Thallatha

Köpte en sån här sats av företaget på Högsbo industriområde i Göteborg för några år sen. https://www.ssbilbehor.se/webasto-dieselvarmare/webasto-2000-stc-marin-installationssats-4617 Det var då ett väldigt bra pris - en del lägre än nu - men med samma innehåll i satsen. Min båt är en 28 fots motorseglare med akterruff och fick naturligtvis komplettera med slangar, uttag och slangdetaljer för att få en komplett värme anläggning. http://thallatha.blogspot.se/2010/02/vinterjobb-2008-2009-varmare.html

Smögens Marin provade på och erbjöd den servicen när de tagit över min svågers mark och lokaler på Guleskär i Kungshamn. Tror aldrig att det blev nån fart på den verksamheten. Om de har nån begränsad sån verksamhet i sin anläggning i Smögenhamnen vet jag inte, men där har de i alla fall personal stadigvarade, och med all utrustning som behövs. Nu finns det ju också båtbottentvätt där. Hade varit intressant att testa båtbottentvätten. Min båt har legat i i styvt ett och ett halvt år - två somrar och snart två vintrar. Så där finns nog lite att göra rent. Tyvärr öppnar dom inte förrn i Juni och jag vill nog ha gjort ren båten i botten och speciellt propellern innan dess.

Nu får du, på begriplig svenska, försöka förklra vad du menar

Jag skrev "vid båtplatsen", dvs där båten ligger. Och i så fall skulle den vara självfinansierad, så klart. Lite som de med vattenskoter har en platta de kör upp på, där plattan är förtöjd hela tiden. Jag har inte båten i en Grefab-hamn, utan i en grund hamn med Y-bommar. Där hade det funkat fint med en bottenstående lift. Snipan på bilden har inte bottenmålats sen ägaren byggde båtliften. Snipan står på båtliften året om och sjösätts varje gång ägaren skall ut på sjön. Båtplatsen som sådan har ett mycket utsatt läge, både från väder och vind och alla båtar som passera på havets E6 Ägare var en fd arbetskompis med Åsa Romson - dock S-märkt - och tillbringade mycket av sin tid i Stockholm, ca 50 mil från båten. Jag passera platsen ofta under vinterhalvåret och jag brukade säga till grannen - riksdagsmannen - att jag brukar ha koll på hans båt. Det finns ytterligare en båtlift närmare Smögen - på en plats där man egentligen inte kan ligga med båten i sjön. Dock hade det nog varit omöjligt att ha båtliftar för segelbåtar vid pontonbryggorna i hunnebos kommunala hamn. För mindre båtar kan ju nåt sånt här va en lösning. http://jetfloat.nu/?p=394

Ja

Eller så går man med i Miljöpartiet. Då får man använda vilken färg som helst ... http://omni.se/asa-romson-malade-baten-med-forbjuden-farg/a/88df763e-8987-4e69-b805-4e0e9449705d Nu vet jag inte om du är uppdaterad på vilka regler som gäller, men vi får använda en helt annan färg mellan Trelleborg och Norska gränsen, än vad man får använda mellan Trelleborg och Örskär. https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fritidsbatar/Batlivets-miljofragor/regler-om-batbottenfarg/farger-for-ostkusten-respektive-vastkusten/ Mitt inlägga var av samma typ som du brukar gilla - avsett att provocera. Med min västkustfärg får jag gå i vilka svenska vatten som helst, så länge den huvudsakliga förtöjningsplats/hemmahamn är på västkusten.

Trodde det var dubbel och trippelpostade inlägg som man gömt.

Hur blir det då tex för en annan om man skulle drista sig att segla Södertälje och gå upp i Mälaren Man måste kanske ta upp i Limhamn och skrapa bort giftfärgen!?

Jag är ju alltid lite obstinat i dessa samanhnag. Har tagit bort bottenfärg på 4 båtar och i ett fall tjärepoxy. Nu har du ju tagit bort det mesta. Jag skulle köra med exenterslip med maskinen kopplad till damsugare ock K40 papper. Damasugaren tar upp praktiskt taget allt slipdam. Är den epoxy som är kvar av typ tjärepoxy, anser jag att den skall bort

Jå då - man kan byta bort skepparen. Vid en leveranssegling bytte jag bort skepparen så att han fick agera kockjungman och en Ruskig prick fick bli skeppare i stället. Det gick mycket bra. Det var ändå kockjungmannen som bestämde.

Vi tycker att de inte skall sitta alls på en båt; fendrar är fula och stuvas undan när de inte används. På den L32 jag köpte i stockholm satt det en fenderhållare på mantågen på var sida vid vanten. Var faktiskt ganska praktiski. Fast fendra i fenderhållar på var sida är väl ganska snyggt ocm man jämför skepparen som förfular i sittbrunnen.

Det är ett väldigt att förvara fendrarna på. Lätt att släppa ner genom lyckan och lätt att få tag på när man behöver dom. Nej -man skall försöka undvika att springa fram på däcket, men nån gång emellanåt blir det ändå nödvändigt. Ligger det då en massa fendrar och tar upp den lilla plats som skarndäcket utgör, så blir det extra riskabelt. Dom som vet minst brukar va de som har roligast åt det mesta - särskilt om man gör en tabbe - men det får man bjuda på

Nu får du förklara dig.

För var det et "heljerån" att gå med fendrarna ute. Dvs inte sjömansmässigt. Nu för tiden låter jag fendrarna hänga ute om jag går för maskin i närområdet. Går jag längre för motor, kan jag ibland lägga upp dem på skarndäck. Seglar jag så tar jag alltid bort fendrarna och stuvar undan. Dels är de i vägen om man snabbt behöver komma fram på däcket och sen är det en risk att skotet hakar i dem.

Har du aldrig legat långsides förtöjde efter en bergssida!?

Hur katten ser botten ut efter att ha legat i sjön i fem år och hur ser propellern ut. Hade min båt legat i i fem år, så hade det väl nästan inte att gå för egen maskin till upptaget. Botten hade varit som en urskog och propeller skall vi bara inte tala om. Bilderna visar båten efter ha legat två somrar och två vintrar i sjön. Skulle man ha den längre i sjön får man nog göra ren botten varje år och efter ett par år finns det inget gift kvar i färgen och då blir det en nästan omöjlig uppgift. Det börjar ju dyka upp bottentvättar, så andra året skulle man kunna anlita en sån, men propellern gör de väl inget åt och det är ju den som lite beväxtning blir mest påverkan på

Eller så rita på en cirkel lite mindre än den önskade diametern och borra med ett klent borr tätt tätt. Ta sen ett lite grövre borr och borra upp hålen och fräs loss det hela med borret. Sen en halvrund fil att fila till hålet för hand. Det är omöjligt att ha alla verktyg man egentligen skulle behöva.

Ja mitt liv är hårt, det gäller att spara på krafterna! Tänk då på mig som varit kommunalarbetare i 20 år. I en avlägsen forntid dvs 1960 och 70-talet var ju Cascofen det limmet som användes mycket i båtsammanhang. Det var ett riktigt skitlim - åtminstone när man använde den flytande härdare som såldes till amatörer. Har limmat en hel del med PU-lim men inte haft några större problem,och just dess fyllnadsegenskaper är bra. Men det är som du säger - ett jädrans kladd -speciellt för en annan som ofta inte snålar. Brukar maskera där jag absolut inte vill ha lim. Jag är mycket för grova slippapper. Drar ofta av med K40 och avfettar. Det är med att värma teaken är aldrig nåt jag hört talas om eller praktiserar. Hur gör du och till vilken temperatur? I regel limmar jag i rumstemperatur med ett material som håller samma temperatur. Innan jag blandar i fyllnadsmedlet brukar jag alltid stryka över de ytor som skall limmas med ren eåoxy - tunt, absolut inte flödigt. Blev lärd - från NM tror jag det var - att blanda noggrant. Brukar först blanda i ett kärl noggrant: Sen hälla över allt i ett annat kärl och se till att verkligen få med allt och sen blanda noggrant igen. Som uppmätningsmetod använder jag tumsocken. Har provat alla de andra sätten, Väga, mäta och doseringspumpar. Skulle göra ett större jobb och hade köpt doseringspumpar. Nästan genast gick ena doseringspumpen sönder och det rann epoxy till "lo och lä". Hade inget annat mäta med, så jag testade att mäta med den stumpen av en avbruten tumstock som jag blandade med. Efter det har jag använt den metoden. I dag använder jag i huvudsak BILTEMA´s epoxy och har gjort av med många 4,5 kg dunkar. Det är ingen större skillnad vad det möjligtvis blir kvar i nån av dunkarna än med de andra metoderna, vilket jag tolkar som att mitt blandningsförhållande är ok.

Det finns en massa diskussioner om detta. Något helt riktigt svar verkar inte finnas, båda metoderna fungerar uppenbarligen. Vid sådana val väljer jag alltid det som kräver minst arbete! Räknar du som att blanda i någon form av filler för arbetskrävande så........... Hur klarar du då jobb som verkligen är arbetskrävande. Jag har de senaste dagarna kilat bort nån kubikmeter berg vid min stuga norr om Stockholm. Tur att du inte var med där. Det påstås av vissa, om man inte har nån form av filler, att epoxyn kan sugas in i trät och att det inte finns nån epoxy kvar i limfogen. Nu är kanske teak inte tillhör de värsta träslagen i det här avssendet, men varför tjangsa. En minut mer eller mindre på ett jobb som tar timmar, har väl ingen betydelse bara man vet att det blir bra. Sen vill ju vissa att sånt som man gör på den egna båten skall hålla i 1000 år. För egen del räcker det med min egen livstid och gärna båten ut. Till filler duger det gott med torrt sågspån - bara man får en liten distans och inte riskerar att trycka ut all epoxyn ur limfogen, när man drar åt med tvingarna. Mitt senaste objekt av den arten var en pekeliknande plattform i fören på min nuvarande båt. Tillverkad av spillbitar. Trevliga små projekt. Har för mig att jag limmade fast bitarna mot den underliggande plyfan med sikaflex. Håller fortfarande efter ett par år.

Du har inte båten på västkusten - eller!? Detta är andra vintern jag ligger i utan den varit på land emellan. Det skall bli intressant att se hur den ser ut i botten - speciellt på propellern - när jag tar upp till våren.

Jag fäster aldrig i mantåget, utan runt mantågstöttans nedre del. När jag löpte min motorseglare var mantåget på ena sidan skrot. Fick med nya stöttor och vajer. Ett par av mantågsfötterna var uppfläkta ur däcket. Den tidigare ägaren hade köpt båten i Köpenhamn. Under seglatsen hem blev han såkonstig, Var helt klar, men hade svårt att röra sig - han hade fått en stroke. Frun fick hantera båten. Misstänker hon fastnat i nån kaj med matåget. Mannen dog i veckan mellan vi gjorde upp affären - (med frun) och jag hämtade båten. Köpte nya matågsstöttor och monterade. De höll i alla fall medans jag monterade mantåget. https://www.hjertmans.se/produkter/inredning-dacksutrustning/mantag-pulpit/mantagsfasten/mantagsfot-rak Den foten var inte svetsad. Man hade svarvat ur lite på röret och nitat fast det i bottenplattan, samt punktsvetsat fast bygeln. Efter ett par år var många av de nya fötternahelt lealösa och när jag fastnade med en fender i en brygga vid tilläggning, slets flera mantågstötter inklusive rörstumpen lös. Fick ett par gamla helsvetsade mantågsfötter av en kompis. Köpte snarlika på "Tackel och tåg" och bytte ut alla "nya". KLICKA INTE PÅ BILDEN - FÖR DÅ SYNS ELÄNDET TYDLIGARE

Ungefär så tänkte jag mig det hela efter din beskrivning - men varför skall du ha en rund ho!? Själv hade jag nog valt två rektangulära. https://www.seasea.se/handfat-rf-350x320x150mm Plus den smalaste - Eller i en enhet

Tex denna sjöfarare https://samfundet-sverige-faroarna.se/artiklar/boktips/309-brendans-resa

Nu var min kommentar om upptagning mer åt det skämtsamma hållet. Tom jag vinterförvarade på land för ett par år sen - tom inomhus i varmhall. Jag skulle plasta igen en bit av mina läckande fönster och sätta ny "plexiglas" på resten. Passade även på att slipa ner bottenfärgen till gelcoaten och lägga på en epoxygrundfärg. Här ute måste man ju ha nån form av giftfärg, som minskar påväxten. Ett sånt jobb är inte lätt att göra när båten ligger i sjön - speciellt för en badkruka.

Ahaa. Hade väl som ofta inte sett eller läst tillräckligt noga, skriver visserligen långsamt men det tar betydligt längre tid att läsa... så jag ser vad det står, höjdkurvor ja!! hade tolkat det som avsaknad av även höjdangivelser. Kommer väl snart alternativ där man elektroniskt kan välja, som på google earth om man vill ha karta, sjökort, 2d, 3d eller valfri blandning. Höjdkurvor... har aldrig reflekterat över men det kanske e bra.. Jag skulle hellre vilja se hur bran det blir djupt på ett tydligare sätt. Kan va skönt om man planerar att lägga till mot land vid ensamsegling. För mig är det tärt om. Läser snabbt, men det ta en evärdelig tid att skriva. Det finns så mycket människor som alla har sina olika ideer. För min del tillför inte höjdkurvor något. Idag när all navigering i stort sett sker med elektroniska hjälpmedel, så är det väl inte många som räknar på Kurser och pejlar. Sen jag i början på 1990-talet köpte min första GPS - utan karta - så har jag bara navigerat på det sättet. Tur att man lärde sig navigera från grunden i slutet på 1960-talet, så kunskaperna finns nånstans långt bak. Har faktiskt läroboken i navigation alltid ståendes i skeppsbiblioteket utifall att.