerna är det nog fortfarande rattstyrning som gäller. Osäker på om ladusvalornas bajs hör till. Skulle avlägsna det innan jag åkte ut, men så glömdes det bort och sedan hade jag inget vettigt att skrapa/borsta bort det med. Detta mest nämnt för att lugna medlemmars eventuella upprörda antifågelbajsnerver.

Det där med olja som letar sig ut från oljefiltret var det ja... Misstänker starkt att jag är något på spåret när jag utgår från att denna packning kan ha med läckaget att göra. Tror att filterhållaren i något skede (alltså i samband med oljefilterbytet) kom åt att rotera mot den nya packningen när det redan var tryck mot den och att plåtkanten då skar upp gummit, samt sedan pressade sönder alltsammans när jag sakteliga testade dra åt lite mer då det fortfarande sipprade ut olja. Dagen efter öppnade jag härligheten, putsade åter spåret där packningen sitter, lade in en ny packning (jag har ett lager av filter och packningar) och såg sedan till att filterhållaren inte roterade minsta lilla när jag drog fast allt. Frid och fröjd (i rövahöjd)!

Har svårt att uttala mig kring huruvida själva "bärplanet" påverkade farten eftersom hela skrovet genomgick restaurering deluxe. Dessutom blev det ytterligare en liten propellerjustering för lite bättre synkronisering med motorns varvtal. Toppfarten verkade hur som helst vara ungefär samma. Den där skivan tror jag bromsade en gnutta också. Den var inte särskilt snyggt fastplastad. Men vad som påverkat vad och i så fall hur mycket vet jag inte.

Precis. Man står sig slätt mot grundläggande fysikaliska lagar. Men så märkbart mycket bättre och skönare skrovet beter sig i sjön (vågor) nu när aktern är ren och fri från den gamla påplastade matbordsskivan!