Gå till innehåll
tisdag 04 februari 2025

Kronvik

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    492
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    5

Allt postat av Kronvik

  1. Tack för det Det blev en del pyssel med propellern. Någon sade att det inte behövs nån anod till en bronspropeller, men den nya vackra guldfärgade såg hemsk ut efter en säsong. Jag polerade den förra våren, det tog nog nån timme, och efter en säsong med zinkanod i propellermuttern, ser den riktigt fin ut. Ny anod på bilden, över halva försvann på en sommar.
  2. Till sist en jämförande bild. Övre bilden är tagen hösten 2016, då vi precis hade köpt båten, det är också första bilden i den här tråden. Jag tror förra ägaren hade slarvat med bottenmålningen sista säsongen Nedre bilden är tagen idag (juni 2019) Mycket har hänt, backslag, propeller, axel och stävlager har blivit bytta, och nu har rodret fått ny form. Nu är det spännande att se hur och om styrandet har ändrats!
  3. Vidare uppdatering om roderprojektet: Efter glasfibret kommer spacklet. Eftersom epoxyspacklet jag fick tag i härdar på 20 timmar, vill man ju inte spackla många gånger, så efter en rejäl behandling ser rodret ut som en glass. Naturligtvis blev det ett par missar, så det blev att spackla lite mera, och sen vänta ett dygn till. På spacklet kom ett par varv Hempel Light Primer epoxygrundfärg. Observera bakkanten på rodret, som har ett kantigt avslut. Eftersom man inte kan ha en knivskarp bakkant på rodret, så är ett kantigt avslut som detta en bra lösning. (Jämför rodren på en SaabJ35 Draken). Borde bara det ge bättre roderrespons, då bakkanten förr var rund Efter grundfärgen blev det ett par varv bottenfärg. Hempel EcoPowerCruise, självpolerande giftfri färg som vi använt i flera år.
  4. Jag har alltid undrat varför VolvoPenta valde att göra en så stor båt till sin MD21. Nåja, den skulle ju konkurrera med Albin25, så den behövde ju vara större och vackrare Jag skulle väl föredra en gjutjärnstopp på en marinmotor, en får gå med så hög belastning, men aluminiumtoppar på gjutjärnsdieslar har ju varit vanligt, och funkat rätt bra. Min Mercedesmotor gick 53.500 mil före topplockspackningsbyte. Men det var ju i en bil. Nu har den gått i flera år till, desutom minst 5000mil efter att jag satt turbo på den och fördubblade effekten, så helt fel kan det ju inte vara. MD32:an verkar ju vara ett bortglömt kapitel. Var den över huvudtaget vanlig? Den hade ju högre effekt (105 hk) än MD40 (86 hk), så den verkade vara ett vettigt alternativ då jag skulle köpa båt, eftersom jag ansåg att det behövs ungefär 100 hästar för att en Nimbus 26 skall vara nått att ha. MD32:an är väl i princip en sexcylindrig MD21:a, så jag är nog nöjd att det inte blev en sån.
  5. Vilkensomhelst packningssilikon är nog bra. Loctite, Hylomar, Permatex, Biltema... Det som är närmast. Normalt skall silikonet inte fylla några stora håligheter, utan bara vara som extra säkerhet.
  6. Jag tycker det låter som om den går på alla cylindrar. Kanske ena förgasaren flödar? Förgasare kan börja bråka, ifall man råkar vända dem uppochner. Kolla ventilspelen är en bra idé. Väldigt svårt att bedöma hur en motor går på video, somliga ljud blir överstyrda. Gör gärna ett kompressionsprov om det finns ventilspel på alla vippor (ställ gasen på fullt vid kompressionsprovet). Lycka till!
  7. Ett backslag sitter bakom motorn, liknar en växellåda, och så går propelleraxeln bakåt, och ut genom båtens köl. Har du drev, så sitter motorn monterad på akterspegeln, och på utsidan har nu nåt som liknar nedre halvan av en aktersnurra. I vilket fall som helst, följer du växelvajern, lossar på fästet, så den går tomt, och provar om växelspaken går lätt. Då märker du om felet är i vajern eller nån annanstans
  8. Då jag köpte Nimbus 26 för något år sen var det viktigt att få en med sexcylindrig motor, vilket givetvis endast är en personlig preferens. TAMD31 är väl kanske det jag skulle föreslå närmast, det är också relativt vanligt i Nimbus26:or. Jag såg en båt med en Yanmar motor, det skulle jag inte heller ha nåt emot. Pilletant har ju ett kul förslag, men i praktiken går det knappast att köra hur fort som helst med en 26:a. Med en 130 hk 31:a kan topphastigheten ligga kring 20 knop, med våran TMD40 ligger toppfarten på 17-18 knop, och jag antar att motorn ger kring 100 hk. Motorn ärfrån 1979, och går hur bra som helst. Vi kör sällan över 12 knop, och enligt sakkunskapen blir det inge kul över 18 knop med en 26:a. En ny motor är ny, och jag skulle personligen inte sätta så stor vikt på vilket märke motorn är, det lär inte finnas obegränsade mängder Nimbus 26 med nya motorer av olika märken att välja på. Ett alternativ kan ju vara att köpa en båt med MD21:a, och byta drivlinan till nya grejer. Då blir dock budgeten så stor, att det kan vara intressant att se på andra båtar som är nyare. Det är ingen enkel ekvation.
  9. I mitt fall ha rimpellern alltid sugit upp vatten genast, både den lilla pumpen som är typisk på en gammal B18/20, och den större som jag har nu på en TMD40. I princip skall man inte smörja en impeller med olja eller fett (undantaget specialfett, kanske), men jag brukar kolla så ingen ser, och kladda på litet handkräm eller vitt vaselin innan jag trycker in impellern i pumpen
  10. Vad växlar du? Är det ett drev, eller ett backslag? I vilket fall som helst skall du kolla växelvajern. Börja till exempel med att koppla loss vajern vid drevet eller backslaget, och föra växelreglaget "tomt". Går det tungt då, så är vajern dålig. Samma med styrningen.
  11. Litet för tidig tändning skadar knappast motorn på kort sikt, men en motor som skall ha 8 graders förtändning (som du skrev i enn annan tråd) kan inte gå bra med 20 grader förtändning. Den kommer också att vara svårstartad då den är varm. Ett bättre alternativ är att ha en mek att kolla och ställa in tändningen, och byta tändningsmodulen/boxen, om du har elektroniskt styrd förtändning. För tidig tändning kan leda till att motorn börjar spika, och det är mycket skadligt för motorn. För sen tändning kan leda till överhettning, då avgasen brinner för fullt då avgasventilen öppnar, och inte får kylning från sätet och topplocket. Vill man köra driftsäkert hela sommaren, skall man nog se till att tändsystemet är i skick. Lycka till!
  12. Om det inte är riktigt trångt där, så skall det inte vara så svårt att få loss bensinpumpen. Det borde vara endast två bultar med 13 mm skalle (bortsett från bensinslangar och -rör). Ta loss pumpen, och kolla så bakelitpackningen är rätt väg, om den nu går att sätta fel, och att det är tunnare packningar på båda sidor om denna. Skrapa och putsa riktigt rent på tätningsytorna, kolla att allt ser helt och fint ut, sätt på ett tunt lager tätningssilikon på alla tätningsytor, och skruva fast igen, helst med nya packningar. Kolla noga då pumpen är loss, det känns ju bättre om man hittar felet.
  13. Det är skrattretande, hur bråttom det skall vara Hellre parkera i handikappruta vid affären, än att gå en bit (50 meter vardagsmotion?), och kanske få ha bilen parkerad ensam, helt utan risk för att nån skall slå en dörr i den. Min farsa hade sin ateljé ovanför ett gym, och han fascinerades av hur viktigt det var för muskelknuttarna att få bilen parkerad så nära som möjligt. Men det är ju sant, man kan ju aldrig säkert veta hälsoriskerna med motion...
  14. Ja, sätt in bilder absolut, det är alltid kul att se hur nån annan tacklar sitt problemlösande. Fleece är ett smart sätt att börja bygga upp former, men själv har jag inte använd den metoden, så bilder, tack
  15. Ja, det är ju så enkelt att lämna det som det var, för det funkade ju som det var, även om det funkade.... sådär. Ja, det skall bli intressant att se om det blir någon märkbar skillnad.
  16. Jag har en gammal diesel, så den tål nog lite luft utan att bli förstörd... MIn tanke var att ha en "burk" av nåt slag, en liten tank på låt säga två eller fyra liter som skulle kunna fungera som luftlås, och också avkylning. Man har flödesmätaren före burken/lilla tanken, dit också returen är kopplad. Utgången till matarpumpen skulle gå ut nertill, då borde det kunna vara en luftficka uppe i burken utan att det har någon betydelse. Detta borde nog funka.
  17. Hoppsan. Ser nu att du kanske inte har samma impellerpump som jag hade. Inte sagt att det är något problem i vilket fall som helst.
  18. Hej Brian, Äldre B18/B20 monteringar hade ofta inte något motorfäste utom struten. Så var det i en gammal båt som jag skrotade för nåt år sen. Jag skulle tro att ditt drev är en Volvo Penta 250. I princip tror jag att ett drev med högre nummer är att föredra, men till en Volvo B20 räcker ett 250 drev alla gånger. Så vitt jag förstår är t.ex. ett 280 drev litet kraftigare, men då har det ju också ofta en V8 som kraftkälla. Packningar och O-ringar är standardstorlekar, så om du skruvar isär drevet, kan du troligen få alla tätningar från en vanlig lageraffär, bara du är beväpnad med mått eller modeller. Till exempel impellerpumpen har tumsstorlek på steforna, men de finns också i vanlig detaljhandel. Lycka till, det är en stilig båt du har
  19. Jag hade inga backventiler eller klaffar på mitt 280 drev. Det rekommenderas ju i alla fall. Jag tror inte det kommer in vatten då man backar, då sköter nog avgaserna om så det flödar utåt och inte inåt, men det är kanske mer för då det kommer höga vågor akterifrån i hamnen. Då kan det väl i teorin komma in vatten i motorn bakifrån. Jag körde med Biltemas billiga avgasbälg, och den har inga klaffar.
  20. Då rodret var färdigspacklat och slipat, kunde plastarbetet påbörjas. Jag skruvade fast rodret i skruvstädet. Klippte sen till glasfiberduk, så det skulle räcka till tre lager runt hela rodret. Mitt gamla polyesterharts hade blivit till klimpsoppa, så jag måste inhandla litet nytt. Jag blandade 400 ml harts, och satte i exakt 2% härdare på ögonmått. Det funkade så bra, att en tredjedel härdade i burken, lämpligt då jag hade lagt två lager. Efter en skvätt nyblandat, och ett sista lager duk, ser rodret nu ut såhär: Resultatet är helt okay men det blir givetvis att spackla litet. De blå strecken är det jag ritade på duken då jag klippte till. Det gör inget. Rodret kommer att vara under vattnet hela sommaren, och det skall bli svartmålat efter några varv epoxy.
  21. Ombyggnadsarbetet utfördes med två olika tekniker, ifall man kan kalla det tekniker. Framkanten på rodret gjordes av en bit polyuretanplatta, som snickrades till för att passa runt rodrets framkant. Polyuretanet limmades fast med glasfiberspackel från en ny burk, det där lösaste :). En liten "form" byggdes upp med brunt paketeringstejp och en remsa polyuretan. Formen fylldes sen med glasfiberspackel. Framkantens skarv mot rodret spacklades också litet. Här är resultatet före slipning.
  22. Nu, på grund av experimentlusta sparkar jag liv i min gamla tråd. Då vi precis skaffat båten svängde den ibland nästan inget alls, och det kunde stå som en fontän med vatten bakom båten, då man styrde dikt styrbord, och drog på lite gas. Det visade sig att en roderutslagsbegränsare trillat bort. Då jag begränsade roderutslaget till ungefär 35 grader åt vart håll, blev det bättre. Fortsättnigsvis har jag irriterat mig över Nimbusens begränsade styrförmåga, och beslöt i vintras att det skall göras nåt åt saken i vår. Rodret borttaget, och en skiss över modifieringen inritad på matrisskrivarpappret. ca20% av rodrets yta kommer att vara framför hjärtstocken efter denna ombyggnad. Fram med vinkelslipen för att ta bort bottenfärgen: Det tog en stund att få bort färgen, och att försöka göra ytan slät så gott det gick. Och Attans, vad det började klia på armarna!
  23. 150-200 kronor skulle vara billigt för att få fram en bränsleförbruknings kurva. Jag har faktiskt en bränsleflödesmätare, men då jag nu har en diesel, så blir det litet pyssligt med returen, därför har jag inte kommit mig för att göra nåt experiment ännu. I princip borde det väl gå att köra in returen mellan mätaren och bränslepumpen...
  24. Funkar bäst med skattefritt. Tills man blir fast. I forntiden, då man körde på milskatt i Sverige med lastbilen, då stämplade jag milskattelappen med grejen som satt under en stol i hytten, jag bodde i Sverige en peroid då. På den tiden hade vi i Finland redan skatten inbakad i Dieselns pris, vilket gjorde att Dieseln kostade MYCKET mer än villaolja, priset skiljde nog med tre gånger, tror jag. Om man blev fast för att köra på villaolja (kallat brännolja i Finland), som är färgad röd med furfural, så kunde man straffas med bränsleskatt på alla mil som bilen varit körd. Böterna kunde bli i klass med vad en villa kostar att köpa. En bekants bror lyckades med detta konststycke med en gammal Mercedes på 70-80 talet, och fick böter på 60.000 mk, det är kring 90.000 kronor på den tiden! Ännu sent åttiotal fick man ju över 20 liter bensin för 100 kr. Denna historia har fått mig att undvika skattefusk i alla former ========================= 1992 var vi på semester till Stockholm, då var dieseln dyrare i Sverige än i Finland, och kostade 5,50 kronor litern. En chaufförslön var på kring 80 kronor, så det var nog skillnad i båda ändar...
  25. En kompis här på maringuiden, Faderullan hade problem med en B20 som stannade och bråkade, dog vid gaspådrag, och hela programmet. Det visade sig sen ,efter ungefär två halva säsonger (länge i alla fall) att problemet satt i tanken. Det kom någotslags tätningsmassa i bränslet, och det fastnade i rör, filter och pumpar. Så mitt förslag är att se till att det verkligen kommer bränsle från tanken, det är lätt att förbise detta, då det kan vara skräp som far omkring i tanke, och sen täpper till stundtals. Lycka till med felsökningen!
×
×
  • Skapa nytt...