Gå till innehåll
tisdag 03 december 2024

Hammurajen

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    18
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

0 Neutral

Om Hammurajen

  • Placering
    Kadett

Senaste Profilbesöken

492 profilvisningar
  1. Det här är intressant. Är också sugen på att montera gyrostyrd automatik till trimplanen på min båt. Zipwake var det som väckte intresset för detta. Är ju en spännande produkt, men priset är klart avskräckande. Mente Marins ACS har visst redan funnits ett tag på marknaden, men själv fick jag upp ögonen för det systemet alldeles nyligen. Har ju ett prisläge som gör det mycket intressant och jag tror faktiskt att jag kommer att "slå till" på ett sånt. Det andra, förutom automatiken, som är intressant med Zipwake är ju konstruktionen med lodräta trimblad. Instinktivt tänkte man att "så kan man väl inte ha det", då man får känslan av att det skulle liksom bromsa för mycket. Men kanhända är det ganska smart. Kanske är det så att man ett snabbare gensvar från vertikala trimblad än horisontella. Det är här jag får en idé... I skrivande stund har jag ärligt talat inte full koll på om jag har hydrauliska eller elektrisk kolvar till mina trimplan men om jag har förstått rätt så är konventionella trimplan med kolvar generellt sett lite för långsamma för att den gyrostyrda gånglägesautomatiken ska fungera optimalt. Men vad skulle hända om man gör en nedåtgående vinkel i bakkanten på bladet? Jag inbillar mig att man på det sättet skulle få ett snabbare gensvar av konventionella trimplan även om kolvrörelsen inte är fullt så snabb. Vad tror ni? Kan det funka? Finns det nån här med ingenjörskunskaper på detta område?
  2. Fint, lycka till! Som sagt, i mitt fall var det i särklass besvärligaste momentet att lossa elmotorn från växelhuset då det var så helvetiskt trångt i stuvfacket framme i båten. Passade även på att fixa ett oljeläckage vid slanganslutningen mot växelhuset. Att komma åt den slangklamman var lika jävligt... När hela växelhuset väl var loss från båten var själva reparationen inte så svår.
  3. Hej igen, Kul att se att tråden lever. Försöker förklara här så kanske fler blir hjälpta av det. Axeln ska ur uppåt. Men axeldrevet måste då av nedåt först, och en förutsättning för att komma åt det är att propellerdreven demonteras så att det blir åtkomligt nerifrån inne i växelhuset. När rörsprinten var helt av, och axeldrevet så att säga var "löst", gick det att dra upp axeln med kullager ur huset när de övre låsringarna hade lossats (med hjälp av lite våld nerifrån). Av en händelse tog jag en bild på delarna när det var isärskruvat i höstas. Här ses axeln och axeldrevet upptill i bilden. Ett problem uppstod när delarna skulle ihop igen. Axeldrevet är liksom "gömt" inne i huset, så för att komma åt att få i den nya sprinten måste axeln först ner längre i huset. När sprinten sedan är i ska axel upp tillbaka en bit igen. Som syns på bilden lämnade jag kvar kullagret på axeln. Men för att kunna göra det här momentet måste man alltså knacka ner axeln en bit ur lagret för att sedan (när drev/sprint är på) dra upp axeln och knacka tillbaka kullagret till rätt position igen. Det är ju på sätt och vis egentligen inte nödvändigt att dra ur axeln för att byta sprinten (kom jag precis på när jag sitter här och skriver nu). Det går ju att lossa låsringen och knacka ner den direkt så att man kommer åt sprinten i drevet i växelhuset. Men mitt drev hade ju kanat upp på axeln så för att få ner och av det var jag tvungen att först få axeln uppåt. Blev det lite klarare nu? Edit: Ett tillägg - visst går det teoretiskt också att göra detta jobb med växelhuset kvar i båten, men det blir fan så mycket krångligare. Att ha allt i ett skruvstäd underlättar betydligt.
  4. Jodå, tanken slog mig. Men då måste ju den massiva sprinten vara en liten bult med mutter eller ha något annat som låser fast den så den inte trillar ur. En rörsprint har ju en fjädrande funktion som låser fast den. Jag vill inte experimentera för mycket här så jag sätter nog dit en rörsprint igen.
  5. Jag förstår hur du menar och funderade själv ett tag för att komma på hur det kan hänga ihop. Men troligtvis är det så att drevet har kanat upp på axeln när sprinten gick av (jag såg små skrapmärken på axeln intill sprinthålet). Antagligen är det ett litet mellanrum mellan drevet och det nedre kullagret på axeln. Och det räcker att drevet kanar upp några mm för att det inte ska vara i kontakt med dreven på propelleraxlarna som då får "frigång" och kan snurras helt oberoende.
  6. Jaha, tiden rann visst iväg igen. När jag skrev senast i den här tråden var det för varmt för att göra något. Sen blev det för kallt och sen började man jobba... Ja, med facit i hand kunde man lika gärna tagit upp båten i början av augusti för efter det har den i princip inte blivit använd. Sånt är livet... Men nu är den i alla fall uppe ur vattnet och igår skruvade jag loss bogpropellrarna för att byta brytpinnarna. Propellrarna var lätta att ta bort. "Det här verkar ju bli ett ganska lätt jobb", hann jag precis börja känna. Och såna känslor är alltid farliga, för det brukar innebära att något snart går åt skogen... Jodå, så fort jag fick bort propellrarna så kunde jag ju snabbt konstatera att brytpinnarna var det inget fel på alls. Alltså var felet inne i växelhuset som därför måste bort och demonteras. Och inne i stuvfacket i fören på båten är det helt obeskrivligt trångt så jag har både fått använda improviserade metoder och specialtillverka verktyg för att komma åt och få loss skiten. Men till slut gick det. När oljan tömts ur och växelhuset skruvats isär kunde jag konstatera att det var rörsprinten som håller fast centrumdrevet på motoraxeln som hade gått av (detalj märkt 12/13 på sprängskissen). Som utbildad ingenjör kan jag ju ha lite synpunkter på konstruktionen här. Syftet med brytpinnarna är, om jag har förstått det rätt, att de ska gå av för att resten av mekaniken ska räddas. Det är visserligen säkert olika typer av stål i brytpinnarna och rörsprinten, men brytpinnarna består ändå av 4 mm massivt gods och rörsprinten är endast 3 mm och ihålig. Så det är ju spontant inte så konstigt att rörsprinten blir den svaga punkten här. Lite märklig konstruktion alltså, kan jag tycka. Men men, en ny rörsprint och ny olja ska skaffas till veckan och sen är det "bara" att skruva ihop det igen. Och till våren ska båten då förhoppningsvis ha en fungerande bogpropeller igen.
  7. Hm, känns fortfarande inte helt klart vad som är normalt och inte. Ska kanske kolla upp att rör och slangar ser OK ut. (Om jag får tid och lust - vilket brukar vara sisådär. Värmaren sitter också förstås trångt och bökigt till.)
  8. Hej och grattis till oss och våra nya båtar! Har också skaffat en Sea Ray 270 i år. Även den har dubbla 4,3:or med AlphaOne-drev. Köpte den i början på sommaren så vi har hunnit puttra runt lite. Har man som jag tidigare bara haft små sportbåtar så kräver en så här stor båt med dubbelreglage, tilt och trimplan lite tillvänjning att köra. Den har en tendens att kränga lite när man drar på innan man justerat in allt (särsklit om det är kraftig sidvind). Men när man fått träna några gånger så går det ganska bra. En trevlig och snygg båt som en familj på 4 personer kan semesterbo i. Jänkarna har kanske inte alltid de mest praktiska inredningslösningarna (dåligt utnyttjade stuvutrymmen) men det funkar. Marschar också runt 24-25 knop. Har inte testat toppfart än. Har inte kollat exakt bränsleförbrukning heller (vill kanske inte veta ) men gissar att två 4,3:or drar ungefär som en 7,4:a, eller kanske något mer.
  9. Har också funderat på hur man ska få bort en del dynor i min 270. Sittdynan satt med kardborre så den var inte så svårt att få loss. Men ryggstödet verkar limmat eller möjligtvis skruvat fast. Problemet är att på insidan sitter det ju också klädsel som även den sitter fast på något sätt. Hade det varit synliga muttrar på insidan hade det ju inte varit något problem, men så enkelt verkar det alltså inte vara.
  10. Det sitter en Wallas 40d dieselvärmare i båten vi köpte i början på sommaren. Värmaren startar alltid och ger bra värme. Men vid startögonblicket luktar det påtagligt av dieselrök från luftutblåsen. När den har gått några minuter och fått upp värmen så försvinner lukten. Är det här normalt eller är det ett tecken på att det är någon typ av läckage eller annat fel? Har hittills inte vågat ha värmaren kvar igång under natten när vi sovit i båten ifall det är avgaser som läcker in med varmluften. Känns olustigt. Någon som vet?
  11. Hur gör då de flesta marinverkstäder undrar jag? Tycker själv att det verkar oerhört bökigt att hålla på och skruva loss drev eller använda säckar, tunnor och annat. Såna grejer har man ju inte direkt stående i hyllan. Nä, jag kommer nog lämna in båten till en firma som får fixa den biten. Men ingår "glykolsköljning" per automatik i vinterkonservering hos alla firmor eller är det något man specifikt får be om?
  12. Hej, Ursäkta att det har dröjt lite. Båtfirman hade liksom semesterstängt... Jag har nu fått tag på två nya brytpinnar till respektive propelleraxel. Men bytet är inte gjort än. Båten måste som sagt lyftas upp och jag har i den senaste tidens värme inte riktigt tagit mig lusten att göra det... Kanske blir nån gång under närmaste veckan...
  13. Hej, tillbaka igen. Har badat å kollat. Och båda propellrarna går att vrida hur som helst och utan att axeln i båten rör sig. Slutsatsen antar jag då blir att båda brytpinnarna för respektive propeller har pajat. Så antingen gick båda sönder samtidigt, vilket låter osannolikt. Eller så var en trasig tidigare och jag har kört med bara den ena, vilket också verkade konstigt då den kändes hyfsat effektiv. Men det sista kanske är mest troligt ändå. Hittade förresten två små pinnar, som ev kan vara brytpinnar, fasttejpade inne vid bogpropellern. Dock var dessa olika stora så frågan är vilken som i så fall hör till propellern? Måste ju ha en till i samma storlek. Jaha, båten måste då tyvärr upp för att komma åt och fixa det här. Jobbigt! Nästa problem blir väl att få isär skiten. Går det att lossa centrumskruven i propellern när den bara snurrar? Kanske går om man håller fast axeln inne i båten? En annan sak som är lite oroande är ju om man tittar i Volvo Pentas reservdelslista i anslutning till sprängskissen. Det står "utgått" på många poster. Är verkligen QL BP450 en så gammal modell att det börjar vara svårt att hitta reservdelar?
  14. Ja, pinnen på pos 12/13 skulle det kanske kunna vara. Skulle teoretiskt sett kanske också kunna tas med båten kvar i vattnet om man lossar låsbrickan(13) och lyfter upp hela axeln ur oljebadet. Men, som du säger, behöver jag kolla mer noggrant hur propparna går att vrida i förhållande till varandra. Jag får hoppa i sjön å bada så man kan känna på båda samtidigt. Blir kanske inte gjort med en gång. Återkommer när jag har kollat. Tack för era svar!
×
×
  • Skapa nytt...