Thallatha

Jag har haft två båtar där själva skotten har varit vita - i nån lite bruten kulör. Måla med vitt (antikvitteller Stockholmsvitt tex) är ju ett alternativ om man skulle slipa igenom. Vita skott och tex lackade mahognylister, men man måste nästan ta ett helhetsgrepp, eller ha en plan framåt för hur man vill förändra färgsättningen innombords. Jag blev så förtjust i den ljusa inredningenatt jag skulle kunna tänka mig att måla om i en helt ok båt, bara för att slippa från det mörka och dystra. Speciellt om båten "salong" ligger djupt ner. När jag lackar är en halvblank/sidenmatt yta en självklarhet för mig.

Det var där, på ungefär samma tid på året fast nån gång i mitten på 1990-talet jag blev stoppad. Var också på väg till Danmark. Den dan kom jag bara till Tistlarna pga omvägen jag fick gå. Hade inte varit på Tistlarna tidigare, så det var bara possitivt Dom har nog tänk ganska väl. Hur är det längst ut i väster en höstdag när det blåser halv storm. Då är det allt bättre en dag mitt i högsommaren att ligga ute på klipporna och skjuta. Du får ju dessutom tänka på de stackarna som skall ligga ute med båt och stoppa ev förbipasseranden. En höstdag med skitväder är det inte nåt trvligt att ligga ute med små snabba båtar och dessutom inget att göra. Då är det bättre mitt i högsommaren. Fint väder och massvis med båtar man kan stoppa och tala med. Det finns väl inget tråkigare om man har ett jobb och det inte dyker upp en enda arbetsuppgift. Har försökt kontakta dig på olika sätt -men misslyckats. Kan du skicka mig ett mail

Alla de områdena som är utmärkat med ett ankare i vårt närområde, har ett djup på över 20 meter. Även det området vid Signö som tråden startade med. Nån risk att man skulle lägga sig ivägen för en tanker på de allra flesta av dessa ställen finns inte. Det finns väl knappast nån trisjolle som har ankarlinor på 100 meter, som ju behövs för att ankra på ett sånt ställe. Det enda ställe i mitt närområde, med ankarsymbol, som är speciellt avsedda föroljetankers, är just de fyra i sjökortsklippet ovan. I de sjökort jag har är de märkta med A; B; C; D ochär asedda för oljetankers som väntar på tur in till oljeraffederiet Preemraff i Brofjorden: Platsen är ganska utsatt för äder och vind. Sen händer det att oljetankers lägger sig på andra ställen under sin väntan. Många lägger sig ute i öppen sjö, med ett ankringsdjup på 40 - 60 meter. I trakten av Signö/Öregrund finns massvis fina naturhamna som är lämpliga platser att ligga på för en trissjolle.

Det är ju också en åsikt. Tänk om läkaren som skall operera dig alldrig fick lov att träna på det han är att att göra!? Fast du behöver väl aldrig öva på nåt, utan kan allt perfekt från första dan du såg dagens ljus.

Det var sjutton. Det är ju huvudled om man inte vill åka i kanalen. Hela ön blir ju blockerad. Ringer man någonstans och frågar Höll, nångång på 1990-talet, på att segla in i ett skjutområde i Gbg´s södra skärgård, under pågående skjutning. Blev snabbt upphunnen av en militärbåt som upplyste mig om vad som pågick och anvisade en väg som jag skulle använda för att ta mig där ifrån.

Har du så stor båt att det inte finns fendrar som tillräckligt stora för att nå från vattenytan till relingen - eftersom du måste hissa fendrarna upp och ner. Nä rjag köper fendrar brukar jag lite slämtsamt säga att jag väljer en fender som jag tycker är en aning för stor - sen går jag upp en storlek. Kulfendrar är inte dumma heller.

Sen skall man va lite försiktig när man slipar.En del plyfa har ett lövtunt fanerskikt. Det blir inte snyggare om man slipar igenom.

Min storfidar var byggd 1970 och "böldpesten" berodde på att det stod vatten runt överdelen på barlastkölen. Detta berodde på att gubbarna på varvet sparat några minuter på ackorden genom att bara efterfylla med sand i stället för att blanda till en ytterligare en skvätt med sand och plast vid sandgjutningen av kölen. Så en del beror nog inte enbart på miljöplasterna.

Att gå en vecka på en seglarskola - tex Gunnars seglarskola i Ljungskile (som lär va en av de bästa) och få kursintyg därifrån, visar väl på intet sätt att man kan kan segla och besitter kunskap i sjömanskap och navigation. Men det är naturligtvis en bra början på ett seglarliv - eller som komplement till gamla erfarenheter. https://www.facebook.com/Gunnars-Seglarskola-152302898157447/ Skall man ägna sig åt båtliv är väl ett förarbevsis det minsta man borde kräva av sig själv. Vad uthurare kräver - har jag ingen aning om

Killen som köpte min havsfidar, hade haf en segelbåt i trä innan. Enligt honom hade den förra båten flutit - på batterierna. Skall man ha en förbränningsmotor i "e pene sniba" ska det naturligtvis va en tändkulemotor.

Det där med böldpest är betydligt överdrivet. Har visserligen själv haft en båt som hade drabbats partiellt, men hade jag inte gjort nåt åt det hade den hållt mig ut. Det finns naturligtvis en del båtar som är väldigt drabbade, och en pastbåtsbyggare sa att det alltid beror på fusk vid tillverkningen. Såg problemet innan jag köpte båten och det hade en speciell orsak.Den nerslipade delen av relativt hårt drabbad - i övrigt inga problem alls. Ser du inget tecken på problem så kan du segla lungt vidare: Blåsor som är vätskefyllda och som luktar ätika när man petar sönde dom. Man skall inte åtgärda nåt som inte behöver åtgärdas: Sen är det ju så att med alla gamla båtar som jag köpt, att bottenfärgen var i ett bedrövligt skick. Har slipat ner bottenfärgen till gelcoaten på de flesta. Fast kanske efter ett par år. Då är det läge att lägga på en epoxygrundfärg för att få ett fäste för bottenfärgen: Epoxygrundfärgen skyddar ju för vatteninträngning i skrovet också. Min nuvarende båt - en norsk fjord 28 fot, byggd 1979. Inte tillstymmelse till nån "böldpest".

De två gångerna jag har fått vatten i oljan har det varit av andra orsaker. Första gången var det baksug i en länspumpsledning som fyllde båten upp svänghjulet en bra bit. Andra gången var det nåt liknande, exakt hur kommer jag i skrivande ögonblick inte ihåg. Har du inte varit varit med om nåt exepionellt, så är det nog nån packning Jag fick nog vatten i oljan vid ett tidigare tillfälle om jag inte minns fel. På en gammal MD1. På axeln som driver impellern (vattenpumpen) finns det två simringar (tätring 13 i bifogad länk). https://www.marinepartseurope.com/sv/volvo-penta-sprangskiss-7742090-26-15112.aspx Jag har för mig att bägge var kass och dräneringshålet emellan dem var igen-målat/rostat. Skulle det va nåt sån så är det ju enkelt att åtgärda. Fixade det själv, trott att jag är totalt rudis och helt ointreserad av motorer. Att köra med en motor som läcker in kylvatten via nån trasig packning nån längre tid - det skulle jag nog inte jag vilja göra. För mig är kylvatten = saltvatten. Saltvatten befrämjar ju rost. Mängden vattenblandad olja ökar väl dessutom efter hand som vatten läcker in

De gångerna jag har haft vatten i min smörjolja, så har den varit grå och det finns väl en gråaktig ton på bilderna, snarare än en brun.

Är båten så skaplig som du säger och verkar som det ser ut på bilderna, så är det ju synd att plasta den. Du kan absolut lägga ett nåtat trädäck ovanpå plyfan. Elmotor. Fernissa - detär ju ett annat ord för lack/lacka

Det är inte ltt för oss som är yrkesskada och hela tiden svänger oss med en massa obegripligheter. En brytare klarar att bryta alla de normalt förekommande strömmarna i en anläggning och som den är dimentionerad för: En frånskiljare klarar i princip inte att bryta några större strömmar och skall därför bara manövreras i strömlöst läge. Jag kan en hel del om el, men väldigt lite om motorer och generatorer på båtmotorer. En sån specialkinstruktion med dubbeldiod, har jag aldrig sett eller hört talas om - fast den motsvarar ju den rundaringen A på min skiss, även om anslutningen i pricip bara är en bult. Valborgsmässofirandet här längst ute i väster regnar bort, så jag roade mig med att revidera skissen. Så här borde din laddnings och batterikrets se ut.

Det fins en viss svårighet när man pratar olika språk: På en 12V"växelströmgenerator" finns det alltid en diodbrygga som likriktar den växelström som generatorn genererar till likström. Den har ingen skiljande funktion mellan batterierna. Är det den diodbryggan du menar, så har du bara en batteribank för start och förbruking. Skulle det va en sk dubbeldiod, så är den så stor att jag inte förstår varför den skulle vara monterad på generatorn: Har du nån bild på dodbryggan på generatorn. Är det en sån här batterifrånskilljare. I så fall är det helt orimligt att den kan va öppen (frånslagen/bruten) när inte generatorn laddar och sluter (slå till/ihopkopplad) när generatorn laddar, utan att nån manövrerar det röda handtaget. Har du nån bild på batterifrånskilljaren (-na) Jag skulle följa kablarna och rita upp ett enkelt schema på hur din laddnings och förbrukningskrets är kopplad. Att man sen har två kretsar efter förbrukningsbatteriet tycker inte jag är nåt konstigt. Det har jag också i min båt - fast jag har bara en batterifrånskiljare till huvudkretsen/den stora elcentralen. Direkt efter batteriet sitter en liten säkringspanel som avsäkra 1. ledningen från solcellspanelens laddningsregulator 2. två separata säkringar till mina två automatiska länspumpar ( två skillda utrymmen) 3, Batteriladdaren 4. Säkring till värmaren. Dels vill man inte bryta bort spännngen till värmaren innan den kallnat och dels kanske man vill köra med värmaren på vintern då inget annat behöver va inkopplat - än det som ligger på den lilla säkringsdosan.

När jag läser din problembeskrivning (som inte är helt lätt att förstå) får jag denna bilden Vid den röda runda ringen (A) vid Förbukningsbatteriet - borde finnas nåt - tex ett skiljerelä eller liknande!? Du säger att när generatorn laddar så sluter tex Batterifrånskiljare 2 (BF2) Det är inte så att BF2 har brunnit ihop i kontakterna och därför alltid är sluten!?

Fick tipps av en Peter_K om den grovrengöraren när jag skulle göra ren topecoaten för limrester inne i min nuvarande båt. Fördet funderade den alldeles utmärkt, men topecoaten påverkade den inte nämnvärt. Skallman plasta - som jag förmodar att man skall, måste man ju ner till rent laminat - om det skall bli bra och inte släppa igen. Fast det är klart - stutsar den bohuslänska graniten helt oförhappandes upp och slår till kölen - så är det väl inget som hjälper. Det farligaste på havet - det är land.. Det där är en "roterande rasp" av samma dignitet som en Flapdisk. Den avverkar nog en hel del - så länge den inte är slö. Flapdisc http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Slip-och-Kap/Ovrigt/Flapdisc-2000017845/

För att ta bort gelcoat!? Till dremmeln har jag använt ett sånt här slipstift sen lång tid tillbaka. Visserligen mycket dyrare än vanliga slipstift, men det avverkar bättre vid sådana jobb och håller. https://www.dremeleurope.com/se/sv/slipstenavkiselkarbid4-8mm-150-ocs-p/?start=0&Application=Slipa

Gäller det samma för slangen frå SeaSea? https://www.seasea.se/motortillbehör/bränslesystem/tank-tillbehör/bränsleslangsats-yamaha Visserligen mer än dubbelt så dyr, men jag slipper köra ca 12 mil extra. På Smögen är jag var och var annan dag. Att jag valde biltemas länkar var egentligen bara för att ha nåt att fråga utifrån.

Hej du När dyker du upp i våra nejder? Våren är här och bägge båtarna i sjön.

Efter fjolårets sena sjösättning av min bohusjulle, konstaterade jag att min gamla snurra krångalade. Det har tidigare varit svår att få tag på delar och utsikterna var samma denna gång. Köpte därför en ny snurra. en 4 Hk Yamaha Tanken i den nya snurran var väldigt mycket mindre i nya snurra än i den gamla. Bränslet i snurrar räcker ofta inte till en normal dagsutflykt - som det gjorde på den gamla. Det finns dock anslutning för en yttre tank. Kan man tex köpa en sån här tank. http://www.biltema.se/sv/Bat/Motor/Motor-tillbehor/Bransle-tillbehor/Bransletank-2000017706/ och en bränsleslang för Yamaha http://www.biltema.se/sv/Bat/Motor/Motor-tillbehor/Bransle-tillbehor/Bransleslang-8-mm-2000021067/ Skulle det fungera. Tommy helt novis på aktersnurror.

Dubbelpostat - som vanligt

Det finns ju i regel fler åsikter i en sån här fråga än båtägare. Har en gammal plastkopia på en bohusjulle. Bohusjullen - i ek - var nog över hundra år när man gjorde en form på den. Min julle - lilla bilden uppe till vänster - är säkert mer än 40 år. När jag tog upp den efter första sommaren och spolade över båten med högtryck, försvann mycket av den färgen som man målat båten med: Det var ju som med all "styling" inför en försäljning - rena fuskjobbet. Klabba på lite färg så det ser snyggare ut utan att göra nåt underarbete. Jag vände båte upp och ner, slipade ren den, och spacklade upp alla småskador och luftblåsor med epocxspackel. Sen målade jag den med ett par lage Geilshield - epoxygrundfärg. Friborden penselmålade jag med tvåkomponetsfärg. En vit gammal bohusjulle skall va penselmålad. Det skall synas att den är målad (tycker jag). Jag skulle nog gjort som du (TS) skriver i din fråga.Det är ju bara en gammal båt som får en "ansiktslyftning".Tror inte man skall lägga ner allt för mycket jobb för att få det helt perfekt. Fast det är på underarbetet som man skall va nogrannast med. Ju bättre underarbete, desto bättre slutresultat. Idag finns det ett par olika lackfabrikat med K2-lack som sträcker sig. Läggs på med rulle och får ett sprutmålat utseende när det härdat. Vill man inte ha penselmålat utseende så är den typen av färg att föredra.

Det var alltså fäste för en offeranod. Sen vad den skall skydda det begriper inte jag, eller är den bara ditsatt för skojskull. För det är väl inte nån form avanslutning som döljs under sikaflexen på vänster sida!? Är det som det ser ut, skulle jag ta bort den helt onödiga skiten nästa höst och satt igen hålen. Det är inte vacker, men det håller säkert tät.