Thallatha

Menar du att man är stressad för att man startar tidigt på morgonen!? Själv har jag alltid vaknat ca kl. 05.00. Det händer tom att jag klara av att ligga dra mig bortåt en timme innan min rygg säger att jag måste stå upp. Det är ingen skillnad vare sig när jag jobbade eller nu när jag är pensionär eller när jag är ute och seglar. Däremot är jag trött på kvällen efter en dags id. Mitt mål när jag är ute och seglar, är inte att ligga i hamnar. Det är att segla. Det är just seglingen som är mitt intresse. När jag tagit det ganska lungt på morgonen, käkat frukost, förberett dagens seglats, så brukar jag sticka iväg - ofta mellan sju och åtta. Jag är absolut inte stressad. Det blir väl ungefär 30 -50 distansminuter på en 10 - 12 timmar. Kommer jag till nån intresant plats kan det bli en eller två liggdagar - det finns många intresanta platser runt våra kuster. Ibland kan det bli en mycket kort förflyttning mellan två intresanta platser.

En fotbollsmatch med lite för- och eftersnack tar bara lite över 2 timmar!l Vem katten vill titta på fotboll när man kan va ute på havet och segla!? Vem katten vill titta på fotboll över huvud taget!?

Icke! V-Gustav i tomatsås! Därom råder delade meningar Kan man va säker på att burken med V-Gustav innehåller en kung. Det kanske är älg i burken.

Detta är väl den klassiska tråden i detta ämne. Där behandlas nog allt som kan va av intresse. https://www.maringuiden.se/forum/topic/39849-projekt-bo-i-båt/

Fast det är ju bra om du blir tydligare i det du skriver och inte bara raljerar övde de andra skriver som menar presis samma som du.

Du har naturligtvis helt rätt, den där fyren spelar ingen roll för TS, så vi kan lika gärna ringa Sjöfartsverket och tipsa om att de kan ta bort den. Då stämmer ju kartbilden helt plötsligt igen. Och så gör vi likadant med alla andra saker som saknas i korten. Ingen dum ide. Vi anpassar helt enkelt verkligheten. Fast vad gör vi när fyren helt plötsligt av någon outgrundlig anledning hoppar fram i nästa version av kartbilden igen? Tar fyren i förnyat bruk och återmonterar utrustningen? Vore det inte enklare att leverantörena av dessa sjökortsprodukter skapar en kvalitetssäkrad process för att undvika att sådana här missar uppstår från första början? Alltså inte en snabbrättningsprocess där konsumenterna i efterhand utför det arbete som leverantörerna själva borde ha ombesörjt? Bara en stilla tanke. I datavärlden låter man ibland i besparingssyfte slutanvändare utföra betatestning av PC-spel. Ett sådant synsätt fungerar inte på sjön. På sjön sjunker man kanske om det är fel i programvaran. På speldatorn bootar man bara om. Nu missförstod du mig totalt, eller är du bara ute efter att missförstå. Fyren har alltid funnits med i alla de sjökort som jag haft - i mer än 50 år.Och de finns i alla de sjökort jag har idag. Både papper och digitala. Problemet ligger inte hos sjöfartsverket, utan hos Navionics, som nog ganska sent förstått att de måste hålla samma kvallitet på sina produkter som alla andra tillverkare av digitala sjökort.

Det var väl lite så Hans Christian Garde inledde sitt samtal med mig, när han letade upp och ringde till mig, efter att jag skrivit på MarinGuiden att ett företag som Navionics inte borde få syssla med sjökort: Tex Bohuskusten är ju naturligtvis mycket svårare att presentera på digitala sjökort än en kust som bara har öppet hav på utsidan och 50 meter djupt ända in till land: På de sistnämda stället behöver man ju inget sjökort - där räcker det ju att man kommer ihåg hur en hög byggnad eller ett specifikt berg ser ut för att angöra land. I en skärgård som tex den Bohuslänska vill det ju till att vi har sjökort som någorlunda visar verkligheten. Efter debatten på MG för ett par år sen blev det "ett annat ljud i skällan" på Navionics och nu gör de allt för att rätta till alla fel som upptäcks. Det går tom få grund inlaggda som inte ens sjöfartsverket har med i sina sjökort. Nu tror jag inte att fyren på Söö spelar så stor roll för TS, men han har sin båt ca en halv distansminut från nämnda fyr och han kan knappt undgå att lägga märke till den varje gång han skall ut och segla.

Var på både båtmässan i Göteborg och Stockholm i år. I Göteborg var det enda intresanta Veteranbåtsavdelningen, som i år hade fått flyttat upp - för att fylla ut i stora hallen!?. Två stora och för mig helt ointresanta segelbåtar å så en massa ännu ointresantare motorbåtar - såna som det går "12 på ett dussin". Tom matmånglarna var färre än i fjol - men jag fick mina skor putsade gratis utan att jag köpte nåt putsmedel. Det enda intresanta som jag såg var en för mig ny inovation på bergkilen. Men va katten skall man ha bergkilar till när man seglar på Västkusten. Ser man då till priset, så är det ännu ointresantare. Jag kommer faktiskt inte ihåg vilket år jag förtöjde båten helt med hjälp av bergskilar - men jag kommer ihåg var. På Stockholmsmässan går jag alltid in bakvägen. Det första man kommer in i då är C-hallen med alla tillbehör. Alla år jag besökt mässan har det stått utsällare långt ut i korridoren. Det enda som fanns där var tre kajaker. Sen hade man fylt en stor del av de bakre delarna med nått "vattenlek"och längst bort till vänster var det påfallande glest och tomt. Smögens Marin lyste med sin frånvaro. De gamla vanliga båttillbehörsutsällarna var naturligtvis där, å så fick jag visat bergkilsientusiaten Ruskpricken den nya begskilen. Faktiskt en smart konstruktion om jag skall va ärlig. Matmånglarna var fler i Stockholm än i Göteborg, men den "kängurukorv" jag köpte i Stockholm smakade betydligt sämre och var mycket dyrare än den "älgkorv" jag köpte i Göteborg. Sadinerna höll då samma kavllitet som vanligt och jag laddade upp med en hel del - men det skall va i olja. I A-hallen fanns det som vanligt en oändlig stor mängd ointresanta motorbåtar och några stora Segelbåtar. Bla. En från Hallberg Rassy. Såna som jag brukar kalla för hemmabygge. Dvs de byggs hemma. Om jag lyfter blicken från tangentbordet och tittar ut genom förnstret, så ser jag Hallberg Rassys skrovfabrik. Det var första gången på mycket länge som jag var ombord på en Hallberg Rassy. Sist var det en Rasmus till salu i Lidköping, men det var för ca 20 år sen. Förr om åren försökte jag alltid pricka in ett par av kryssarklubbens föredrag. Inte så dumt att få en vilopaus och ta sig en kopp kaffe, under en lång mässdag och lyssna på nåt intresant båtrelaterat. Dessvärre la de ner denna verksamhet för nåra år sen. Precis innan vi skulle gå hem råkade vi hamna i ett föredrag hos Kryssarklubben - om att färdas i de Holländska kanalerna. Verksamheten har tydligen återuppstått. Får kolla till en annan gång om SXK har nått sånt på programet Vi får se om det blir nåt mer båtmässebesök. Det skulle väl i så fall va för att köpa sardiner i olja och träffa en Ruskig prick under gemytliga former.

Har en viss erfarenhet av såna jobb. Rent tankemässigt så klipper man till bitarna lite efter skiss 2, sen blir det en blandning mellan skiss 1 och skiss 2. Tror inte att man skall lägga allt för mycket funderingar runt millimeternogranheten. Det blir som det blir och det blir tillräckligt bra. När man dränker in glasfibern med epoxyn, så formar sig väven. Det absolut vikigaste är att rulla det väl med aliminumrullen. Man vill ju helst inte bygga allt för tjock, så man får mycket att slipa bort. sen blir det väl nästan alltid lite spackel på slutet. När det är slipat spacklat och slipat, brukar jag måla över det hela med ren lemineringsepoxy. Jag har för mig att det går åt ca 3 lager 300 grammsväv för att bygga 1 mm. http://thallatha.blogspot.se/2010/06/bottengenomforingar.html

Har du fått ordning på motorn. Var hos tandläkarn i Hunnebo för en stundsen. På vägen hem åkte jag vägen om hamnen och hollade på din båt. Du kar ju en mycket bra plast. Helt isfritt nu - bara att ge sig ut och segla. Fast det kunde förståss varit 15 - 20 grader varmare.

Jag har tagit bort bottenfärgen på ett antal båtar. För mig är det exenterslip kopplad till damsugare som gäller. Det allra mesta va det som slipas bort hammnar i dammsugaren. När jag gjorde det på den nuvarande båten stod jag på en spolplatta.

Fast bör det inte ha nån form av kappsling i en båt!?

Då är ju Hjermansreläet en oändlig mängd gånger bätter. För oss som bara har 12 V spelar det ju ingen roll om relät klarar 24 V eller inte. Mitt Biltemarelä fungerar fortfarande efter en massa år.

Vad är vitsen med ett dubbelkännande relä!? För min del så vill jag att generatorn på motorn laddar förbukningsbanken. Startbatteriet behöver aldrig laddas mer än av generatorn - och knapp det. En normal segelbåtsmotor lär man kunna starta en hel sommar på ett 75 Ah batteri - utan någon laddning. Men det är väl som med all annan elektronik. Det finns en fruktansvärd massa finesser som man vare sig vet om att de finns, hur de fungerar eller känner nåt behov av. Det är för övrigt jag som var Toaen i mitt tidigare nick

I värsta fall får du sätta en kork i hålet.

Det var bättre förr, ju förr desto bättre. Allt va inte bättre förr. Fast det finns en sak som jag vet med säkerhet var bättre förr - Jag.

Håller helt med, har man provat Multiplate så går man aldrig tillbaka till treslagen, den är helt överlägsen. Jag kunde inte sagt det bättre själv. Installerade ankarspel med kätting 8mm och kättingkrok. Har tillverkat en hanfot, som jag skall ha när jag ankrar både i fören och i aktern.Köpte bara 40 m kätting, men jag skall köpa 40 m till och skarva i. 40 meter blir i kortaste laget när jag svajakrar från fören. Inte så dumt att skarva i en tamp vid de få tillfällena som ankarlina blir för kort. Det räcker allt att ta hand om 40 meter tamp.

Inna plottrarnas tid. Gick man hem söndagar efter 17 var det tomt på sjön trots att det var nästan enklare att gå på fyrarna. Åh katten - är förr innan plottrarnas tid - så nyss. Jag trodde det var mycket längre sen. Hade en arbetskompis från Hamburgsund som då hade en Albin 25. Han var jämt ute på sjön och hade ett fruktansvärt stort intresse av båtar och båtlivet. Dessutom har de ju en skaplig skärgård - dom där "Nolhôttarne", åtminsone 9 månader m året - Bouhsläns och därmed Sveriges finaste. En gång försökte jag förklara hur jag utnyttjar fyrsektorerna när jag seglar på natten. Detta var långt innan GPS och plottrar ens var påtänkta hos oss fritidsbåtägare. Jag blev fullständigt totalt idiotförklarad. I och för sig hade han rätt - jag ären idiot - men inte när det gäller att segla i en fyrbeklyst led. Enligt honnom kan man bara gå i de vita sektorerna. Allt annat är fel: Kan man bara kryssa i de vita fyrsektorerna såkan det nästan kvitta.

Det var en öppen snipa med inombordare och utan överbygge. Nu frågade jag inte dig.

Men 5 gånger så bra.

Kan man inte få in åsköverspänning utan direktträff på en båt !?

Vad menar du med snipa!?

Vad menar du med förr? Var det inna vi fick fyrbelysta leder i vår skärgård!?

Fick en ritning från varvet - där fanns en ekplanka inritad ungefär som det bruna på min skiss. Tomrum var det i hela den aktre delen av kölen enligt min halvtaskiga skiss. Jag tog för givet att köldelen var gjord i två halvor och monterad efter barlastkölen. Kölens sidor var släta och fina - som om de gjutits i en form. Skarven mellan skrovet och kölen, såg dock ut att va plastad för hand och precitionen i sammanfögningen var ganska dålig, i höjd med den bruna "ekplankan" på min skiss. På min Bianca, var dock framkanten på kölen handplasta och vid ett flertal tillfällen - av mig. Det brukade lossna ett stort stycke om vi råkade träffa den Bohuslänska graniten under segling - och det gjorde vi från och till. Under 10 år samägde jag båten med en kompis. Det var alltid intresant när vi lyfte upp båten och kölen kom över vattenytan att se om plasten på kölens framkant var borta eller ej. Vi var ungefär "lika goda kålsupare" - både min kompis och jag