per_62

Travarblocket är till en Laser med ett storsegel på 7,1 m2 (Brottlast: 250kg, arbetslast: 140kg). Verkar vara för klent till en Soling med en spinnnaker på ca 20 m2. Samt att ha ett block i änden på gaj och skot är nog inte optimalt. Prova om det inte räcker med ett spärrblock istället. Blåser det mycket så kan man även fixera gajen i samband med en gipp samt därefter släppa efter lite vid behov. Att ta hem på gajen kan som sagt vara tungt. Med en sugga kan man även få in gajen lite.

Vattentäta skott som med marginal går över vattenlinjen torde vara ett bra skydd om man skulle få vatteninträngning som inte kan stoppas. Alternativa metoder att täta på utsidan eller på insidan kan även rädda en båt från att sjunka. Från Yachting Monthly's Crash Test Boat kan man få inspiration till hur man kan få till en temporär tätning: Yachting Monthly's Crash Test Boat is holed Part 1 Yachting Monthly's Crash Test Boat is holed Part 2

Slang hela vägen till kulventil och bordsgenomföring har jag men det kanske inte fungerar i en Fingal? Finns även en Fingalklubb. Någon där kanske har en lösning? https://www.maringuiden.se/klubbar/;id=99&action=medlemmar&order=rang&sort=desc&page=1

Det kan bli stora krafter i en spinnakerbom och 50 mm verkar vara en rekommenderad diameter. Material till en sådan bom kan vara komposit, aluminium eller trä om man ska hålla sig till klassreglerna. För spinnakerbom gäller enligt klassreglerna: F.4 Spinnaker Pole The spinnaker pole shall be of either: a) composite carbon fibre and resin or b) aluminium alloy extrusion. The aluminium content shall be minimum 90%. or c) wood Spinnaker pole length 2615 mm max Verkar vara vanligt med 50 mm i diameter: https://www.forespar.com/products/sail-spinnaker-pole-size-guide.shtml#S_LIST Spinnaker Pole: UXP-200-UXP, #304101 Spinnaker Pole, Aluminum, 2" Dia., Made-To-Length, UXP External Trip End Fittings https://www.forespar.com/product275.html Foto på spinnakerbom: https://en.wikipedia.org/wiki/Soling#/media/File:Silver_Soling_2018_Vintage_Yachting_Games.jpg Kinesgipp med spinnaker uppe:

Kraften i storskotet torde vara några hundra kg så att belasta skotskenan med ca 100 kg borde inte vara något problem. Här några länkar att uppskatta krafter: https://support.seldenmast.com/en/services/calculators.html https://www.harken.com/en/support/selection-tools/calculators/ https://vikingyachting.se/kunskapsbank/ Här mastar man på en IF med hjälp av spinnakebommen och det är inte så stora krafter som behöver hanteras. Borde väl var något liknande med en Fingal. https://youtu.be/Ne8YQdDAB_I

Finns att köpa Telltales med teflon. "wool telltales (with TEFLON® treatment) that don´t stick to the sail in the wet." Så kanske köpa eller pröva med teflonspray

Risken är liten att träffas av blixten är liten men det kan hända. Har själv seglat i några åskväder där det ibland smällt till lite väl nära. Om man ligger förtöjd vid en ö minskar troligen risken samt har man kortare mast än övriga båtar runtomkring så kan man hoppas att blixten hellre vill ta den kortare vägen genom en högre mast. En fullträff inträffade 2019 i USA dagen innan en kappsegling och båten blev senare utdömd och skrotad. Se denna video och läs mer här samt här.

Om man ska åka med vinden så varför inte koppla en kite till motorbåten, speciellt på lite längre etapper och där det är öppna fjärdar eller på havet. Borde kunna spara bränsle. Omegasails har tex hållit på med detta i många år.

Med Aquaplot kan man planera både kortare rutter eller drömma om seglatser på de större oceanerna. https://app.aquaplot.com/

Alternativet är en härlig seglats på ca 250 nm vilket med långa seglingsdagar, medelfart 4 knop, samt reservation för någon dags oväder och stillaliggande tar en vecka att segla.

Provsegla gärna några olika båtar så får man känna på skillnaden på olika båttyper. Ta kontakt med båtägare som har båtar som kan vara av intresse och fråga om du/ni kan följa med på en testseglats. Det finns säkerligen någon seglare som gärna ställer upp på någon kortare tur, fråga på någon båtklubb. Finns även gastbankar man kan anmäla sig till och hänga med på en seglats.

Attans att den där CTEK fått dålig kritik. Finns ju alltid 12V laddare med DC-kontakt att tillgå. USB laddning med högre effekt heter tydligen USB PD (Power Delivery) och i version 3.1 finns möjlighet till 48V och högst 5A. Så det ska kunna gå att ladda apparater som kräver mer effekt än mobiler.

CTEK USB-C laddare kan faktiskt vara ett alternativ. Den är på 60W vilken nästan är 65W som ordinarie 230V-laddare ger. Med en adaptersladd kanske den även kan ladda en iPad och iPhone? Filtreras spänningen tillräckligt bra i en USB-laddare så att laptopen inte skadas? Vill helst slippa effektförluster via inverter (12V DC till 230V AC) samt därefter 230V laddare till 19.5V DC. Dock kan en inverter någon gång vara bra att ha tillgång till och då helst en med ren sinusvåg.

Tänkte ta med en laptop, HP ZBook 14u, på båten och har en 230v-laddare med DC-kontakt (4.5x3.0mm) med specifikationen: 65W 19.5V 3.33A Ska även vara möjligt att ladda denna laptop via USB-C. Vill helst ha en 12V laddare som laddar även när man använder laptop så 65W bör man väl ha som minimum. Batteriexperten har en 65W billaddare med DC-kontakt som ansluts till 12v cigguttag. Skulle kanske vara smidigt med en USB-C laddare men hittar ingen. Är det viktigt att laddaren lämnar en stabil spänning på 19,5V? Kan en dålig 12V laddare skada en laptop? Finns det andra bra alternativ att ladda en laptop ombord? Alternativt en laddare (kanske DIY?) med variabel spänning där man kan ansluta olika kontakter är det någon bra idé? Vad har ni för erfarenheter och tips med laptop ombord?

På västkusten har SXK till sina bojar en lina Ø 32 mm istället för kätting. Se skisser på utförande: https://www.sxk.se/system/files/vastkustkretsen/HAK/Bojritning-2020.pdf

Denna boj finns i Stockholm skärgård, ca 2-3 m vattendjup och dybotten. Kättingen höll drygt 5 år innan den släppte från bojstenen pga av att de nedre länkarna rostat ordentligt. Så har man kätting så behöver den kontrolleras då och då.

Som sagt pengar på kontot, därefter släppa båten. Swish borde vara ett alternativ om betalning ska ske under en helg. Som köpare får man först kolla med sin bank om det är möjligt. Är det en dyrare båt så får köparen be någon annan att swisha det som överstiger maxbeloppet i Swish: "Bankerna och privatpersoner kan ha olika beloppsgränser beroende på vad varje bank har bestämt. Dock max 150 000 kronor." Enligt försäkringsbolaget IF gäller följande vid ett bilköp och gällande båtförsälning så torde det vara samma sak: Acceptera endast betalning via Swish – då överförs pengarna direkt och köparen kan inte i efterhand dra tillbaka pengarna. Swish fungerar om beloppet understiger 150 000 kronor. Är summan större än 150 000 kronor rekommenderar vi att ni gör upp betalningen hos banken alternativt med bank-/postväxel. Undvik kontanter om det handlar om stora summor, vilket det ofta gör vid bilaffärer. Acceptera inte betalning via banköverföring på internet. Det förekommer tyvärr bedrägerier med falsk identitet och att köparen avbryter banköverföringen strax efter köpet. Köparen har åkt iväg med bilen och du kan inte få tag på honom eller henne på grund av den falska identiteten.

Ett exempel på en motoriserad trimaran. Här har man nog inte tänkt på det praktiska fullt ut. Att lägga till i en naturhamn med fören blir inte helt enkelt om man ska upp på detta fördäck samt i kombination med negativ för blir det ett litet äventyr att komma på båten igen.

En självläns är en säkerhetsdetalj och ska kunna dränera ut vatten vid behov. Men om självlänsen är felplacerad eller att båten är nedlastad, tex överlast eller många personer ombord kan vatten istället komma in i båten. Genom att stänga en kulventil monterad på utloppet kan man vid dessa tillfällen hantera situationen. Det vatten som kommit in i båten borde normalt inte vara något problem och får ösas eller pumpas. Men glöm inte öppna kulventilerna när båten lämnas vid bryggan, annars kan det bli mycket vatten i båten vid regn. I vår hamn har det ibland varit båtar som nästan sjunkit pga regnvatten som inte dränerats ut.

Kan det finnas utrymme för montering bakom sidorna i båten. Möjligen behöver man sätta in ett luftgaller för att det inte ska bli så varmt. Tex bakom den grönfärgade markeringen i denna bild. Monteringen skulle kunna döljas med en lucka.

Verkar inte finnas skrovduk för segelbåtar, bara för motorbåtar. Funderar på om detta skulle vara möjligt att åstadkomma men då naturligtvis med en skåra för köl och roder.

Hittade ett planeringsverktyg där man grovt får distansen mellan platser på vår planet inklusive en hel del hamnar. Fungerar även bland öarna i Stockholms skärgård men man behöver lägga ganska tätt med viewpoints. Ca 2800 nm Rom-Malmö via Kielkanalen. https://classic.searoutes.com/

Häftig resa med massor av ställen att upptäcka. Här finns en karta med en hel del hamnar med något att börja med. Samt därefter utforska Noonsite. Späckhuggare har varit väldigt närgångna från Gibraltar och norrut och skadat ett flertal segelbåtar. Vet ej om dom är intresserade av motorbåtar. Finns även kortare alternativ via kanalerna men maxhöjden kanske sätter stopp för en sådan resa. Verkar vara maxhöjd 3,5 m. Eller via Canal du Midi, maxhöjd 3,0 m och verkar vara en trevlig kanal enligt Kunskapskanalen.

Lycka till med båten och kontrollera att utrustningen är ok innan ni seglar iväg även om det bara är en seglats på drygt 40 nm till hemmahamnen. Samt det kan vara riktigt kallt i början av april och visar prognosen även busväder så avvakta gärna någon vecka.

Finns även handdrivna när batteriet tagit slut: