per_62

Hittade några tulpaner på båten som nu cirkulerar i Stockholms skärgård. Så hoppa i och ta fram isskrapan.

36 cells paneler har en högre spänning vilket är bätre än 32 celler. Så det är väl därför dessa är att föredra i samband med laddning av batterier. Se denna länk. Kanske det är samma orsak att de passar bättre till en MPPT regulator. 48 celler är kanske ännu bättre. Så var hittar man minst 36 cells paneler som är flexibla?

Enligt denna länk ska paneler parallellkopplas om någon panel kan hamna i skugga. Varje cell ger 0,6v så 32 celler ger 19.2v samt 36 celler 21.6v vilket kanske är bättre för en MPPT regulator men är det nödvändigt med den högre spänningen för att MPPT ska vara effektiv? Även artikeln i PBO innehåller intressant läsning kring solpaneler.

Tanken är att omgående öka på till 3x50W för att klara kylskåp, LED-lampor, mobilladdning, plotter samt att utöka senare till totalt 200-300W solpaneler samt att då gå över till Lifepo4-batterier på 100-200Ah. Idag finns 2st 80Ah-batterier som nästan räcker till. Var hittar man information om att paneler med 36 celler istället för 32 celler ska användas till en MPPT regulator? Det finns många paneler med enbart 32 celler på marknaden och det är tråkigt om man i så fall köper fel typ av panel om man vill nyttja MPPT regulator som ska vara den effektivaste typen. Det verkar vara så att många paneler får kraftigt reducerad effekt vid delvis skuggning vilket är irriterande, speciellt på en segelbåt med bommen etc som ofta kan skugga en panel. Är det 64 celler som är bättre gällande delvis skuggning eller finns det speciella paneler som är bättre gällande detta? Seriekoppling av flera paneler borde väl vara bättre vid skugga över vissa paneler?

Ska komplettera solpanel 1x50W (ansluten till CTEK 250S Dual) med två flexibla solpaneler som man kan gå på i nödfall (2xca50W) vilka ska monteras framför en sprayhood på en segelbåt. Placeringen är inte optimal och bom och tampar kommer att delvis skugga panelerna. Även att de monteras på rufftaket gör att vinkeln mot solen inte är optimal. De solpaneler med 32 celler jag hittat är Sunwind 50W (samma som befintlig) eller Sunbeam Tought 38W vilka passar de två ytorna 2x102x38cm? Finns det andra alternativ till dessa som är bättre? Är det någon fördel att koppla solpanelerna i serie så att spänningen blir högre och kan detta leda till att det gör mindre om någon panel skuggas. Blir uteffekten från en solpanel rejält reducerad om en solpanel delvis skuggas? Är det någon större skillnad mellan 32 eller 36 celler?

Som sagt, byt till ny fin lina som inte kinkar. Det är bara tråkigt att ha linor som inte fungerar som dom ska när dom ska användas, man blir bara irriterad. Att ha bekymmerslösa prylar som bara fungerar är så trevligt.

Om två skrov ska sammanfogas med rör så måste rör och infästningar dimensioneras utifrån de krafter som kan uppstå. För vek konstruktion och den bryts sönder med risk för haveri och att hela härligheten går till botten. Varför inte skaffa en färdigbyggd katamaran som rimligen håller för påfrestningarna, tex en Dacapo 20 som finns på Blocket?

Ska det vara så ska det vara pålitliga prylar så att man utan problem ser allt även när det är nattsvart ute. Raymarine CAM220 eller en FLIR-kamera verkar vara önskekameror som även skulle fungera fint att navigera med i mörkret.

Som sagt, det finns ett förbud att släppa ut toalettavfall. Sedan kan det vara svårt att följa detta om tömningsanläggningarna inte fungerar. Transportstyrelsens Kontaktperson Lina Petersson kan man maila till: lina.petersson@transportstyrelsen.se Jag gjorde det förra året och tipsade om förra årets länk om sugtöming. Svaret jag fick var att man förbättrar Hamnkartan. Att stationerna fungerar är hamnens ansvar och är det problem kan detta gärna påpekas både officiellt genom Hamnkartan och direkt till hamnen i fråga. Även att Transportsstyrelsen gärna tar emot alla förbättringsförslag från båtägare. Brister i avfallsmottagandet bör man anmäla här. Om många anmäler fel och brister så får vi väl hoppas att Transportstyrelsen tar detta mer på allvar. Förbudet om tömning i havet är ju i grunden bra, sedan att uppfylla detta kan bli svårt när tömningsstationer inte fungerar för alla båtar med fulla skit-tankar...

Troligen Hög luftfuktighet på hög höjd så att vattendropparna i molnet blir för tunga och trillar ner.

Får nog fortsätta väga flaskan för att ha koll. Inga problem med aluminiumflaska förutom att enkelt se hur mycket som finns kvar.

Vi är nöjda med en Air Head mulltoa med normalsits och bra sitthöjd (finns två storlekar på sits) Samt man slipper pumpa. Kolla måtten den kanske får plats.

Jag har en PA6-gasolflaska av aluminium som tom väger 5,3kg och full 11,3kg. Att väga flaskan fungerar för att kolla hur mycket gasol finns kvar men jag skulle vilja ha en mätare på flaskan. På Biltema finns tex en gasnivåindikator som fästes på flaskan, är en sådan tillförlitlig? Samt finns det andra alternativ att ha en enkel koll på kvarvarande gasolmängd?

I manualen för Fenix finns allmän information om riggen och på sid 16 anges att det finns en separat beskrivning om riggning. Försök att leta reda på en sådan. Förstagets längd kanske behöver kortas men kontrollera detta noga innan det görs. Ibland kan det räcka att byta till kortare toggles i kombination med hur riggen är ansatt.

Mastens stag ska vara rätt ansatta, läs Seldens anvisningar. Vid segling ska förstaget vara spänt och inte bilda en båge för att få ett bra driv i förseglet. Vid kraftigare vind justeras detta genom att spänna akterstaget mer. Om man lutar masten bakåt så blir båten oftast mer och mer lovgirig. Om man vill kontrollera buken i storseglet så görs det i första hand med bomuthalet, storfall och cunningham samt akterstaget. Så mer buk erhålles främst genom att släppa på bomuthalet - inte luta masten. Läs gärna Bodíngs lilla röda och Hamnens segeltrimskola. Finns även böcker att läsa, ibland även på bibliotek. Tex Illustrerad segel- och riggtrim - Ivar Dedekam Ta även gärna hjälp av någon som vet hur detta fungerar.

Kan luckan eller möjligen luckgaraget demonteras så kanske du kan komma åt bättre på insidan? Nyligen räddades ett par från sin segelbåt Kelaearin (se videon) efter att de råkat ut för hårt väder när de hade 180 nm kvar på sin långresa som pågått under 17 år. Båten slogs omkull av en stor våg och både livflotte och jolle förlorades. Paret räddades av en helikopter och båten har inte återfunnits. Läs gärna mer vad som hände här. Så se till att din livflotte blir ordentligt förankrad så att den säkert finns kvar på båten vid det tillfälle den kan behövas. Det kan bli stora krafter som infästningen blir utsatt för!

Vid segling måste förstaget vara ordentligt spänt för att förseglet ska få en bra form. När seglen är nere kan förstaget vara lite lösare men det ska inte vara sladdrigt. På en 7/8 rigg kan man trimma masten så den böjer sig. Men kanske förstaget är för långt eller så är masten felaktigt ansatt. Masten borde vara rak när man tagit ner den. Finns mycket information i Seldens skrift.

Bra med kombiladdare till många olika batterityper. Tyvärr kanske dessa laddare inte alltid är så bra för batterierna då laddningen inte görs optimalt varvid batteriernas livslängd förkortas, främs NiMH-batterier. LiitoKala-laddaren kan ladda många olika batteri-typer men det blir nog svårt att ladda ett li-on batteri till en kamera i den.

Har haft samma problem och har nu två olika laddare. En av de bättre laddarna för uppladdningsbara AAA- och AA-batterier sedan några år tillbaka är Maha MH-C9000 för NiMH- och NiCD-batterier. En fördel är att varje batteri (totalt 4 st AA eller AAA eller blandat) kan behandlas individuellt, laddning, break-in, refresh, ställbar laddström, etc. Laddaren matas med 230V eller 12v. Men ibland vill man även ladda li-on batterier till tex kameran så då finns det olika kombi-laddare, tex Hähnel UNIPAL EXTRA som klarar AAA-, AA- och li-on-batterier men det tar tid att ladda. Laddaren matas via ett USB-uttag. Man kanske även ska leta efter en laddare som klarar 18650-batterier. IKEA's LADDA batterier (AAA, AA) uppskattas av många fotografer att användas till blixtaggregat. Detta eftersom dom helt enkelt verkar ge mer power än andra alternativ samt är prisvärda om man jämför.

Var där förra året och då kunde man fylla vattentanken. Bluewater hade även en vattenkiosk där man gratis kunde fylla vattenflaskan med avsaltat dricksvatten. Det finns en vattendom sedan 2006 om maxuttag av 90 000 m3/år på Sandhamn. Om man gör för stort uttag finns risk för saltvatteninträngning i grundvattnet vilket kan leda till att grundvattnet aldrig återhämtar sig. Enligt info från KSSS: "Värmdö kommun har förbjudit all påfyllning av tankar samt möjligheten att bevattna med slang, spola av båtar med slang eller fylla på pooler med kommunalt dricksvatten på Sandön, Telegrafholmen eller Lökholmen. För mer information se HÄR Avsaltningsanläggningen förser bryggorna nu med vatten så det går att fylla tankarna med vatten. Tänk på att vi inte har obegränsad tillgång så fyll endast det ni behöver. Tack!"

Hur ska man då tänka om man har en brytare enligt den angivna kurvan som verkar bryta efter 4 sek vid 100% eller efter 0,1 sek vid 420%. Kan man acceptera en fördröjning på några sekunder?

B-karaktäristik på belysning och uttag brukar det väl vara samt C--karaktäristik för maskiner med hög startström. Hur ska man tänka kring dessa kurvor? Är det skillnad på om det är gäller lampor, instrument, kylskåp, autopilot samt förbrukare som kräver större strömstyrka, typ bogpropeller, ankarvinsch etc. Den angivna kurvan verkar bryta efter 4 sek vid 100% eller efter 0,1 sek vid 420% är det då att jämföra med C-karaktäristik?

Det kan bli stora krafter i förstaget på en sådan stor båt! Jag har en S30 med mindre segel och där sitter en vantskruv under däcksbeslaget vilken är fäst i ett rosfritt beslag som är svetsat till en rostfri plåt på utsidan. På insidan är detta förstärkt med en inplastning som även gör det vattentätt, se bilden. Det är som sagt mycket viktigt att fördela ner krafterna från riggen på ett säkert sätt till skrovet. Nuvarande infästning ser osäker ut med enbart beslag i däcket. Fördäcket kan gå sönder med nuvarande infästning vilket kan leda till masthaveri. Plywoodskivan får inte vara fuktig i laminatet, den lär då snart förlora sin funktion och även fuktskadorna kan bli stora i däcket. Se till att torka ut ordentligt eller bättre byt ut till divinycell innan detta plastas in.

Vad är det för båttyp? Det var mycket skruvhål som kan läcka och leda in vatten i båten eller i däcket. Varje skruvhål bör tätas ordentligt med tätmassa kring skruvarna. Är det inte brunfärgat trä som distansmaterial i däcket som har ruttnat? Måste i så fall bytas ut. Rimligen borde det vara en stum förankring för förstaget. Beroende på belastning i förstaget så är det ofta infäst även ner i skrovet och inte bara i däcket.

Vattentrycket är måttligt vid givaren och en temporär pluggning borde vara ok under sommaren. Typ två brickor och en bult samt tätningsmassa. Då får du tid att senare hitta ett alternativ med möjlighet att installera givaren inne i båten. Är ekolodet gammalt kan det kanske även vara smart att köpa nytt, kanske med kombination med en sjökortsplotter.