Kronvik

Den trimning som gör att propellern kommer högre upp gör du genom att flytta motorn högre upp på akerspegeln. Då du "trimmar ut" ändrar du båtens läge i vattnet, och det är en annan sak

Vet du att en Formel! går på 110 grader, eller gissar du? Jag har studerat böcker gällande trimning av bilmotorer, men det är ju gammal teknik, böckerna ca 10 år gamla eller äldre, utgår från förgasarmotorer. Jag kan tänka mig att en högre temperatur kan få en modern racermotor att ge högre verkningsgrad vi högre temperatur, men den har då säkert bättre material för att kompensera. Troligare är att det är något slags kompromiss, det kan inte vara lätt att kyla en Formel 1 motor. Bensin förångas alldeles tillräckligt bra vid 70 grader, oljan hålls i bättre skick, oljetrycket är stabilare. Slitageökning och sämre smörjning sker nog under 50 grader. Ja, jag ser ingen nackdel med en lägre motortemperatur i en båtmotor, eftersom man som regel inte använder spillvärmen till annat än att värma varmvatten. Min TMD 40 går normalt kring 70 grader. Om jag pressar den, går temperaturen upp mot 80 grader, så värmeväxlaren tycks vara i minsta laget. Rättare sagt effekten, den är ju 38 år gammal.

Så här ser kopplingen ut i verkligheten. Kontaktorn sitter monterad på en DIN skena som sig bör. -Från höger kommer landström in 230V - Till vänster i bild går blå kabel till förbrukningsbanken, och röd kabel till startbatteri

Nim26: Äh, jag visste ju att nån skulle komma med ett sånt förslag, därför formulerade jag trådens startinlägg som jag gjorde Bhemac: Det skulle faktiskt vara logiskt att felet skulle vara där. Jag tyckte nog att fläkten gick litet väl trögt. lilla fläkten till förbränningsluften sitter ju på samma axel, men det kan ju gott hända att värmefläktens flöde ökar exponentiellt med en liten varvtalsökning. En annan möjlighet skulle väl i princip kunna vara packningen upptill i brännkammaren, under värmeväxlaren, men jag tyckte den såg ut att inte kunna vara problemet.

Det luktar inte avgas i utrymmet där värmaren är. Värmaren är i doghouse, och den hänger direkt i skorstenen och fästen i skrovsidan, så det finns ingen skorstensslang. I doghouse lutar det inte avgas, men i ruffarna blir det så ögona rinner. Detta får mig att tro att röken kommer inifrån värmaren.

Jag tror inte egentligen heller att det är insugsluften som läcker till varmluftsdelen/värmeväxlaren, speciellt inte efter att jag försökt med skorstensförlängningen (som ju bara var ett rör instucket i skorstenen för att utesluta det som problemkälla). Jag talade också för en stund sen med den lokala Wallasreparatören, och han hade inte nåt att komma med heller, eftersom jag läckagetestat rökröret som värmer i värmeväxlaren. Enda jag kan tänka mig är packningen uppe mellan brännkammaren och rökröret... Tack för länkarna, jag hade printat ut just de pdf:arna tidigare, då jag hade upp och gick igenom hela värmaren. Jag hade isär den i minsta beståndsdel, förutom fläktmotorn, som satt kvar i chassiet, och värmaren fungerar precis lika som förr, det vill säga startar, går, funkar och värmer, men luktar avgas. Det är ju en livsavgörande grej, man vill ju inte vakna upp och vara helt död, ju.

Avgasröken kommer i luftkanalerna. Det luktar inte avgas om själva värmaren. Måste kolla tanken, men jag tvivlar på att såna mängder kan komma med returen...

Jag har en gammal Wallas 1800B som ryker in. Den fungerar annars helt ok, men det luktar starkt av avgas i båten då värmaren varit på en stund. Jag hade isär hela värmaren, och läckagetestade rökröret/värmeväxlaren, men hittade inget fel, och det blev inte bättre. Jag misstänkte att den drar in rök med insugsluften till förbränningen, men också med en ca 60 centimeters förlängning av rökröret är det samma problem, så avgasen kommer troligen inte från skorstenen heller. Någon som vet var felet kan vara? Wallasen är inte ens 40 år gammal, och borde ju fungera länge än??? Med andra ord: Ja, jag kan själv räkna ut att det är dags att byta till nåt nytt, men man måste ju kunna hitta felet.

Sant, den var dålig, men den visar att man byter knutkors utan att ta loss axeln från överhuset. Det visas också att det finns c-clips som håller fast knutkorsen. Dessutom kan den ses som en uppmaning att söka på youtube, det finns massor där, det här var det första jag hittade. Annars går bytet till som på en bil, och om man inte vet hur det går till, är det bäst att ta med nån som har skruvat förr.

Körde en tvåtons båt 25 mil från Luleå/Piteåhållet till Holmsund på natten på 30 kärra. Fuskade litet och höll 50. vid 51 km/h började ekipaget skutta och hoppa som 1000:an. Lyckad resa, medhavd fika ett måste. Pauser ibland för att kolla surrningar och hjullager. Rejäl fyrhjulsdriven bil gjorde det lagligt också Bara kärran är i ok skick, skall det nog gå bra att släp hem en båt på en 30-dito.

Jag antar att du menar ett Volvo Penta 280 drev. Se på Youtube klippet här, det förklarar hur det kan göras. Finns säkert bättre. Youtube är bra om man behöver hjälp med såna saker.

Jag hade ignitor i förra båten med Volvo Penta AQ130 (Volvo B20) funeradew perfekt, utan service de åren jag ägde båten. Har en kompis som hade ignitor i en bil i flera år, och det fugerade lika bra. Med ett par nya spetsar, och ett likadant par i reserv kör du nog flera år, så det är väl en smaksak om det verkligen lönar sig om strömfördelaren ändå är i hyfsat skick.

En orsak för den högre temperaturen i en bilmotor är utsläppen i en eller annan form. Också värmen i bilen är beroende av att motortemperaturen är relativt hög. För bästa prestanda vill man ha 65-75 grader i motortemperatur. Om motortemperaturen höjs från 80 till 100 grader, sjunker motorns effekt med ca 10%. Värmen används sällan att värma upp båten, och marinmotorer har inte utsläppsnormer som bilar.

Idén med smabblim och kicker (aktivator) är bra i kombination med ett långsamt lim, det har jag använt nån gång. Även om man använder snabbt Epoxylim som härdar på 5 eller 10 minuter, så är det en lååång stund att hålla fast grejerna. På biltema finns snabblim med aktivator, och det är inte alls dyrt, och jag har använt det med gott resultat, så det kan jag remommendera. Akta fingrarna, snabblim funkar jättabra på dem

Jo, i min båt som är från 1979 finns det nog både en och annan kabel som slutar i intet. Alla möjliga förbrukare har fått nya kabeldragningar, och det finns kopplingar för kombinerade PR och FM antenner och TV-boxar och allt möjligt tjafs. Jag anser inte att min Nimbus verkar ha så särskilt snyggt elsystem vad gäller det som ser ursprungligt ut heller. Ett nytt elsystem skulle nog vara helt på sin plats. Med några bilelsystem under bältet inser jag också att ett välplanerat och snyggt elsystem i båten inte görs i en handvändning heller. Skulle vara kul att slippa de konstigt placerade "lättjeströmbrytarna" som finns på konstiga ställen för att det varit enkelt att montera dem. Felmarkerad strömbrytare också. Sätter man på topplanternan (står så på brytaren) startar styrbords vindrutetorkare, kylskåpet sätter man på i ett annat skåp, och ankarlanternans strömbrytare är i taket...

Tack, Mackey, för länken. Mängden pengar man måste sätta på att forma om ett liter roder på en Nimbus 26 är försumbar, det är ju ett intressant projekt dessutom. Jag har nog tänkt på någon form av NACA profil, idén med profiler förstår man då man hållit på med modellflygning. Mitt roders framkant går precis runt hjärlstocken, och där finns nog mycket att skaffa, om man förlänger rodret framåt ca en fjärdedel av dess nuvarande yta. I högre hastighet är det inget fel på styrfömågan, det är ju i hamnfart som den kunde vara bättre, oftast precis över stillastående, under egentlig styrfart. Såg filmklipp på Youtube om "Kitchen rudder", det verkade vara en intressant konstruktion.

Som säsongsavslutning på detta ämne, kan jag tala om att rodret är oförändrat sedan förra säsongen, och planer forfarande finns att förstora det, mest då framför hjärtstocken, för att få bättre styrverkan utan att det börjar gå tyngre att styra. Roderverkan blev mycket bättre så jag lade märke till att ena ändlägesbegränsaren hade trillat bort. Ställde in rodret för ett maxutslag på ca 35 grader, och nu styr det betydligt bättre med fullt utslag. Inte bra om rodret svänger för mycket, förstås. Sist och slutligen var det ingen som kom med något påstående om att ett roder kan bli för stort, så det är väl bara att bygga på av hjärtans lust!

Då vi köpte båten hade vi en blå plastback på badbryggan, den innehöll en lång tross och duschmunstycket och -slangen. Inte så snyggt. Nu är vi utan, men planerar att ha en träback där med tiden

Jag använder kompassen hela tiden. Plottern har inget kort i för våra vatten, och paden har lagt av, så vi kör med sjökort och kompass, och en gammal Garmin 12 som reserv för positions bestämning om man gör bort sig totalt. Jag kan inte tänka mig att vara utan kompass, men så är jag litet bakåtsträvare också, det skall erkännas.

Då jag köpte min båt fanns det en kabel med klämmor mellan pluspolerna mellan startbatteriet och förbrukningsbanken. Detta för att alla batterierna skulle laddas med landströmsladdaren. Förra ägaren mindes knappt vad kabeln var där för, så det var uppenbart att den glömts dit. Tanken kom snart, att man borde göra nåt automatiskt istället för kabeln med batteriklämmorna. Vi har nyligen byggt om värmesystemet hemma, så ett par kontaktorer fanns i miljonlådan. Så här ser en sån ut: Kontaktorn har liten kapacitet, 16 A per fas. Jag kopplar alla faser, så får det hjälpas åt. Strömmen torde vara rätt liten i alla fall, eftersom man ofta kopplar i landströmmen då man kommer i hamn, efter att motorn laddat alla batterier på vägen. Kopplings schema (K står för kontaktor):

Det lät som en bra idé, Mackey. Sedan ett lock på, så kan man sitta där och läsa en bok i morgonsolen. Den rostfria behållaren låter inte heller dum, för ett litet modernare utseende

Släckning av törsten? Koskenkorva låter som ortnamn skojigt trots att man har hört de många gånger. Ja, som finländare känns det ju som att Terhi båtarna är inhemska. Det var sagt litet på skoj, för jag antog ju att du förstod att jag bor i Finland, Georg_Ohm. Det enda jag vet om Terhibåtarna, för övrigt, är att de är tillverkade i ABS plast i motsats till de flesta båtar som är tillverkade i glasfiberarmerad polyester. Jag har jobbat så gott som hela livet som chaufför, och aldrig suttit i en Sisu. Scania och Volvo är det som gäller. Någon MAN och Mercedes, och till och med en Magirus-Deutz. Men ingen Sisu

Då måste ju softwood vara andra sorteringen, som dock 80% av timmerproduktionen i världen består av. Jag såg inte kopplingen barrträd/lövträd. Softwood förökar sig med kottar i olika former, aven enskilda frön, och har långa smala blad, ofta hoprullade till barr. Hardwood förokar sig med blommor, och har breda blad. Intressant. Och har egentligen ingenting alls med frågan som trådstartaren ställde.

Men Terhi är väl inhemsk???

Hardwood är en familj träslag dit bland andra teak hör. Kännetecknande är att de har porer i träet. Ek, bok, lönn och ask är vanliga hardwoodslag, också valnöt. Balsa,som definitivt inte är hårt är också hardwood. Som kontrast har softwood, så som furu och gran inte porer i träet. Jag har en ram runt kylskåpet, som en tidigare ägare gjort i ek. Betsat liknar det vagt på kraftigt ådrad teak, men krävde mycket lack för att se ok ut