Thallatha

Var i Sveriges avlånga land finns du. Jag köpte nya rutor till min motorseglare från ett företag som nu flyttat från Kungshamn till Svarteborg - strax norr om Dingle. http://www.qimtek.se/profile/ma_composit_and_plexiglas_ab-111SLX20280.html Men det finns många som jobbar med sånt. Fick tips om företaget här på Maringuiden, från en företagare som byggde aluminiumbåtar i Kalmar (tror jag att det var) Då låg företaget ca 2 km från min bostad - nu är det nästa 3 mil.

Fast själv tycker jag det är en fördel om man låter glasfiberlaminatet härda - tex över natten. Då kan man ta ett grovt slippapper och slipa över, så man slipar bort ev glasfibertrådar som sticker ut. "Bindningen" till den underliggande polyestern blir tillräckligt bra ändå.

Jag tror intr vi behöveroroa oss för Sven Yrvind och hans båt när det gäller varesig seglad fart eller påväxt på skrovet. Sånt har Sven med all sannolikhet redan funderat på. Dessutom har seglatsen väl precis börjat. Det är nog värre med Rauls båt, som vad jag förstår, har legat i sjön sen han fick den.

Det är väl en skaplig Yrvindsfart. 😎

Jag har aldrig haft problem med skit i dieseln före jag tankade i Säffle - precis innan slussen. Höll på att förlora båten pga detta. Efter att jag pumpat ur tanken och filtrerat dieseln genom en disktrasa, och sjöljt ren tanken ett flertal gånger så har jag aldrig haft problem med skit i dieseln efter det. Beskrivningen låter ju enkel, men det tog mig två dygn, med problem där emellan och resa 20 mil för min fru med nya filter och min motormekaniker, som under sin semester åkte till sin verkstad och hämtade nya filter och körde hem dem till min fru. Som tur var tog han med dubbla uppsättningar. Jag kommer aldrig att tanka på okända ställen utan att filtrera dieseln innan den rinner ner i tanken igen. Det finns ju speciella trattar som man kan filtrera dieseln genom, men har man inte det får man ju lösa problemet på bästa sätt. https://www.hjertmans.se/produkter/motor-tillbehor/tankar-anslutningar/trattar/tratt-smart-tech-large

Bara en liten undring. Vad är det för båt? Bilder?

Tanka bara inte diesel där utan att filtrera den. Annars är den väl ok. Det gick att lägga till, möjligtvis att det var en aning strömt. Fast jag har inga strora krav på gästhamnar och är van vid det mesta.

Det vette katte om det är så viktigt. Däremot är det viktigt att man väljer rätt båt, som klara alla de förekommande väderleksförhållanden som kan förekomma i farvattnen innom seglingsområdet. En sån båt måste naturligtvis klara av all den utrustnig man behöver för färder innom detta område. När det gäller vikten på den utrustning man bör ha ombord så finns det en viktig regel. All tung utrustning skall placeras så centalt och långt ner som möjligt. Dvs på kölen under masten eller runt mastfoten med en båt med genomgående mast. Nu är ju alla båtar en kompromiss och det är sällan man följer ovanstående regel. Har man ingen mast - då har man valt fel båt. Va katten var det han hette som sjöng den låten. Peder Madsen!? eller var det Tommy Steel. Jag är inte så bra på Engelsk musik från 1960-talet. Närmare bestämt 1966 https://www.youtube.com/watch?v=m2uTFF_3MaA En fråga som otvetydligt dök upp - behöver man ankare på en U-båt!?

Vadär det för nåt? Finns det båtägare som har dylika!? 🙄

Då är det nog betydligt värre med allt rengvatten som kommer i avloppet pga att det inte fanns dagvattenledningar när vattnet från takrönnor mm annslöts till avloppet. I våra små skärgårdssamhällen, är inte det alls ovanligt.

Är inte helt säker på att jag håller med dig i ditt råd. Olika ankare är olika bra under olika förhållanden och sen beror det på hur man ankrar. Går man bara ut i stort sett vindstilla dagar och ligger ett par timmar i en skyddad badvik med landförtöjning och båten i vindögat, så spelar det nog ingen roll vad man har som akterankare. En stor skiftnyckel i en persienlina. 🤑 Har varit ute ett par eftermiddagar med min bohusjulle. Lagt till på tre ställe för att dricka kaffe och att bada. Knöt fast en förände och struntade i nåt akterankare (dragg) det gick jättebra. En kulingnatt för ett antal år sen när vinden vred ca ca150 grader, draggade jag med mitt 16 kg äkta Bruceankar som hade ett antal meter kätting. Jag fick ro ut extra ankare och förhala båten 5 ggr den natten. TS fick kapa sin ankarlina pga att ankaren fastnat i nåt - elkabel? - pga att det inte gick att få upp. Min åsikt är attman bör ha minst två kompletta ankarutrustningar ombord och med lite olika typer av ankare. Tex ett delta ankare och en paraplydragg (helst paraplydragg med skålade flyn) Jag vill alltid ha en stump kätting närmast ankaret (det finns de som tycker det är onödigt, mn min erfarenhet är att det gör väldig nytta) Vilka ankartyper man väljer beror ju på var och hur man ankrar. Själv vill jag ha ankarutrustninga som klarar alla typer av ankaplatser och väderförhållanden i de nordiska länderna.

Vill man inte slänga pengarna i sjön - då skall man inte ha båt. Då är det bättre att sy in dom i madrassen, och gärna ligga kvar i sängen.

Jag har en bensindriven gräsklippare som nog är 20 år. Hur många gånger jag har använt gräsklipparen genom åren - det vet jag inte - men det är åskilliga. Hur många gånger jag fyllt på bensin - det vet jag inte heller - men det är också åtskilliga. Jag klippte gräset i går. När jag var klar med det skulle jag till "tappen" och tanka. Dels bilen och dels tanken till aktersnurran på min bohusjulle. Tanken på gräsklipparen var nästan tom och även reserdunken som jag fyller på gräsklipprens tank från. Jag slog på resten bensin från reservdunken. Då fick jag se det magiska ordet. Vid gummiblåsan som man pumpar fram bränslet till gräskilpparen, innan man startar stod det. "PRIME" - det har jag aldrig sett förut. 😀

Nån gång runt 1980 hade vi besök av ett par kompisar. När dom åkte så glömde de nått. Vi skulle ut och semestersegal ett antal veckor, antingen samma dag eller dan därpå. Paret hyrde på Bohus Malmön och det var åt det hållet vi hade tänkt oss. Kastade ankar och la till tillfälligt i gästhamnen och gick upp och lämnade - vad det nu var. När vi skulle gå efter nån halvtimme, gick det inte att få upp ankaret. Det hade fastnat i kättingen som höll pontonbryggan. Med ankarlinan rakt upp och ner, tog jag ett rep och gjorde en ögla som omslöt ankarlinat (troligtvis en pålstek). Fäste en blytyngd (från en dörj) i öglan och släppte ner ögan, så att den hamnade vid ankarets flyn. En annan båt var vänlig nog och drog ankaret baklänges, så att det släpte från kättingen. Har man tur så behöver man inget vett. Deltaankaret är ju poppulärt i dag och är nog ett betydligt bättre ankare än ett "fulbruce". Har själv ett 10 kg Delta som första val på min motorseglare. Man behöver ha minst två kompletta ankarutrustningar på en båt. Det är så taskigt att va utan ankare om man förlorar det enda och ibland kan man tom behöva lägga ut ett extra.

När jag satt och tittadepå nåt dåligt TV-program i går kväll föll min blick på bokhyllan och en bok. "Brendans Resa" av Tim Severin. https://samfundet-sverige-faroarna.se/artiklar/boktips/309-brendans-resa Seerin har skrivit fler böcker om nutida färder med historiska båtar.

Jag installerade toatank på min första större segelbåt redan i mitten av 1970-talet. Inte av miljöskäl, utan för att det inte är trevligt när man ligger i en liten naturhamn och där papper och skit flyter runt där man vill bada. Sen har jag haft tank eller pottapotti i alla mina båtar sen dess - inte av miljöskäl, utan för att det är praktiskt och för att det många gånger är minst lika enkelt att sugtömma som att pumpa ut i havet. Om det finns fungerade sugtömmningsstationer - vilket det inte alltid har gjort. Jag har även på den nuvarande båten en pump som jag kan tömma tanken i havet - vilket har hänt även i närtid. Funderade till att börja med att jag skulle kolla hur tanken betedde sig vid tömning, men jag har aldrig haft så stor besättning vi tömningstillfällena, så jag kunnat avdela en man för att kolla tanken under tömning. Några stationer har ett munstycke som är helkass och som man måste va två man för att klara av att tömma med - ett litet problem för en ensamseglare. Min närmaste sugstation fungerar utmärk - dock är den utsatt för väder och vind och svallet från förbipasserade båtar. Vad öldrickande med kompisar har med frågan om sugtömmning kontra tömma i havet att göra - det förstår jag inte. Om kustbevakningen haffat nån som tömt i havet - det har jag inte hört talas om.

Var hon släkt med Olga Marie Mikalsen? Ester sjön snudd på ännu falskare, men hon var roligar både att lyssna och titta på och hennes gitarrspel var excellent åtminstorn virtuell.

Ja, eller så kan man vissla 😛 Fast det förutsätter ju att man kan vissla - och det kan långt ifrån alla. https://www.youtube.com/watch?v=mwrX-Skl4Bg

fast sånt är väl ganska tråkigt - det finns ju "riktiga" instrument att spela på.

Tänk om Sotenäskommun hade infört såna regler. Drar du upp svall när du kör i tre knop, så har du fel båt. Jag har min båt på den yttersta platsen i min hamn, som också ligger i en vik. Det finns i princip 6 st bryggor på insidan min plats och alla båtar som skall ut eller in i hamnen måste passera. Ur väder och vindsynpunkt och när det gäller passerande motorbåtar - som ju är flertalet - är det den sämsta platsen i hamnen. Ser man till tillgänglibheten är det den bästa.Jag har alltid kunnat segla in och ut från platsen oavsit vind och vindriktning. Väder och vind har aldrig berett några problem. Båten har legat på platsen under 5 eller 6 orkaner, ett antal stormar och otaliga kulingar. Problemet är när plastekor eller styrpullpetsbåtar åker förbi. Man ligger på ett trångt ställe och försöker få en mutter på gängor på en skruv som man egentligen inte kommer åt. Så kommer det en sketen plasteka och kör förbi. Min 4,5 ton tunga båt kastas åt sidan som en vante och man tappar muttren, som naturligtvis hamnar på ett ställe där man inte får tag på den. Det varnaturligtvis den sista muttern man hade och man får ta bilen och åka i det närmaste en halvmil till Norden på Smögen för attköpa ett antal muttrar och brickor. Det är alltid trevligt att komma till Smögen och speciellt Nordens skeppshandel och prata lite med personalen där en del andra kunder som man naturligtvis känner. När man efter en halvtimme är tillbaka ibåten och med sin väl yilltagna kroppshydda (både på längden och bredden) krupit in i ett utrymme jag egentligen inte borde komma in i, sträckt upp handen dit jag egentligen inte når och prcis skall få muttern på gängor, då kommer det en sån där sketen plasteka och river upp ett svall, så min 4,5 ton tunga båt kastas mot Y-bommen på insidan som en vante. Jag tappar naturligtvis mutter, som hamnar på ett ställe där jag inte kan få tag på den. Nu hade jag ju - vis av skadan - köpt 10 muttraroch lika många brickor, som jag dessutom har med mig in i utrymmet, dit jag har svårt att både ta mig in i och ut ur: Har jag nu rktigt tur, så går det inte förbi nån sketen plasteka på de närmaste fem minutrarna, så jag hinner få dit muttern. Det ligger några få 4-, 5-, 6- ton tunga segelbåtar i min hamn. När de går ut och in i hamnen påverkar de inte min båt med nått svall över huvud taget. Nu finns det ju förståss inte nån FinGal i hamnen. 😎

Skulle jag bidra med nåt själv så blir det kanske S/Y Glädjen http://www.albertbonniersforlag.se/bocker/skonlitteratur-allmant/s/sy-gladjen/ Som jag köpte på Tradera - kan finnas en del intresant ibland. Även loppmarknader, biblotekens utförsäljning och antikvariat - om man vil äga boken själv. Fallet Apalonia är väl en annan bok jag läst. https://www.bokus.com/bok/9789189564046/fallet-apollonia-en-seglats-pa-liv-och-dod/ Jo - jag har läst nästan alla böcker som handla om segling tills för ca 10 år sen.Jag var storkonsument av böcker. Sen har jag inte orkat läsa ett helt kapittel. Från hav till hav hette en intresant bok om Göran Cederströms världsomsegling. http://www.norstedts.se/bocker/104220-fran-hav-till-hav https://tuatuasailing.wordpress.com/baten/

Sen förundrar det mig att Stefan inte tipsade om "Sandbankarnas gåta" - det brukar han alltid göra. https://www.facebook.com/Orustbibliotek/photos/a.173445269404819.44066.173424202740259/662087520540589/?type=1&theater

Eftersom min gamle vapendragare Smoegen tydligen är ännu latare än jag Googlade jag i hans ställe. https://www.bokus.com/bok/9789113043876/ensam-seglare-jorden-runt/ Alla böcker finns att låna på bibliotek. Har ditt bibiotek inte den boken du efterfrågar går den att beställa. Det finns alltid något bibliotek i sverge som har nåt ex av varje bok.

Jag är oerhört lat skickar bara en länk. 🤯 http://thallatha.blogspot.se/2010/05/ake-mattson.html

Det där missupfattade du helt. Kollade lite runt på nätet och enligt det jag läst ligger det till så här. Du hade rätt i din förklaring varför tonen H kan heta både H och B. Från början hette tonerna c, d, e, f, g, a, b, c. (om man nu tar C-dur skalan) Sen var det nån som kom på att man av någon anledning skulle göra b lite fyrkantigar av nån speciell anledning. Då var det nån som skrev fel och skrev ett h i stället. Upprepar man en felaktighet tillräckligt många gånger så blir felaktigheten rätt. I vissa länder i Europa fick betekningen h fäste, speciellt i Tyskland men även i de nordiska länderna. I England hade dock sättet att betekna noterna med b bitit sig fast, så i de engelsktalande länderna heter tonen b som den hette från början. När vi i Sverige mer och mer influerades av amerikansk musik i början av 1900-talet blev det också vanligt att vissa började kalla tonen b för b. Dom som är influerad av klassisk musik och traditioner kallar fortfarande tonen b för h. Det där med Bb I vår vamliga skala i finns det ju 7 heltoner. c, d, e, f, g, a, b, c. (C dur) Avståndet mellan dessa heltoner är inte helt jämt, utan det finns också 5 halvtoner isprängda emellan.De svarta tangenterna på ett piano. Har man en ton tex c och vill höja den ett halvt tonsteg lägger man till ett# och en ändelse iss efter tonen och c# utalas altså ciss. Vi får då en 12 toner som heter c, c#, d. d# e, f, f#, g, g#, a, a# och tillbaka på c. Om man vill sänka en ton betecknar man det med ett b som utalas ess och tonen bb heter altså bess. Vi får då 12 toner som heter c, db, d, eb,e, f , gb, g ab, a, bb, b och c Normalt skriver man - alla fall när det gäller ackordsbetekningar. C, C#, D, Eb, E, F, F#, G, G#/Ab, A, Bb, B, och C Sen finns det ju många som lärt sig och är präglad av traditonen och klassisk musik som kalla B för H. För de allra flesta har ju detta ingen betydelse, men för oss som spelar i lite olika konstellationer och där olika musiker har olika traditioner kan det ju nån enstaka gång ställa till lite frågetecken. Som i vår motståndsmans ursprungsfråga. Spelar man ABC enligt egels/amerikansk traditon låter det inte klokt. Spelar man A Bb C låter det helt annorlunda.