CustomSam

Ja, det ser ut att vara samma värden, troligen bara olika fabrikat/kvalité. Köpte komponenter för ett par år sedan, de ligger och väntar på mig i min ManCave. Tror att det blev typ 15:- för att byta kondingar och dioder samt timerkrets på kretskortet... /Lennart

Hej, Det funkar med en "vanlig" elektrolyt, bakelitelektrolyter har inget vidare rykte för övrigt. Byt båda, de är slut eller i det närmaste slut båda två. Elektrolyter har en livslängd på 10- 15 år med marginal, oftast håller de längre, men det är troligen den vanligaste orsaken till att äldre utrustning går sönder så att säga. Det är 40V som det står på dem, så minst det bör du ha. Kan ju tyckas att 35V åxå kan vara OK, men hellre lite större. Nya elektrolyter är mycket mindre än de gamla, och kommer troligen att hålla längre... 🙂

Tack för tipset! Med "tidskretsen" tänker du inte på chippet, utan på någon av de plastkondingar som finns i övrig på kretskortet? Jag ser inga elektrolyter, de hade ju varit ett självklart mål, men plast kan ju gå sönder de med... Tack, jag kollar! Har en mätare för kondingar, ESR. //Lennart

Hej, Håller på med en Thermo 1700 som ger mig gråa hår... Har gjort flera av de saker som tipsas om ovan, lött om kretskortet och satt grövre pluskabel internt. Fläkt och pump funkar vad jag uppfattar det som utmärkt. Brännaren startar, men efter en stund stänger den av pumpen pga för hög värme. Strax därefter rök även säkringen, vilken jag misstänker beror på att glödströmmen bränt av tändspiralen och skapat kortis mot sidorna av förbränningsrummet. Under hela brinntiden var det ett stort spänningsfall på matningen, vilket gör att jag funderar på om det är något fel på kretskortet, och då främst styrningen av glödtråden. Då så att den inte bryter strömmen till glödtråden, utan att denna bara fortsätter att glöda. (förra testet jag gjorde härom dagen brann glödtråden av, men jag kom inte då på att det kunde bero på styrningen). Kan detta vara en rimlig teori? Jag har inte hittat något riktigt schema för kretsen, någon som har? Tackar på förhand! Annars tänker jag man får testa och byta delar. En annan sak som jag skulle vara tacksam för info om är om det chip som sitter i elektroniklådan bara är att byta ut eller om det behöver programmeras på något sätt? //Lennart

Ja, Toaen , jag gör precis likadant, det blir svårt att få det bra annars. Jag kom på idag på morgonen att jag har en bok av Bruce Roberts -Goodson om Custom Boatbuilding. Han säger 48 timmar innan man behöver slipa ner helt. I vilket fall, är det blankt tror jag det är fördel att slipa lite även om det bara är några timmar sedan. Tack för tipsen!

Tack för svaret, blir till att dels slipa mer,dels göra klart del för del innan man bryter för kvällen....

Håller på med ett större förstärkningsjobb. Då blir det självklart så att vissa förstärkningar inte fått på sig tillräckligt många lager med matta innan det är dags att gå och sova. Hur är det, om jag fortsätter nästa dag på kvällen, är det bara att plasta på eller ska det slipas och acetonas? Om det dröjer en vecka? Tacksam för svar.

Ja kan hända att jag har föregångaren, men dom har ju inte blivit sämre.Funderade själv på en plotter, men tyckte priset var för högt förhållande tillstorleken på skärmen, användningsområdet är ju större för surfplattan, ta foton, söka resmål, sociala medier, kolla på film när man inte kan sova m,m Används flitigt hemma också, som till detta inlägg tex. Är helt nöjd.Bra investerade pengar. Har utnyttjats till 110% Håller helt med, mycket bättre än vad jag trodde. Funkar i solljus, är vattentät och behändig. Jag är egentligen väldigt traditionell av mig, men det kan konstateras att jag inte hade uppe sjökortet någon gång på hela sommaren. Jag var ute i ca fyra veckor, bl.A till Danmark. Har Navionics kort. Ett tips, jag misstänker att fler med mig har ett sådant där meningslöst vevhandtag till Ankarolinan i äkta plast. Det tog jag som bas för att bygga en liten hållare till plattan, med en bit plyfa, en list och shock cord. Handtaget sätter jag i fallvinschen på rufftaket och sedan spänns plattan på plats med gummibandet på plyfabiten.

balsa har sina förespråkare som synes i tråden ovan,men det främsta skälet till användningen är att det är billigare än divinycell. Har haft en båt med balsa i däcket och det blir bara en svart sörja av balsa där det kommer åt fukt. Har nu en båt med divinycell i däcket,den är 34 år och har inte något krasande eller andra missljud som antyder att däcket delaminerat. Helt stumt och bra. Jag har haft den båten i 19 av de åren, och har fixat till läckage kring röstjärn flera gånger. Hade det varit balsa som på min första båt hade jag behövt byta ut distansmaterial, men det är inga sådana problem. Dvs byt till divinycell alla dagar i veckan... Vad gäller kvarvarande fukt,det måste torka ordentligt innan du plastar in distansmaterial. låna/köp nån bok,typ Vårda din plastbåt av P Behrens där finns all info du behöver. Dock, det funkar utmärkt med polyester, man måste inte alltid använda epoxi som han skriver. Däremot bra instruktioner om hur man gör. Plastar du in fukt i balsa så är det som sagt en svart sörja efter en tid.

Om det är en sådan spricka så ska du ta bort skadat material och bygga upp det igen. Troligen behöver du slipa med typ Dremel för att få bort det "spruckna", sedan tvätta med aceton. Om det inte verkar vara några sprickor ner i plasten under gelcoaten utan bara ytskiktet räcker det att spackla i med gelcoatspackel i rätt färg, slipa och putsa upp. Annars får man fylla i med plast och glasfiber först.

Håller på med att göra diverse förstärkningar i min lite drygt 30 år gamla ÅH30, dvs en av alla dessa Balladkopior som byggdes en gång i tiden (segelbåt, 30 fot för den oinvigde). Min båt är en s.k Mark II, byggd -81. Jag har haft den i nästan 20 år, och trivs väldigt bra med storlek och segelegenskaper. Har dessutom gjort en massa förbättringsarbeten, så det känns inte som ett särskilt bra alternativ att byta båt. I Mark II-modellen används en innerliner för durk och kojer, som är fastplastad med en fläns mot skrovet. Flänsen är ca 5 cm bred, och har remsats fast med ett ca 0,5 cm tjockt lager över flänsen och ut på skrovet. På undersidan av flänsen har man inte gjort någonting. Innerlinern är förstås med vit gelcoat, denna har inte slipats bort i plastningsskarven... Jag har märkt att skrovet rör sig en del i förskeppet, har säkert varit så hela tiden, men jag vill göra något åt det. Min tanke är att dels fästa hyllorna i förpiken ordentligt, de sitter nu enbart med några remsor glasfiber på undersidan, (har slagits loss dessutom på några ställen). Dessutom plasta upp en stringer med kärna av divinycell 10 mm, ca 50 mm bred, längs skrovet mellan hyllor och innerliner/ kojbotten. När jag så tittar på hur infästningen till innerlinern verkligen är gjord, (knackade bort en del plast som även där hade lite delamineringskador), ser jag att det inte finns något mellan flänsen och skrovet, jag kan nästan få ner ett stämjärn mellan Känns lämpligt att även plasta fast innerliner från undersidan. DOCK, det är då jag börjar fundera, ska jag trycka upp plastspackel (polyester + talk) mellan skrov/innerliner och göra ett hålkäl, eller blir spacklet för stumt? Jag vill inte skapa en brottanvisning. Fick en idé att trycka dit ngt bra lim typ Biltema har något Sikaflexliknande, och sedan plasta över detta på undersidan. Hur hårt an brukar innerlinern vara plastad? Flänsen är bred som sagt, så det kanske inte gör något att det blir en stum anslutning till skrovet?.

Fick jordslag på insidan av sprayhooden för ett antal år sedan, skurade och hade mig, och impregnerade därefter duken. Det blev en något mörkare färg på duken, beige färg. När jag skulle göra ny sprayhood sa kapellmakaren att det inte behövs någon impregnering, duken är tät ändå. Han hade gjort även den första sprayhooden och såg färgförändringen när han skulle malla den nya. Kolla med något proffs om det behövs på ditt kapell. Boracol känns väl inte så fräscht, jordslag kommer av att det finns organiskt material på duken, stekfett m.m.

Du ska sätta upp slangändan så att den är över vattenlinjen, annars kan det börja läcka in vatten bakvägen när oljan är slut. Gör du bara det och fyller på med lite olja, har du en bra lösning. Jag använder lite tjockare olja till drev på aktersnurror,eftersom föregående ägare hade gjort det. Har funkat kanon i 18 år. Jag bytte gummislangbiten för några år sedan för säkerhets skull. Det fanns inga sprickor,men den var cirka 30 år...

Har samma problem med att jag har några fläckar som epoxyn släppt pga att det troligen var lite för kallt när jag gjorde jobbet för ganska många år sedan. Jag har frågat leverantören, de sa att jag kan ta epoxyspackel och fylla i. Dels blir ytan med rätt tjocklek direkt, dels kan det spackel jag har användas ner till +4 grader. Det är NM 206 om jag inte minns fel. Spacklet är tätt även det. Vad gäller temperaturen så dröjer det nog ganska länge på våren innan det är +12 grader ute som det är nu på dagen här på Västkusten. Detta är mindre ytor som jag inte tror det spelar någon roll om de inte har torkat över vintern.

Jag har inte svarat på frågan ser jag, ja,jag har vatten i rodret. SomGusvo085 säger,det gör nog de flesta. Det är svårt att få helt tätt i skarven mellan hjärtstock och plasten, även om man epoxybehandlar rodret. Klart viktigt att man, om man har ett ihåligt roder öppnar upp i botten så att det vatten som troligen finns i rodret kommer ut.

Nu har jag en Ysm, och kranen ser inte riktigt ut som den på bilden. Däremot är den i mässing och skruvad in i blocket. Du borde kunna skruva ur hela kranen,då kan du dessutom rensa bra med en lite kraftigare ståltråd upp i kylkanalerna. Det är lågpunkten du har innanför kranen, brukar vara en massa gojs där om det inte är rensat på länge. Du kommer åt betydligt bättre än genom kranen. Att spola igenom med en spolslang är en bra idé, sedan får du hälla på glykol för att få en rostskyddande yta invändigt. Anslut slangen till termostatlocket, ta ut termostaten först. Eller till ingången på sidan av topplocket, om jag inte minns fel... Det är dessa rostansamlingar som till slut kan du knäcka topplocket.

Har haft ett hål i nederkant på rodret i snart 20 år, i början tryckte jag i Sikaflex på våren och petade bort det efter upptag. Senaste 10-12 åren utan en sådan plugg. Inga problem... Är det inget hål är det viktigt att göra ett, det är med stor sannolikhet en del vatten i rodret om det är ihåligt.

Överhettningsskyddet: Ja, självklart, så är det ju. Dumt av mig, det var efterkylningstermostaten jag bytte.Får ursäkta mig med tillfälligt(?) hjärnsläpp.

Om det är en likadan skorsten på 1000 som på 1700-modellen tas förbränningsluften från skorstenen via det yttre röret, avgaserna går i mitten. Luften som blåses runt i båten tas däremot från värmarens omgivning, det är några "refflor" i sidan på värmaren där luften sugs in och blåses ut via slangen. det är den luften som Excel menar, den kyler ner värmaren med cirkulationen. Det är enkelt att ta isär värmaren, dock om den brinner bra vilket det verkar som ska du Inte ta isär förbränningsdelarna, då blir det tvunget att byta ut veksatsen , då denna inte tål att tas isär. (min erfarenhet) När du ändå har isär och dammsuger och grejar, droppa några droppar olja på lagren, sitter i gummibussningar. Ta gärna en dutt vaselin på pumpens rotor som ligger an mot pumpen. Då får du ett helt annat tryck i fläkten ska du se,och därmed får du ner temperaturen.

Töm vattenavskiljaren på dieseltilförseln på ev.vatten också. Nu står det inget om vilken motor det är men kan även vara idé att spruta in lite smörjolja eller tunnflytande sprayolja i avgassystemet. På Yanmar YS-motorer är det t. Ex bra att blåsa i lite i avgaskröken via vattenintget,kanske t.o.m ta loss slangen och duscha upp i blandningskröken. Hade jag gjort det förra vintern hade jag sparat både tid och pengar i år... Sedan, leta upp en manual till motorn, där står det som är specifikt för din motor. Massor av bra tips i tråden f.ö. :-)

En prestation, ett plusår på tio år! Det är ju meningslöst att de gamla ägarna vilka de nu är får fortsätta efter en rekonstruktion, det är uppenbart. Är ju värre siffror än en del hypade Itbolag procentuellt . Man ska skilja på kompetens i ämnet el,vilket de har och kompetens att driva företag, vilket utifrån siffrorna de inte har. dvs. Bra produkter men dålig ledning. Obs vits...;-) Jag har tidigare sett på deras hemsida att man kan köpa aktier i bolaget, ett väldigt udda sätt att bjuda ut sig på som mindre företag. Då kanske de fått in kapital löpande, hur nu någon kan köpa i en verksamhet som backar år efter år. En försäljning till nya kunniga ägare låter som det bästa! Och ja, jag driver företag själv. (eftersom det säkert kommer mothugg om detta)

Kan mycket väl vara att själva komponenten är sönder, dvs sensorn. bytte själv ut den för något år sedan, sedan funkade värmaren ok. Då var symptomen att eftervärmen inte styrdes rätt, värmaren stängde av direkt när den slogs av. Det är viktigt att fläkten går till dess värmaren kallnat. Ett annat problem som dessutom borde märkas på annat sätt, diverse konstiga ljud etc är om du har gammal fotogen. Då kan värmaren få tändningsproblem som gör att det vid varje startförsök samlas en del fotogen som när värmaren väl tänder brinner ganska rejält och därmed orsakar överhettning. Finns säkert fler varianter... Det ska i stort sett vara ny fotogen varje år. Jag ska prova att ta in dunken över vintern, borde göra gott. Någon som har koll på det?

I detta fallet är det en båt med foldingpropeller som det frågas efter, och en Yanmar Ysm-motor. Eftersom jag har en sådan motor sedan 18 år vet jag att just en liten snabb knyck med reglaget direkt efter att motorn stannat till fram eller back gör att bladen fäller ihop sig och det blir tyst och stilla. Eftersom frågeställaren är nybörjare är det bäst att ge ett enkelt konkret råd att följa som gäller just för denne.:-) Får man för mycket information är det svårt att sovra det som gäller en själv. Kan för övrigt säga att motorn är en utmärkt modell, som med lite allmän kärlek går hur länge som helst. Lycka till med båten!

Vad gäller att propellern snurrar i friläge är det inte alls bra, bakslaget slits. När motorn stannat, lägg i växeln ett kort ögonblick så slår foldingpropellern igen och det blir tyst. Annars har du fått bra svar.

Vad gäller inplastad köl finns ett välkänt exempel i Albin Ballad. Där plastade man upp en skrovform inkl. Köl och fyllde nedre delen med blykulor och plast. Dvs just det som föreslagits ovan. Så länge man inte går på grund är det bra, men efter en grunstötning med eventuell sprickbildning oxideras blyet och frpstsprängning minskar styrkan.mycket svårt att undersöka utan att göra ingrepp i konstruktionen. Det finns en orsak till att detta inte är så vanligt sätt att bygga kölar, en utanpåliggande, väl bultad blyköl är en klart överlägsen Kölkonstruktion.