DanielMalmgren

En sak som jag anser hjälper väldigt mycket här är prisjämförelsesiter. Jag köper mycket elektronikprylar och är det någonting som kostar över säg en tusenlapp så går jag alltid in på Prisjakt först och kollar. Dels ser man ju om det finns någon annan butik som har det billigare, dels ser man statistik på vad produkten har kostat under lång tid tillbaka. Nu har just Prisjakt väldigt ont om båtprodukter så då tvingas man istället använda Pricerunner. Gick in nu och sökte på en Simrad Cruise 9 (exempel taget ur luften) och ser att Erlandsons med sin rabatt åtminstone är ett par hundralappar än några andra butiker, så då känns det ju som en hyfsat rimlig kampanj. Sedan lär det ju förstås finnas en massa butiker som inte är med i jämförelsen, men det är ju alltid något. Själv har jag fem mil till närmsta elektronikbutik och säkert tio mil till närmsta båtvaruhandel så jag är hyfsat hänvisad till nätbutiker. Annars håller jag med flera andra ovan om att det ofta är en fördel att strosa runt i en fysisk butik och faktiskt klämma och känna på produkter som man villhöver (eller som man inte ens visste fanns). edit: Fast vad jag insåg efter att jag postat mitt inlägg var ju att Hjertmans har en kampanj på just Simrad Cruise 9, den är nedsatt 23% från ett pris som är absurt mycket högre än Erlandsons till ett pris som "bara" är ett par hundralappar dyrare. Så Hjertmans kampanjpris i det här fallet är ju bara båg. Då hade varit intressant att veta om/när de faktiskt hade det riktigt dyra "ordinariepriset".

Nu har jag läst formuleringen ovan ett par gånger och förstår verkligen inte hur du lyckas läsa in i den att det bara gäller dem som planerar att köpa en utombordare? Som jag skrev ovan, jag är ägare av en fritidsbåt med utombordare och tycker därmed att jag passar perfekt in på den beskrivna målgruppen. Inser att det är hårklyverier och jag struntade ju förstås bara i att fylla i undersökningen, men jag TYCKER det är intressant att man kan läsa in så olika saker i en mening 😛

Jag tillhör målgruppen då jag idag har en båt med utombordare. Nästa gång jag köper båt blir det dock sannolikt en inombordare (har tänkt mig en lite större båt än vi har idag), så jag stupar på första frågan.

Känns som att det kanske börjar hända någonting på den här fronten... https://www.tv4.se/artikel/2rrHmD5S5iTHfGhIIk5gNK/nytt-lagfoerslag-ska-stoppa-fulreorna

Ah, just det. Så "Garmin Navionics+" är med andra ord Navionics i Garmin-förpackning för Garmin-MFD:er. Låter rimligt förstås.

Mors på er. Sitter och läser det här och undrar vad det betyder. Det ska alltså komma en helt ny version av "Garmin Navionics+". Är det samma sak som "Navionics+" det eller är det något helt annat? Kommer man i så fall som prenumerant på Navionics+ att få de nya funktioner de skriver om? Inklusive "Auto Guidance+" (som man ju då kan hoppas skulle kunna ersätta den ganska kassa "Dock to Dock Autorouting")? Frågorna är många... /Daniel

Om jag förstår det rätt så är det väl därför man har inkluderat ett skyddsavstånd som är "beroende av ledningens spänning" (citat ifrån Mackeys inlägg längst upp). Så med andra ord måste din mast upp mer än sex meter över vattenytan för att det ska vara någon risk att du kommer så nära så strömmen kan hoppa.

Den kurs jag läste på Sjösportskolan hade över huvud taget ingen distanslärare, det var egentligen bara kursmaterial (inklusive då Kurs & Bäring) och ett antal filmer med Harald Treutiger. Plus att jag tror man kunde maila till dem om man hade frågor, vilket jag dock aldrig gjorde.

Jag tog mitt förarbevis med hjälp av Sjösportskolan, tyckte Kurs & Bäring var en bra bok. En fördel också att kustskepparen är i samma bok, så jag behövde inte köpa ny bok sedan när jag läste vidare. Just när jag läste kustskepparen insåg jag dock att diskussionerna i klassrummet ger väldigt mycket (läste den på plats på Medborgarskolan), det saknar man ju lite när man läser via distans.

Precis min tanke! Det där skulle du ju ha sagt till mig då på 80-talet när jag satt där med min magnet full med järnfilspån, @Georg_Ohm! Min låda tror jag för övrigt har försvunnit i någon flytt. Förmodligen tillsammans med min trollkarlslåda, vilken också skänkte mig mycket glädje.

Åh, vad väl jag kände igen mig här! Sonen (15 år) gör oerhört avancerade konstruktioner med en massa binärlogik i Minecraft, men när man tänker att man ska försöka ta det vidare till någon typ av implementation som man faktiskt skulle kunna ha nytta av i "verkligheten" så är det bara astråkigt. Önskar att det skulle finnas någon bra brygga mellan Minecraft och vidare... Och nu blev jag verkligen nostalgisk... Jag fick just "Den lille elektrikern" av min far i julklapp. Vet inte riktigt hur gammal jag kan ha varit, men jag var nog för ung för jag lyckades aldrig få ihop slutprovet som gick ut på att bygga en egen fungerande elmotor. Minns att det jag tyckte var mest spännande var att leka med magneten och järnfilspånet, men det var ett h*lvete att få loss igen.

Mors på er. Jag vet inte om det är någon mer här som följer Tom Scott på Youtube, men han har lärt mig mycket genom åren, så det kan jag rekommendera. Idag snubblade jag över den här videon med honom där han diskuterar någonting som visar sig heta Inogon och som tydligen är en svensk uppfinning. Det kan användas som en fiffig variant av enslinje eller sektorfyr, dvs man ser om man är i rätt bäring i förhållande till lampan ifråga. Det låter ju riktigt smart, någon som har sett om det faktiskt används någonstans? Annars, varför inte? Kan det vara så att det inte riktigt funkar i praktiken för att det är för svårt att se mönstret på håll?

Mmm, enligt vad jag förstår så är ju lateralmärkena (dvs de röda och gröna som markerar farleden) omvända, men det står ingenting om kardinalmärkena (dvs de som märker ut ett grund i en viss riktning), vilket jag tolkar som att de är samma i hela världen.

Just for the record: Det är alltså inte jag som är "frågeställaren" i detta omnämnande. Men vi återkommer ju lite till det här med att det vore rimligt med någon form av behörighetskrav på sjön...

Ja, det får det väl anses. Insåg även att jag glömt bort att jag startat denna tråd, så jag har ju lämnat den helt utan uppsikt 🙂 Men i varje fall, till er som har kommenterat att det är IALA-regioner det handlar om, så var det ju just det jag läste i INT1. Det var mer det faktum att jag aldrig hade hört talas om denna distinktion innan som förbluffade mig. Att de gör mycket bakvänt på andra sidan havet vet man ju dock... Gällande öl så tycker jag själv mest om veteöl, vilket mest verkar vara förknippat med Tyskland. Och där har man ju åtminstone bojarna på rätt sida om farleden, så det känns tryggt.

Mors på er. Jag satt och slöbläddrade lite i min INT1/KORT1 (märklig sysselsättning enligt min familj, men här på forumet borde det framstå som fullt normalt) och snubblade över en sak som jag är förvånad över att jag inte har hört talas om innan. Det här med lateralmärken... Förstår jag det rätt att Amerika, Japan och några ytterligare länder märker ut sina farleder med röda bojer på styrbords sida och gröna på babord, dvs helt spegelvänt mot oss? Låter helsnurrigt tycker jag. Och följdfrågan är: Har det egentligen någon praktisk betydelse? Eller är det i praktiken bara så att alla farleder helt enkelt går åt andra hållet mot hur vi andra ser på det? Fast helt tvärtom verkar det ju inte vara, jag ser nu att styrbord är röda med kon och babord är gröna med cylinder...

Jag hade stora problem med mögel förr om åren, men de senare åren har jag helt enkelt försökt sluta så tätt jag bara kan och kört med en luftavfuktare som är inkopplad hela vintern. Den jag har (en Woods MRD20) är styrd på fukthalt och temperatur, så den kör bara när det är över fem grader och fukthalten är över 60%. Funkar alldeles perfekt, lämnar numera kvar alla dynor och prylar i båten över vintern. Enda kruxet är väl förstås att man behöver tillgång till 230v.

Visst är det härligt att få säga så ibland? 😇

Tänkte bara följa upp den här tråden... Nu har jag haft båten på service. Sa till mekanikern att jag hade varit i botten med propellern och att de skulle ta en titt. Han tog en titt på ungefär tre sekunder, skrattade lite och sa att det absolut inte var någonting att bry sig om så lite. Det lät som att han hade koll, så nu har jag en mindre sak att oroa mig för 🙂

Precis. Och när det är högt tryck kan man också skapa motsvarande håligheter om man vevar runt nog mycket, men då gör trycket att de direkt kollapsar/imploderar, vilket kalla komprimerad kavitation. Men det är ju inget som påverkar en fritidsbåt eftersom våra propellrar sitter alldeles för nära ytan för det, så egentligen är det helt irrelevant här 😛

Njaaaa... Nu tror jag att vi får göra skillnad mellan kavitation och komprimerad kavitation. Jag har för mig att det första är själva bildandet av bubblor och det andra är att de imploderar pga högt tryck, vilket det normalt sett är på sju meters djup eller mer och ger upphov till en liten smäll. Jag är inte hundra på exakta detaljerna (gjorde lumpen som ubåts-span, men det var några år sedan), men jag är definitivt säker på att ingenting kan implodera pga lågt tryck, det vore ju bara märkligt.

Har läst igenom denna tråd och tycker det verkar fiffigt, men jag förstår ärligt talat inte exakt hur de funkar. Är det alltså bara en uppsättning med fyrkanter i metall i olika storlekar och så väljer man en i lämplig storlek för aktuell spricka och bara pressar ner den? Hur kan det sitta speciellt hårt? Är det bara en fråga om lämplig vinkel på dragkraften i förhållande till sprickan?

Skulle ju vara intressant att jämföra med exempelvis en Candela C-8, där jag (utan att alls ha räknat på det) kan tänka mig att man kommer bra många mil för en hundring...

Nej, då känns det ju inte realistiskt med något annat än förbränningsmotor (eller segel) förrän elmotorerna har utvecklats ytterligare ett tag.

Som jag skrev ovan så har jag svårt att tänka mig att det blir ett problem förrän ett antal år framåt i tiden, så det känns som en senare fråga. Men jag tror vi kommer ifrån ämnet lite, det här är ju en mer generell elmotor-diskussion 🙂