Kronvik

95E10 innehåller upp till 10% etanol, och etanol fräter gummi. )8 innehåller max 5% etanol, och är kanske litet snällare mot gummit. Jag tankar alltid 98, bland annat av denna orsak. Jag köpte en ny förgasare för flera år sen. Körde bilen på 98 oktan, Efter ett par dagar gick den mycket sämre. Jag tog upp förgasaren, och till min stora förvåning hade accpumpskolven (gummit) nästan försvunnit. Jag gick till affären där förgasaren var köpt, och fick en ny accpumpskolv. Den har sedan hållit ända till dags dato. Detta bara för att understryka hur aggressivt dagens bensin är mot gummi.

Mercruiser är ju en Chevrolet i grunden. om blocket inte är topdeckat, så kan det finnas en nummer instansad i blocket längst framme på ytan som locket sitter mot på högra cylinderbanken. Kanske skiljer sig marinmotorerna här?

Det glömde de nog litet bort, då Nimbusen konstruerades. Bakom backslaget finns en urtagning för propelleraxeln, och den är allt annat än tät mot resten av båten (läs: Utrymmet under sängen, och vidare till färskvattentanken och skåpet som handfatet sitter i på toaletten). Däremot finns det friskluftsintag för motorrummet. Jag missade en grej i trådstartarens första inlägg. Bensinlukten. Jag antog att motorn var en diesel, därför tänkte jag att det eventuellt inte luktade bensin, utan nåt annat. Ursäkta misstaget.

Trimma en tvåtakts V-sexa, och tokvarva den genom att ha för liten propeller, för högt uppe, och trimmen för högt. Borra munstyckena, fila kanalerna, sätt i hårda kompressionsfjädrar, och riktigt korta tändkalbar. Då 17!

Det var en bra idé!

Batterierna kan avge en sur lukt då de laddas, speciellt vid hög spänning och snabb laddning. Jag vet inte om man kan missta den lukten för bensinlukt. Ångorna från batterierna är inte helt ofarliga, det bildas knallgas i batterierna då de används. Själv har jag batterierna under sängen i akterruffen, och gillar inte riktigt det arrangemanget. Utrymmet är i anslutning till motorrummet, vid gång drar motorn sin insugsluft från detta utrymme, så vi har aldrig haft några luktproblem. Kanske man kunde ventilera el- och batteriutrymmet med en datorfläkt eller liknande, eventuellt med solcell. Bara en tanke.

Det rekommenderas olika mycket "balance", yta framför hjärtstocken, allt mellan 15 och 25%, beroende på var man läser. Det är kanske orsak att inte gå över styr med den här delen av roderombyggnaden. Dock tror jag att det skulle ge en dramatisk ökning i styreffekt, i och med att det skulle styra om en större del av propellerströmmen. En del av rodret går ju då förbi mitten på propellern.

Jag hade samma fel på förra båten. Det gick tusan inte att tanka mer än litelite låångsamt. Det blev bara värre. Tills jag plötsligt en dag glömde bort problemet, och stack ner pistolen helt i tankröret och tryckte av. Då gick det hur fort som helst! Felet var att jag hade haft pistolen för högt upp. Kunde knappt tro det. Det kostar ju inget att prova.

Intressant tanke. Det finns inte så mycket utrymme för roderyta framför roderstocken på min båt, men å andra sidan är mer än två tredjedelar av rodret bakom den övre halvan av propellern. Det där var värt att ta sig en funderare på. Det finns nog risk för att det börjar svänga åt ena sidan av sig själv, kanske...

Jag tycker också om att fundera på saker som inte nödvändigtvis har så stor betydelse i praktiken. Desto skojigare om man kan testa sina idéer i praktiken. Eftersom jag hållit på med modellflygning, och även designat några lyckade modeller, så vet jag ju en del om vingprofiler och sånt. Bland annat hur viktigt det är med rejält rund framkant på vingprofilen (rodret i det här fallet). Just en sån vingprofil som du beskriver, RBack, gav på ett modellflygplan "diabolic low speed performance" Det vill säga den stallade fort, plötsligt, och totalt. Rundad framkant i ditt fall skulle troligen märkas i praktiken vid svära manövrar. Kanke. Skulle vara intressant att prova. Den fungerar nog bra i högre farter. dock är 12% i tjockare laget, tycker jag, med tanke på vattenmotståndet, men å andra sidan kör jag ytterst sällan över 13 knop. Reynoldstalet hade jag helt glömt att ta i beaktande. I luft tycks det finnas en tydlig gräns, där egenskaperna betydligt förbättras, och det är vid ca 12", eller 30 cm korda. Då blir profilen av större betydelse. I vatten, som är betydligt tätare har man säkert ett bra Reynoldstal vid de 30-40 cm korda som det blir frågan om här. Tyvärr är bärytan istället väldigt kort, och på ett flygplan sägs det som regel att en tredjedel av vingens spännvidd har en sämre effekt på grund av vortexvirvlarna vid vingspetsarna. Tar man det i beaktande på Nimbusens lilla roder, så är det inte mycket man har att ta ifrån sig med, då man skall svänga båten. Jag ställer inte dig till svars, om du råder mig att göra nåt dumt

Jag har seglat som liten kotte, så roder har jag väl använt. Sen har det varit både snurra och drev. Men nu är det inte frågan om min skicklighet, det är frågan om att alla andra båtar svänger bättre och snävare än våran Nimbus. Jag har ingen annan Nimbus att jämföra med, men flera motorbåtar med axel. Svängandet i sig är inte ett problem per se, jag har bogpropeller, men då det behövs våldsamma ytor (mer än för andra) för att vända en liten båt på, så är det fruktansvärt irriterande. Vi kan sätta min begränsade erfarenhet åt sidan, det har inte med saken att göra, nu gäller det rodrets effekt. Jag kan tillägga att rodrets fulla utslag är 35 grader åt vart håll, som lär vara idealiskt. Vid betydligt större vinkel stallar det uppenbart, och det står som en fontän bakom båten då man styr fullt och ger gas. Båten är utrustad med styrvajer, den fungerar riktigt bra, och är lättare att styra än förra båten som hade hydraulstyrning. Eftersom styrningen är helt mekanisk på det här viset, anser jag att jag borde kunna känna om det börjar gå väldigt tungt (och följaktligen vara påfrestande) då rodret är modifierat. Självklart ökar påfrestningen på roderstocken. Det är ju just precis det jag är ute efter. Om trycket ökar i sidled på roderstocken, så ökar ju styrförmågan :) Ja, det kanske hjälper. En bild på ett sånt roder skulle vara intressant. Nimbus har troligen uppmärksammat det hela som en brist, och gjort nåt åt saken. Ytan på rodret kommer jag givetvis att fixa till i samma veva, så den blir riktigt slät och fin. I fallet jag nämnde satt utombordaren monterad bakom rodret, och nej, de svängde med rodret, inte med snurran. Jag hade aldrig räknat med någon som helst styrfömåga vid backning, men har lärt mig utnyttja det Amerikanerna kallar "propwalk", och kan nu backa in aktern, så jag får babordssidan mot kajen då jag skall tanka. Eftersom jag jobbat största delen av mitt yrkesverksamma liv som chaufför, är jag mån om att veta hur jag manövrerar min båt. Styrförmågan vid körning fram är riktigt dålig, och det vill jag förbättra. Äh. Dumt att ha rodret i aktern. Skulle ju bli mycket kortare vajer, om man hade det under ratten! Äntligen! Litet sakdiskussion. Detta har jag funderat på, då jag läst om roder som varit över 10 cm tjocka, som till exempel en naca 012 profil på ett stort roder. O mitt fall kunde det väl bli såhär:

Jag tar upp ett gammalt ämne på nytt. Förra gången var idén med tråden att få tankar om ifall ett större roder leder till några nackdelar. Egentligen kom det inget bra svar, men jag har inte heller hört att nån skulle ha kommit med något som skulle göra att jag skulle låta bli att göra om rodret. Efter en och en halv säsong kan jag konstatera att roderverkan på min Nimbus 26 är minst sagt begränsad. En mindre segelbåt svängde ut i hamnen härom dagen, den hade en snurra baktill, alltså bakom rodret. Ändå svängde det flera gånger bättre än vad Nimbusen gör. På grund av stora arbeten med båten i övrigt har rodermodifieringarna skjutits på framtiden, förhoppningsvis finns det tid i höst, eller i vinter. Till saken: Jag har förstått att ca 20% av roderytan skall vara framför roderstocken. Nu finns där inget alls. Rodret skulle behöva förstoras på höjden, men vi har en mycket stenig skärgård, och jag vill inte riskera att tappa rodret, så neråt finns det begränsade möjligheter. Här är båten med roder som det ser ut nu: idén är att bygga om det som på bilden här nedanför: Rodret är här förstorat i propellerns riktning en del, det är litet förstorat neråt, och det är också litet förstorat rakt bakåt. Totalt skulle en sån här förstoring ge ca 15 % större roderyta. Rodret skulle få en symmetrisk vingprofil. Finns det synpunkter?

Jag har inget tips för exakt din motor, men i grunden är det en Chevrolet 350 V8, och dem känner jag till. Använd Google för att hitta fakta om just din motor. Om den har mekanisk bränslepump, så finns den lågt ner på motorn, framme på blocket på höger sida. Följer du bensinröret från förgasaren, så går det framåt, och ner till bensinpumpen. På pumpen finns två (oftast) ingångar, och den som inte går till förgasaren kan du koppla en slang till, som du sätter ner i en bensindunk. Längs röret du tog bort borde du hitta bränslefiltret/-filtren. Ifall du har elektrisk bränslepump, så hittar du den på samma sätt, det vill säga genom att följa bensinröret från förgasaren.

Jag håller inte med. Då man öppnar kylarlocket, sjunker trycket, och det i sin tur medför att kokpunkten på kylarvätskan plötsligt sjunker. Då all kylarvätska plötsligt är rejält över kokpunkten, kan det hända att all kylarvätska försvinner med nästan explosionsartad kraft. Det hände mig en gång för 30 år sen. Klämmer sedan dess på en slang för att bedöma trycket innan jag öppnar kylarlocket Sen är det samma tryck i en ångpannas vattenfyllda del, som upptill, det kommer man inte ifrån.

Förresten, byt samtliga bränslefilter, och provkör gärna med en slang direkt ur en bensindunk. Då kan du utesluta den delen av bränslesystemet. Det är mycket mindre jobb, än att gå igenom förgasaren. Bäst att börja med det enklaste.

Tyvärr kan man inte se det på det viset. Troligen har du en så kallad vakumförgasare, och det gör att det inte kommer bensin i sekundärportarna i någon större utsträckning innan du kör på full belastning. Om du menar att det kommer bensin då motorn inte är igång, och du vrider på gasspjället, så då är det accellerationspumpen som pumpar in bensin, och det har inte något att göra med huvudmunstyckena. Mitt tips är att skruva loss förgasaren, ta hem den, och gå igenom den i lugn och ro, med hjälp av någon youtube video, som visar hur man kollar just din förgasartyp. Om trycket från bränslepumpen inte räcker till, märks det på att motorn svarar bra på gaspådrag, men kraften försvinner efter några sekunder, då flottörhuset töms för att pumpen inte hinner fylla på. Bensinpumpens uppgift är att hålla flottörhuset fyllt så att flottören stänger sin ventil. Bränsletrycket syns aldrig annars i hur det duschar in bensin i förgasarhalsarna eller så. Väldigt ofta beror ett för lågt bränsletryck på ett igensatt bränslefilter, eller igenkletad pickup inne i tanken.

Kolla munstyckena i förgasaren. Om den går bra på lägre belastning, men inte orkar sen, så kan det bero på att ett munstycke i sekundärsidan är stockat. Sätt stora trasor på insuget då du skruvar upp förgasaren, det kommer mycket soppa ur en Holley, och det vill man ha bort från motorrummet. Gå igenom hela förgasaren på en gång, och checka filtren samtidigt. Lycka till!

Det kan faktiskt vara bra med kylning på servooljan. Jag har en bil som styrningen ville "kärva" på, om man svängde snabbt fram och tillbaka. En servooljekylare från en BMW gjorde susen, och det var bara ett rör som var krökt 180 grader och gick igenom en rad kylarflänsar. Funkar troligen inte så bra i ett slutet motorrum... Min mening: Oljekylaren behövs nog.

Ja, uppenbarligen räckte det inte till för att betset inte skulle blekna. Skall kolla. Båtlack borde väl vara UV-skyddat.

Jag har använt Epifanes Classic Mahognybets, både på teak och mahogny. Det ger en trevlig färg på teak och mahogny, och ser bra ut, då man får samma färgskala på de olika träslagen i samma inredning. Jag gjorde namnskyltar som sitter utanpå (givetvis) båten. På en säsong, förra sommaren, har de blekts helt otroligt bleka. Jag tar gärna emot tips på bets som inte bleks så fort. Tilläggas kan, att skyltarna är lackade 6-7 varv med båt- och parkettlack av uretanalkydtyp.

Det där med "bad cop" kan vara riktigt bra. Då man köper båt är man så ivrig, att det är svårt att hålla sig tillräckligt kritisk. Att utvärdera säljarens bil är ett vettigt tips också. Det är knappast troligt att båten är riktigt välvårdad om bilen har ett par millimeter damm på instrumentbrädan, och släta snedslitna däck.

Det skulle verkligen kunna vara krav på något slags förarbevis då man framför en båt. Speciellt då det är riktigt vackert väder, så är det rätt mycket trafik på fjärden, och många kör snabba båtar. Tutan är ju ett användbart verktyg på sjön, men i praktiken har den begränsad användbarhet, då de flesta båtförare inte vet eller minns vad signalerna betyder i alla fall. Det händer förvånansvärt ofta att man möter båtar som i god fart kommer emot på fel sida. Enligt navigationskursen jag gått på skall man mötas "babordslanterna mot babordslanterna", vilket ju i praktiken blir samma som "håll till höger", alltså samma som i trafiken på landbacken. Folk som ropar, gormar och svär har jag inte mycket till övers för. Är man proffs och har tider att hålla, så vet man nog hur man skall göra, gäller samma i trafiken på land. Skulle jag i egenskap av chaufför bli arg och irriterad på alla som inte vet hur trafiken fungerar, så skulle jag ju få nervsläpp. Så kan vi ju inte ha det. Sen är det ju tillåtet att använda huvudet. Och att försöka vara positiv och hjälpsam. TS skulle ju gärna ha kunnat köra rakt i taxibåten, det skulle ha varit rätt åt han, som inte vet att han har väjningsplikt. Det är bara det, att det gör lika ont oberoende av vems felet är...

De flesta marinmotorer är ju bilmotorer som är marinerade. Yill exempel de hyllade 40-seriens Volvo pentamotorer finns i Volvos små lastbilar och heter i grundutförande TD40 (jfr TMD40). En personbils-, eller lastbilsmotor går på väldigt låg belastning vi till exempel landsvägskörning. För en personbil kan drygt 20 hästkrafter räcka till för att bilen skall kunna köra 100 km/h. Ett annat exempel är bränsleförbrukningen på en modern buss. På landsväg kan förbrukningen hålla sig på 1,9-2,1 liter/mil, men den kan stiga upp mot 36 liter och över vid fullt gaspådrag. Detta tyder på att en bussmotor går på en väldigt liten belastning vid normal landsvägskörning, och de håller långt över en miljon kilometer. Jag tror inte alls att puttrande fram i 7 knop med en MD40, Tamd41 eller Kad43 överhuvudtaget förkortar livslängden på motorn (bortsett kompressornpå Kad:en). Högst troligt förlänger det livslängden. Citera inte det sista, det är bara min personliga uppfattning

Kanske såhär? Någon detalj på den stora väggytan, kanske. En tavla, eller en spegel?

I ditt fall, Dadid, är det inte lätt att få ett helt perfekt resultat. Att bleka fungerar knappast, om man vill ha ett utseende motsvarande nyskick. Färgen blir garanterat inte helt rätt, och ytan troligen flammig. Kanske något helt annat kunde funka, som till exempel att klä väggen med vitt konstskinn för marint bruk (alternativt samma slags vita yta som i taket), och dela av med ribbor liknande dem som går i taket. Så att säga "hide in plain sight". Det jag skulle prova (att döma av bilden) är att slipa och eventuellt betsa, samt lacka. Det skulle inte heller ge rätt färg, och också flammighet, men å andra sidan går det ju att täcka in, eller måla över. En penselmålad yta kommer inte att se prima ut heller i den annars vackra salongen.