Thallatha

Vad ska man se/lägga märke till i bilden? Höjdkurvorna på landbacken - vilka Raol efterfrågade. Man fick med ett antal båtsportkort extra med höjdkurvorna på land inlagda, när man köpte båtsportkorten över västkusten för en himla massa år sen. Om det fanns över farvattnen runt Hunnebostrand kommer jag inte ihåg. Tror inte att det fanns nåt större intresse av användarna, för egen del spelar höjdkurvorna på land ingen som helst roll. Det är mer än nog med information på sjökorten ändå. Är dessvärre i de östligare ödemarkerna (läs Stockholmsområdet) och leker stenhuggare. Kommer jag ihåg när jag kommer hem, kan jag kolla i mitt gedigna lager av sjökort.

På båtsporkort nån generation tillbaka i tiden fanns just det du efterfrågar - har för mig som en test. Tror inte det var så många som efterfrågar den varianten. De höjder som kan va bra att hitta finns ju utsatta på sjökortet - "Sote Bonde" tex. Från vår käre Monsunseglare, som läser på MarinGuiden, men aldrig vågar skriva, fick jag denna bild.

Jaså - har du gjort den skivan själv. Då är det ju inga problem. Den ser ju verkligen fin ut. Att göra en ny skiva som till synes är 15 cm tjock och kanske går lite längre ut än den "gamla" är nog ingen dum ide (när jag får tänkt efter) om den blir lika snygg som den befintliga. Den går ju att göra ihålig - antingen man plastar en stomme av divinycell, eller gjuter den i en form. Det skulle ju gå att få lite små förvaringsutrymme i framkant på den "tjocka" skivan om man så vill. Kryddhylla kanske, eller förvaring för småprylar. Man skulle ju tom kunna göra den nya hon i glasfiberlaminat. det skulle tom gå att ha en liten utslagsho och en större diskho. Saknar det ibland i båten. Så har vi i våran stuga. Jag skulle utan att tveka såga bort den gamla hon för att utnyttja utrymmet bättre. Nu har jag visserligen inte sett hur det ser ut, men dom konstruktionerna brukar va rätt stadiga. På en tidigare båt skulle jag bygga en isbox med öppning bakom diskhon i glasfiberlaminat och gjuten i samma basinredningen- Avloppet satt i vägen, för att få nån ordentlig storlek på isboxen. Jag sågade loss diskhon och vände den 180 grader och plastade fast den igen. Det blev perfekt. Det gäller bara att ha lite konstruktiv fantasi - men det verkar det ju som du har.

Tar du upp båten på vintern - det skall man väl inte göra. Båtar är väl till för att ligga i sjön. Har du talat med Tore "på slutet", Nu har jag visserligen inte sett honom på länge, men jag tror att han är "still going strong" - en trevlig och kunnig man. Jag skickade hans kontakuppgifter som meddelande. Han borde ju känna till det mesta om båten. Om du ringer honom - hälsa från mig - "Tommy på elverket".

Är diskhon av glasfiberlaminat och gjuten i samma form som det övriga basinredet. Allt går att demonterar. Är det glasfiber så är en multimaster inte så dum att såga loss befintliga diskhon med. Enklast är ju att ersätta den med en ny av rostfritt. Gäller bara att hitta en som passar och i övrigt uppfyller kraven. Synd att du inte hade nån bild där du tagit bort täcklocket så det syns hur diskhon ser ut. Rent spontant är det synd att ersätt bänkskivan - den ser ju snygg ut. Trä är ju ett material som är enkelt att jobba med, och i nödfall skulle man kunna göra höjningen i trä. Bäst är kanske att göra den i glasfiberlaminat och typ divinycell eller bara i glasfiberlaminat om man gör det extra jobbet att göra en form. Det finns många möjligheter.

På båtsporkort nån generation tillbaka i tiden fanns just det du efterfrågar - har för mig som en test. Tror inte det var så många som efterfrågar den varianten. De höjder som kan va bra att hitta finns ju utsatta på sjökortet - "Sote Bonde" tex.

Inte så lätt. "Badstegen" är en räddningsstege som är permanent bultad i skrovet. Stegen syns dåligt på det suddiga fotot. Har den fasta steg under vattnet och inte går att fälla upp?

a x b=c är ganska grundläggande inom de flesta område.

Föreningen i Lysekil har smakprov på tändkuledunk på sin hemsida. http://www.llaurin.se/ De har även ett par CD-skivor med motordunk att sälja. Vid nåt tillfälle fantiserade jag om att utrusta båten med en bra ljudanläggning och förse den med tändkuledunk av olika slag. Ett "Tjovrör" med rökmaskin hade också varit kul. Tänk att starta upp CD-spelaren med tänkuledunk - backa ut från kajen och stäva ut ur hamnen med dunket av en fiskebåt och röken synkroniserad till dunket.

Mink luktar väl dessutom pyton. Fräste upp en mink som troligtvis en räv grävt ner i mitt trädgårdsland. Så snabbt har jag aldrig grävt en mycket djupare grop och puttat ner minkresterna i.

Så där brukar det väl normalt va. Nu är väl dom flesta öarna i den Bohuslänska skärgården inte så mycket större, än att man kan gå till fots. Som vanligt är jag ju "motvalls kärring", speciellt när det gäller tekniska inovationer. Om man tex ligger i hamnen på Kalvön, så kan man ju välja att ta till vänster eller höger när man kommer upp på den statliga vägen, som byggdes som AK-arbete, men som aldrig trafikerats av bilar i nån större omfattning. Ibland väljer vi att gå Lindön och ibland väljer vi att gå till Trossön. http://thallatha.blogspot.se/2012/09/kalvon.html Man kan ju lägga båten på olika ställen om man vill se mer av sin omvärld. Eller är det kanske så att den vinner som har mest prylar ombord när han dör.

Det är fantastiskt vilket jobb en del "gubbar" lägger ner för att bevara gamla "museibåtar" Har ett par kompisar på Smögen som jobbar med fiskebåten Asta och speciellt dess tvåcylindriga tändkulemotor. Motorn har renoverats och det har varit lite problem i samband med detta. Det handlar ju inte om toppar av aluminium, som man lyfter av för hand, utan det är spaklyftblock och spett som måste hantera i ganska trånga utrymme. All heder åt dessa entusiaster.

Senaste gången jag var tvungen att ro ut ett, eller rättare sagt två ankare, var 2004 på Brändöskär längst norr i Bottenviken. Skulle egentligen gått till Storön. Hade boka biljett på turbåten som gick till Malören. Hamnen på Malören blir ju allt grundare och den var för grund för min båt. Den Söndagen jag tidsmässigt hade möjlighet att åka dit var det kyrksöndag och det gick en passagerarbåt dit. När jag på Lördagen nästan var framme till Storön, ringde skepparen på turbåten och sa att resan till Malören var inställd pga att det skulle bli kuling. Seglade vidare till till Brändöskär. Det låg två motorbåtar längs pontonbryggan på norrsidan och jag la mig längs bryggan på sydsidan. Fram på kvällen kom kulingen från norr. Den ena motorbåten flyttade sig och la sig långsides akter om mig och den andra la sig med stäven mot bryggan och med akterankare. Hans för låg oroväckande nära min akter med vindroder. Rodde ut mitt 16 kg äkta Bruceankare, förtöjde om med stäven mot bryggan och drog fast Bruceankaret för handkraft. Lite senare vred sig vinden, så att jag till slut fick den på SB låring. Började ganska snart att dragga. Det fanns ingen möjlighet att få Bruceankaret att fästa. Rodde ut mitt Fortress lättviktsankare. Inte heller det fick något fäste. Förtöjde om båten längs nocken på bryggan. Till slut förhalade jag båten runt bryggnocken och förtöjde i lä längst bryggans nordsida. De bägge ankarna tog jag upp när det mojnat, dan därpå, och jag skulle fortsätta min seglats. Året därpå rodde jag ut ett ankare när jag kom hem till Kungshamn och skulle lägga till på min ordinarie plats. Jag hade haft en mindre båt på platsen och bojen låg för långt in. Tror jag rott ut extraankare högst 10 gånger under mitt 55-åriga seglarliv, men jag har alltid en dinge med mig.

Jomenvisst kan jag ro min jolle. http://lasselundell.se/hosttur.html Nu räknas väl inte gamla stofiler som du och jag, trotts att du är betydligt mer elektroniknörd än vad jag är.

Varför kan inte motorbåtsägare göra det samma!? Gillar ni inte att ro för att få ro!?

Tack för det utförliga svaret. Hur går processen till att gå från profilförstag till rulle? Är det bara att korta ner förstaget och montera på rullen eller hur gör man? Vad behöver man köpa utöver rullen? Och en sista fråga: Vad kostar det att sy om mina favoritsegel så jag kan ha dem på rullen? Har en otroligt fin lättvindsgenua, och en bra fock, nästintill ny stormfock och en halvkass mellangenua. Bifogad bild visar min profil just nu på förstaget och båten i helhet. Har du redan förstagsprofil, så har ju dina försegel redan ett lik som passar i vissa rullars förstagsprofil. Man måste dock va observant på att olika rullar har olika diametrar på likrännan. På min gamla storfidra monterade jag peke och ett inre förstag. Förstaget flyttade jag fram på peket. På Förstaget satt det ett Furlex rullfocksbeslag. Till Kuttertaget (det inre förstaget) köpte jag en plastimo rullfocksbeslag (mindre än halva priset än en ny Furlex). På kutterstaget förde jag kryssfocken - som tidigare hade suttit i Furlexen - vid behov. Plastimorullen krävde en aning grövre lik på seglet, varför det rappade ur. Löste det tillfälligt genom att sätta en vävtape runt förstaget. Kontrollfråga - dina segel har alltså inga pistolhakar att fästa runt förstaget. Är det så, så har du ju ingen möjlighet till såna skitrullar som CU-rullen och liknande, vilket är en väldig tur. Monterar du en "riktig" rulle som Furlex eller Plastimo, så behöver du inte kapa förstaget. Furlexen är ju betydligt dyrare än tex Plastimorullen. I Fulexpaketet ingår (om jag förstått det hela rätt) ett nytt förstag. Selden rekommenderar att man byter första om man monterar rulle på ett gammalt förstag. Det påstås att i nåt europeisktiskt land har försäkringsbolagen en rekommendation att byta ut den stående riggen efter 10 år. Det är ju alldeles för extremt. Compis 28 byggdes mellan 1968 - 1983. På en mer än 35 år gammal båt skulle jag byta ut förstaget - oavsett vilken rulle jag valde. Man behöver ju egentligen ingen vantskruv på förstaget. Inspänningen av förstaget gör man ju med akterstaget - om förstaget har exakt rätt längd. Det är för att få exakt rätt längd på förstaget, som man behöver en vantskruv till. Efter att man monterat ett rullfocksbeslag kommer man ju aldrig åt att justera vantskruven på förstaget. Jag skulle också noga se över den stående (och även den löpande) riggen. Ruskpricken och jag hjälpte en oerfaren kille som seglade från Stockholm till Kungshamn. Syd Hållö - ca 2 distansminuter från målet - bröt han masten. En toggles i infästningen till ett av toppvanten var helt utslitet och brast, när han låg i stiltje och rullade i sjögången. Till Jul och på båtmässorna, brukar man ju sälja utrustning till rabatterade priser. Jag har köpt de rullfocksbeslag jag köpt på Hjertmans Julrea, men rullfocksbeslag ingick tydligen inte i år. Det kan ju synas som om monteringen av ett rullfocksbeslag är komplicerat, men det är ganska enkelt - när man kommer på hur det fungerar. Här är Plastimos handledning. Svenska från sidan 17. https://www.navinordic.com/pub_docs/files/Ladda_ner/Rullfock/Manual-S-serien-406-609-811-GB_SV.pdf Och glöm inte en eventuell falledare om fallet inte får rätt vinkel. Har man bara ett förstag och drar av detta - "så skall du ha tack" (lokalt uttryck när saker och ting inte går som det var tänkt)

Det har väl ingen betydelse - finns väl ingen vettig människa som håller koll på vad båten kostar ändå!?

Jo "Ruskprickarna" fanns ju när jag lärde mig segla. Får väl passa på att önska alla en GOD JUL innan vecklar in mig i nedanstående anekdot och därvid glömmer bort detta. Lysekils sjöscoutkår hade en engelsk kutter som bar namnet ELIDA. (ELIDA köptes senare av pastor Lennart "Tarren" Abrahamsson, som använde båten som "missionsbåt" och seglades längs den svenska västkusten - man säger ju segla, även om man går för motor, med den typen abv båt) Blåsorkestern i Smögens missionsförsamling, brukade hyra ELIDA en vecka varje sommar och segla nånstans och spelade. Hamnar i Norge och Danmark var vanliga mål. Elida hade två stora skeppsgiggar hängades i dävertar - en på var sida. Vid ett tillfälle gick rorgängar så nära en ruskprick, att den kom mellan Båten och skeppsgiggen, varvid ruskan slets loss från pricken. Skepparn, Mästerlotsen Per Larson, lär ha fångat ruskan och överlämnat den till rorgängarn. Rorgängaren lär ha varit en som senare blev min seglarkompis och det var inte Ruskpricken.

Vem är det som får duka det frukostbordet!?

Nja - allt blir ju inte skit. Jag har ju en redig kagge och den beror inte öl och sen har jag orkat slipa ner några båtbottnar och kilat en hel del berg och krävt ett stort antal meter kabelgravar och ............ - så lite mer än skit kan man nog härleda till maten. En av mina käpphästar är ju att det farligaste på havet är land. Det farligaste med maten är väl just att vi äter alldeles för mycket. Den erfarenheten har jag aldrig haft men jag var utan dinge ett år. Å va katten skulle man göra när man inte har nåt annat trevligt att ta sig för!?

Dock rätt enkelt att räkna med totalförlust, dvs att man "säljer" för noll kronor. Det sätter ett övre tak för totala kostnaden. Jag har ägt två bilar. Den ena möglade en vinter och fick skrotas. Den andra hade svåra rostskador i underredet och den sålde jag för 1500 kr till en som ville ha en "projektbil". Köpte dem för 20 000 kr respektive 8500 kr. Dessutom är ju varje krona som man lägger ner på en båt en bortkastad krona - om man tänker krasst ekonomiskt. Var det inte nån som myntade uttrycket;"penningbegäret är roten till allt ont"!?

Då ser inte du samma godmodiga smiley som vi som använder PC och som signalerar att det han skrev var på den skämtsamma sidan. Byt telefon.

Nej, nu har du fel för en gångs skull, det är ni som kan otroligt mycket och ser till att detta forum är berikande för alla som söker kunskap. Men du svarade inte på frågan vad smilisen efter Mackeys inlägg betyder.

På vilket sätt "förstår" du det? Tror mer att du anser att du är otroligt mycket förmer än andra. Osv ... Peter - du som förstår och kan så mycket - vad betyder det om nån skribent sätter in en sån här gubbe efter sitt inlägg; !?

Egentligen ganska intresan förutfattad mening som TS för fram här. Jag är inte ett enda dugg intreserad av att ställa upp mina båtkostnader i ett EXCEL_ark eller i en kassabok och räkna samman dem. Inte heller intresserad av att räkna ut hur många dygn eller gånger eller timmar jag använder mina respektive båt, (Jag har tre. En som står för "fäfot" och två som jag använder) och därmed få en statistik på hur mycket varje båt kostar per dygn, användingstillfälle eller timme. Skulle jag va inttreserad av det, skulle det inte va något som helst problem för mig att räkna ut årskostnaden för respektive båt. Vad båtarna kostar per tidsenhet tycker jag är fullständigt ointresant. Även om jag inte är nån ekonomi- och statistiknörd, får även jag räkningar på det de olika båtarna kostar. De fasta kostnaderna som, båtplatser, försäkringar, när jag tar upp och sjösätter båtar inklusive de arbeten som jag "lejer bort". När det gäller saker som man köper till båtarna betalas det i stort sett alltid med kort. När jag betalar räkningar så hanterar jag varje faktura "handgripligt" och har full koll på vad jag betalar. När jag köper grejer till båten och betalar med kort, har jag full på koll på vad jag köper och vad det kostar. Om jag skulle va intresserad att ta fram vad mina båtar kostar, skulle det inte va nåt större problem att ta fram pärmen med räkningar, sätta mig ner och gå igenom dessa och ställa upp kostnaderna för respektive båt relativt noggrant. Men jag tycker inte att det skulle tillföra nåt. Att sen TS, anser att man medvetet blundar för de kostnader man har, om man inte bokför dem och räknar ut exakt vad båtlivet kostar, är ju snarare ett problem som ligger hos honom. Jag är fullt medveten om att båtlivet kostar pengar. Jag är fullt medveten om hur stora fakurorna är när jag betalar dem. Jag har råd att betala både fakturorna och det jag köper över disk antingen de sker med kortbetalning, eller i yttersta undantagsfall kontant. För mig är den vetskapen nog.