-
Innehålls Antal
4 419 -
Gick med
-
Besökte senast
-
Dagar Vunna
6
Innehållstyp
Nyheter
Kustkort
Forum
Bloggar
Galleri
Butiken
Köp&Sälj
Allt postat av Thallatha
-
Jag fick se eländet tidigt i morse, och öppnade en av trådarna. Fann dock inget ställe att raportera tråden. Fick se just nu att det fanns en "Knapp" längst uppe till höger, men texten är så svag att den prajtiskt inte syns. Är det barar på min skärm som tenxten inte syns?
-
Nigeriabrev!? Man blir ganska besviken, när man vaknar tidigt på morgonen och står upp med iver för att få läsa vad nattsuddarna skrivit på Maringuiden. Så möts man av 18 trådar i alla kategorer med exakt samma ordalydelser om att få låna pengar. Fast det var länge sen jag fick erbjudande om att få ett antal miljoner dollar, bara jag upplät mitt bankonto för vissa ekonomska transaktioner: Synd att man är så senfärdig att alla de erbjudandena gick mig ur händerna.
-
En sån var utställd på "Allt för sjön" 2011
-
Kamoflerar den halsen så inte kylan hittar den.
-
Du kunde ju få lite vatten från min tank och prova. Byggde den för ca 6 år sen och det har nog runnit styvt 1000 liter klorerat kommunalt vatten genom den. Flaskan är väl viktig i provtagningssammanhang!? Det vattnet som finns i tanken har stått sen i sommras.
-
Äsch, det är att ge upp! Det skulle va du och Ruskpricken som känner det så. En annan som inte lider av "kansjälvsyndomet" och som är tekniskt ointreserad har vänt sig till denne man vid ett par tillfällen. Första gången via telefon. Han sa ett par ord som efter nåt dygn föll på plats och löste problemet. Andra gången var jag där med en värmare för en kompis. Efter ett par dar ringde han och sa att värmaren var klar. Han tyckte att vi bodde så långt bort, så att han tog tag i värmare reparationen med en gång, medans jag var kvar i Stockholmsområde. När jag hämtade värmaren fick jag se en ny ratt, som jag köpte för en spottstyver. Den gamla ratten hade man byggt på med bonnjärn, som påverkade kompassen kraftigt. Sen är det en upplevelse att se hans utrymme för kundmottagning. Får TS ingen lösning på problemet, så kan det löna sig att ringa till Värmedoktorn.
-
Jag byggde en integraltank med skott och lock och manlucka i plyfa plastad med polyesterlaminat i mitten av 1970-talet. Målade den med toapcoat. Hade fått en skada på basinredningen som var ganska ful. Det fanns fina begränsningar, så det hade varit ganska enkelt att bara måla den lilla delen. Tyckte det var enklare att måla med 2K-färg, så jag frågade färhandlaren om han kunde bryta färgen. Hade en provbit i rätt färg. Han bröt en liter 2K-färg. Det blev perfekt. Till båten och målade ytan.Färgnyansen stämde peffekt. Jag var mycket nöjd, även om jag hade näst en hel burk 2K-färg kvar. Den skulle jag säkert kunna använda till mer. När jag kom ner till båten nästa dag hade färgen härdat och blivit grisskär. Med tanke på att plasten kanske skulle ge smak åt vattnet,målade jag vattentanken invändigt med färgen. Nästa dag när färgen hade härdat var tanken grisskär invändigt. Har för mig att det fanns en viss bismak på vattnet ett par år, har också för mig att det var då som vi fick ovanan att alltid dricka bubbelvatten eller dricka när vi var i båten och inte vatten från tanken. Var en gång och handlade inför en seglats. bland annat ett stort antal flaskor med bubbelvatten. Efter mig i kön stod en "tant" Fy katten vad hon skällde på mig för att jag köpte bubbelvatten: Det hade väl varit nyhetstorka så i alla medier hade de rapporterat - dagen innan - om hur miljöovänligt det var att köpa och dricka vatten på flaska.
-
Ja hade en vattentank av plastad plyfa - troligtvis varvsbyggd ab Norska Fjordvaret i min motorseglare. Dock tänkte ite båtihopättarna på att man måste täta även kanterna, så att vattnetinte tränger in i plyfan. Det är bättre för ackorden att det går snabbt än att det blir bra. När jag fyllde tanken första läckte den som ett såll i manluckan. Fixade det provisoriskt med en aluminiumskiva, som jag la på undersidan. Rev bort det hela och byggde en ny tank i plyfa och laminerade med BILTEMA´s Epoxy: Att det skulle va farligt hade jag egentligen inte en tanke på. Vi använder vattnet till matlagning och kaffe. Till vatten vi dricker använder vi bubbelvatten på flaska. Det har vi alltid gjort i båten. Om det verkligen är farligt med vatten i en tank av epoxy, som en del påstår har jag ingen aning om. Vi lever i alla fall fortfarande - 8 år senare.
-
Fyller man alltid klorerat vatten, så är behovet att göra ren tanken nästan obefintlig. På sikt blir ju ända nivåmätarslangen missfärgad och stel. Om jag mot all förmodan fortfarande skulle leva och ha kvar båten när det inträffar, så tror jag att jag har råd att byta slang - annars kan det kvitta. Funderade också på en liten färgad kula, att stoppa i slangen, men jag hittade ingen lämplig. Tycker man ser vattennivån skapligt som det är Nu är det ju ytterst sällan, som jag kontrollerar hur mycket vatten det är i tanken: Här på västkusten har vi ju en grund skärgård och man passerar ju många skärgårdssamhälle om man är ute med båten. Från min båtplats, så är jag ute på öppet hav på ca 2 distansminuter. I Stockholms skärgård, när jag hade båten på Svinninge Marina, var det ca 25/30 distansminuter ut till öppet hav öster om Sandhamn. Sen ärdet ju en helt annan struktur på hamnar och vattenlednings systemet. Skulle vattnet ta slut om man ligger länge i nån naturhamn, så är det inte långt till nåt samhälle där man kan fylla tanken. Sen brukar jag regelmässigt fylla tanken med vissa mellanrum om jag är inne i nån hamn för att tex handla. Kan inte komma ihåg att vi fått slut på vattnet, så att det ställt till problem i vårt seglande.. Däremot kommer jag ihåg ett år då vi avslutade semesterseglingen en dag tidigare än vi tänkt - vi fick slut på smöret.
-
Nu är min vattentank varken rak eller plan. Det är en integraltank som jag byggt mitt under förpikskojen. Den rymmer nästan liter. Det fungerar alldeles utmärkt. Två klena bottengenomföringar. två 90-graders böjar, en stump genomskinlig plastslag och så två slangklämmor förstås. Kalibrerad med en tuschstreck för var 25;e liter. http://thallatha.blogspot.se/2010/07/kalibrering-vattentanksmatare.html Elektriska prylar i all ära, men de tenderar att krångla förr eller senare.
- 31 svar
-
- 3
-
-
Kanske lite på sidan på din frågeställning men. Jag kollade ny tankmätaren i min båt genom att först tömma tanken helt, sen fylla den via en 25 liters tappdunk. För varje 25 liter ritade jag ett streck på tankmätaren med en permanent tuschpenna. Min tankmätare är en genomskinlig plastslang som sitter på gaveln på tanken. Nu vill man ju int rita på ett instrument, men man kan ju få en uppfattning om vad mätaren visar och hur mycket vatten det finns i tanken.
-
Fast det behöver inte gälla krig för att man kan behöva klara sig tex utan el under en period. Jag har ju ett arbetsliv på elverk bakom mig - bl-a hos FORTUM i Bohuslän. Kommer ihåg när HSP-kabel i Akallatunneln brann. Svärsonen jobbade på i Kista - han fick gå hem. Människor fick inte duschat - på ett helt dygn. Några höll på att svälta ihjäl - om man får tro rubrikerna i nyhetsmedia. Jag vet att jag tänkte på vissa bönder uppe i Dalsland, som regelmässigt, runt den tiden, var utan el i 14 dar varje vinter. De hade djur som de skulle ta hand om och som ju krävde vatten. Att säga att det inte var några problem, är väl att ta i, men nog katten klarade de lösa de akuta problem som uppstod. Därför att de måste. De var vana och de har kunskap.
-
Oj, oj, oj. Nu måste vi reda ut begreppen lite tror jag. Vattenledningar i koppar växer inte fram naturligt, man bygger dem. Vi har inte haft vattenledningar särskilt länge. Stockholm var första stad i Sverige att bygga vattenledningar och det var i slutet på 1850-talet. Det är endast vattenledningar i själva husen som ibland är i koppar. Rören i mark är inte i koppar utan i gjutjärn, stål, betong, asbestbetong eller plast samt lite andra material som är mer eller mindre okända! Fram till mitten/slutet av 50-talet byggdes kallvattenledninga i galvaniserade stålrör, därefter ofta i koppar. Nu börjar plast ta över. Varmvattenledningar började byggas i koppar tidigare än kallvattenledningar, vet inte när. Insidan av kopparledningar får oftast en beläggning av kalk som gör att koppar inte fälls ut så lätt i vattnet. Det har förekommit att man på vissa platser med surt vatten blivit grönhårig av vattnet från kopparledningar. Rommarna byggde vattenledningar i bly, det var inte så bra! Kanske var det därför mänskligheten lät bli att bygga vattenledningar under tusentals år??? Mackey Tack för sammanställningen. Nu får du inte ta "dator9" allt för allvarligt. Nån form av "trollvarning" tycker jag mig se.
-
I samband med att rovdjuren alla kastar sig samma byte (oj - det blev fel -journalister skulle det stått) och alla skriver samma sak under nåt dygn, för att varken förr eller senare komma ihåg att ämnet någonsin har funnit - förrän nästa gång de känner vittring på ett ny sensationell nyhet, så kom ämnet upp hemma i går kväll. Jag har ju den fördelen att min motorseglar tom ligger i sjön, med allt som man behöver för några dars båtliv, Diesel till värmare, vatten i en relativt stor tank. En stor fulladdad batteribank som laddas av några solcellspaneler (plus att det står en stor solcellspanel hemma i källaren som jag förvarar för en som troligtvis har glömt den - lätta att koppla in om det skulle behövas) Fungerande kylskåp och nu på vintern kan man ställa ut kylvarorna i sittbrunnen om man bor här där det inte är så kallt. Skulle man bo i båten nån längre tid, så skulle jag sätta upp en täckning över sittbrunnen. Konservburkarna som blir kvar ombord bruka jag rensa ut ibland med några års mellanrum. Som riktmärke brukar jag använda utgångsdatum. Nåt urval får man ju ha. Nu är ju det där med utgångsdatum betydligt överdrivet. Luktar och smakar en matvara ok så är den ok. Det som nog är sämst med ombord är rödsprit till Origoköket. Har man en övernattningsbar båt, som ligger i sjön och dessutom är gammal scout och scoutledare, så har man alla förutsättningar att klara sig ett tag.
-
Varför starta en pump om det inte finns vatten att göra sig av med? Det finns elektroniska sensorer som kan känna av om det finns vatten närvarande och då starta pumpen. Parentes: En normal flottör som har massa (tyngd) som agerar som vattensensor i en motorbåt gör att strömbrytaren den styr blir snabbt utsliten eftersom båten rör sig upp och ned även vid lugn sjö. Antingen blir det då kortslutning eller avbrott. Du kan ju ha vilka åsikter som helst om vad som är idiotiskt. Nån gång på 1990-talet var jag så trött på pumpar som brände pga krånglande nivåvakter. Besökte Hunnebo Båtinrednings tillbehörsaffär och det var företagets innehavar som just då stod i butiken - Bosse Hermansson. Han föreslog just en sån pump från Rule. Vanliga pumpar med lösa nivåvakter fick han jämt reklamationer på. Just den pumpen hade han aldrig fått nån reklamation på. Jag köpte en sån och den fungerad bra - bortsett från att måste stänga av den när på natten, när frugan var med. Sen har jag haft den i alla båtar jag haft sen dess, så många pumpar har det blivit. Monterade en sån pump i min Bohusjulle. Ett på våren fulladdat batteri höl båten läns en hel sommar. Det fanns inte tillgång till ström på den bryggan och det blev inte av att jag tog hem och laddade batteriet. Efter ett antal månader fick jag äntligen "fingrarna ur" och tog hem batteriet. Innan jag satte på laddaren mätte jag spänningen och konstaterade att batteriet var halvfullt. Ett 75 Ah batteri hade hållit båten läns i ca 4 månader och det hade klarat ett par månader till. En av pumparna som sitter i min nuvarande båt, fick jag reklamera. Tidstyrningen funkade inte. Det blev kortare och kortare mellan tillslagen - till slut bara några sekunder. Troligtvis ett komponent fel. Jag fick en ny pump, som har fungerat oklanderligt. Att jag har två pumpar beror på att jag har två utrymme där det kan samlas vatten. Under propellerhylsan och vid roderhylsan och den inte helt täta sittbrunnsdurken. Mellan dessa utrymme finns det ett vattentätt skott. I min tidigare båt hade jag ett montagtekniskt problem - en tankemiss från min sida. Jag är av den läggningen att om det är bra och fungerar - rör det inte. Tycker inte det finns nån anledning att byta ut nåt som fungerar bara för att nån har några teoretiska spetsfundigheter.
- 21 svar
-
- 3
-
-
Om båten inte ligger i vatten mer än ytterst korta tider, så finns det ju ingen elektrolyt - dvs saltvatten, och då behövs väl knapast några anoder - åtminstone för dem som bara gör dagsturer. Hur är det för båtar som ligger i sötvatten - tex Stockholms skärgård och Vänern. Tar det nåt på ev anoder?
-
Nej det blir ju som Y-bommar - får man bara in fören så är det bara att trycka in båten med motorn tills det tar stopp. Avbärarlisterna på sidan bör ju va avpassade till båten. Det bör väl rimligen ligga ett par klossar/reglar tup 200x200 mm i botten som båten kan stå på. och kanske nån stöttning under fören, så båten inte tippar frammåt. Vattnet i baljan väger ju mer än båten, Men man kanske måste barlasta dockan så att den kommer tillräckligt djup. Man måste nog ha åtminstone 20 cm fritt när man går in i dockan. Sen kommer båten att lyftas en aning - hur mycket beror på hur man kan anpassa volymen efter storleken på båten. Jag tänkter mig att dockan förtöjs i de befintliga Y-bommarna. Smögens Marin gjorde ju ett försök här i Kungshamn. Man byggde upp stora stålställningar för att förvara båtarna på höjd. Båtägaren skulle ringa en viss tid före så skulle båten va sjösatt och klar när det var dags att ge sig ut. Tror aldrig det blev nåt över huvud taget. Detta var för flera år sen, men man var väl tankemässigt före sin tid. Smögens Marin har ju nåt koncept där man i princip leasar båten och har fullservice. Dock får nog båtinnehavaren ha egen båtplats. För mindre båtar skulle det absolut va en bra lösning om det bara går att få lönsamhet i en sån verksamhet. Det finns många möjligheter.
-
En "balja" i plast och en pump lär bli lite billigare. Men en avskrivning på 20år och ränta hamnar årskostnaden på runt 15tkr. Det man vinner: Ingen eller mycket liten beväxning Ingen bottenmålning Ingen upptagning Ingen extra vinterförvaring. Enklare förtöjning. Jo i och för sig. bygga "baljan" kan jag göra själv. Dränkbar länspump har jag redan. Man behöver ju ändå ha upp båten på land emellanåt. De senaste åren har det väl blivit vart annat år för min del. Vinterförvarar gör jag på ordinarie båtplats - dvs min båt ligger i stort sett alltid i sjön. Enklare förtöjning - de vette katten. Det är väl inte speciellt komplicerat att förtöja båten och definitivt inte vid hemmabryggan. Jag har 3 till 5 linor - beroende på väder och vind. Några med färdiga öglor - bara att lägga på knapen och de andra att belägga runt knapen på traditionellt sett. Enklare kan det inte bli. Har man problem med att förtöja en båt vid den ordinarie båtplatsen - då vill jag inte ens tänka på vilka problem man har med resten av livet. I en slussliknande balja får man ju ha nån form av avbärarlister längs sidorna som man kör in emellan och trycker fast båten. Sen innehåller ju en sån balja mer vatten än vad båten väger. Skulle man specialbygga en dylik, så är det kanske inte så dumt att forma den lite efter båtens form - både horisontellt och vertikalt. Sen har ju baljan en stor yta somdet kommer att växa saftigt på och som behöver skyddas med giftfärg för att inte tyngas ner av all beväxtlighet - alternativ anlita en dykfirma varje år som grovrengör den från allt som växer på den. Då tror jag mer på en båtlift, som lyfter upp båten ur vattnet. Nu har jag inte kolla så noga på min grannes båtlift, men har för mig att den har fyra stolpar som står på botten och även har nån förankring i en landfast bryggkonstruktion. Kollade igenom mina bilder och för några år sen tog jag dessa. Kraftig konstruktion - men det behövs nog pga platsens mycket utsatta läge.
-
http://www.greenmarine.se/ En båtlift till min båt skulle gå på styvt 200 000 kr
-
Ok, tack för info. Ett skott emellan. en dryg meter. Har själv inte 100% hörsel, snarare typ 50. Pumpen tickar HÖGT även för mig. Min fru har 110% hörsel. Får därför stänga av värmaren på natten .... Ingen värmare med den pumpen som jag skulle rekommendera om båten är liten. Värmen är dock bra. Problemet diskuterades i en annan tråd, för ett tag sen, med flera olika förslag på lösningar. Byte av pump, isolera bort stomljudet, isolering runt själva pumpen, var nog huvudförslagen. Min frus hörsel är nog ungefär samma som din. På sommaren, när hon är med ute, kör vi sällan med värmen. Har två automatiska länspumpar som startar var tredje minut och känner om det finns nåt vatten att pumpa ut. Typ denna https://www.hjertmans.se/produkter/vatten-vvs/pumpar/lanspumpar-elektriska/rule-lanspump-25s-automatisk Är frun med ute i båten, måste jag stänga av länspumparna på natten. För mig själv är ljudet från länspumparna inget som helst problem.
-
Tickar inte pumpen högt (för högt)? Vad är för högt!? Pumpen och värmaren sitter i gamla maskinrummet, under sittbrunnen på min motorseglar - där oljetanken sitter idag. Det är i ett separat utrymme under sittbrunnen. Det finns ett helt skott mot däckssalongen. Sen är det tre meter till min koj och det finns två skott mellan däcksalongen och förpiken - visserligen brukar de bägge dörrarna stå öppna, men ändå. Sen är jag relativt hörselskadad. Hör nästan inget på ena örat och en hel del sämre på det andra. När jag tagit av mig hörapparaterna på kvällen, så hör jag garanterat inte pumpen. Inte så värst mycket annat heller. Står jag alldeles in till skottet där pumpen sitter på andra sidan och har bägge hörapparaterna på, så hör jag ett svagt tickande - om jag verkligen lyssnar. Det är ju bra att man hör att den tickar -då vet man att den fungerar. Så i frågan om pumpen tickar "för högt", så är jag inget bra sanningsvittne.
-
På mina båtar som ligger med BB-sidan mot söder växer det betydligt mer på den sidan.
-
Det beror nog lite på hur djupt det är. På min båtplats är det ca 4 meter djupt. Där kommer nog ljuset åt botten om jag skulle ha en duk som låg i vattenytan. Å andra sidan finns det inte mycket växtlighet på botten. Det har varit småbåtshamn på norra sidan av viken väldigt länge och fiskehamn på södra sidan sen urminnes tider.
-
Sugtömningsstationer är det ju Kommuner, hamnar och båtklubbar som bygger. Privata båtliftar, pontoner och dukar att köra upp på ligger ju på var och en båtägare att köpa in och montera, så i de fallen är det bara råd och läge som avgör vad man väljer.