CustomSam

Ja, det ser ut att vara samma värden, troligen bara olika fabrikat/kvalité. Köpte komponenter för ett par år sedan, de ligger och väntar på mig i min ManCave. Tror att det blev typ 15:- för att byta kondingar och dioder samt timerkrets på kretskortet... /Lennart

Hej, Det funkar med en "vanlig" elektrolyt, bakelitelektrolyter har inget vidare rykte för övrigt. Byt båda, de är slut eller i det närmaste slut båda två. Elektrolyter har en livslängd på 10- 15 år med marginal, oftast håller de längre, men det är troligen den vanligaste orsaken till att äldre utrustning går sönder så att säga. Det är 40V som det står på dem, så minst det bör du ha. Kan ju tyckas att 35V åxå kan vara OK, men hellre lite större. Nya elektrolyter är mycket mindre än de gamla, och kommer troligen att hålla längre... 🙂

Tack för tipset! Med "tidskretsen" tänker du inte på chippet, utan på någon av de plastkondingar som finns i övrig på kretskortet? Jag ser inga elektrolyter, de hade ju varit ett självklart mål, men plast kan ju gå sönder de med... Tack, jag kollar! Har en mätare för kondingar, ESR. //Lennart

Hej, Håller på med en Thermo 1700 som ger mig gråa hår... Har gjort flera av de saker som tipsas om ovan, lött om kretskortet och satt grövre pluskabel internt. Fläkt och pump funkar vad jag uppfattar det som utmärkt. Brännaren startar, men efter en stund stänger den av pumpen pga för hög värme. Strax därefter rök även säkringen, vilken jag misstänker beror på att glödströmmen bränt av tändspiralen och skapat kortis mot sidorna av förbränningsrummet. Under hela brinntiden var det ett stort spänningsfall på matningen, vilket gör att jag funderar på om det är något fel på kretskortet, och då främst styrningen av glödtråden. Då så att den inte bryter strömmen till glödtråden, utan att denna bara fortsätter att glöda. (förra testet jag gjorde härom dagen brann glödtråden av, men jag kom inte då på att det kunde bero på styrningen). Kan detta vara en rimlig teori? Jag har inte hittat något riktigt schema för kretsen, någon som har? Tackar på förhand! Annars tänker jag man får testa och byta delar. En annan sak som jag skulle vara tacksam för info om är om det chip som sitter i elektroniklådan bara är att byta ut eller om det behöver programmeras på något sätt? //Lennart

Ja, Toaen , jag gör precis likadant, det blir svårt att få det bra annars. Jag kom på idag på morgonen att jag har en bok av Bruce Roberts -Goodson om Custom Boatbuilding. Han säger 48 timmar innan man behöver slipa ner helt. I vilket fall, är det blankt tror jag det är fördel att slipa lite även om det bara är några timmar sedan. Tack för tipsen!

Tack för svaret, blir till att dels slipa mer,dels göra klart del för del innan man bryter för kvällen....

Håller på med ett större förstärkningsjobb. Då blir det självklart så att vissa förstärkningar inte fått på sig tillräckligt många lager med matta innan det är dags att gå och sova. Hur är det, om jag fortsätter nästa dag på kvällen, är det bara att plasta på eller ska det slipas och acetonas? Om det dröjer en vecka? Tacksam för svar.

Ja kan hända att jag har föregångaren, men dom har ju inte blivit sämre.Funderade själv på en plotter, men tyckte priset var för högt förhållande tillstorleken på skärmen, användningsområdet är ju större för surfplattan, ta foton, söka resmål, sociala medier, kolla på film när man inte kan sova m,m Används flitigt hemma också, som till detta inlägg tex. Är helt nöjd.Bra investerade pengar. Har utnyttjats till 110% Håller helt med, mycket bättre än vad jag trodde. Funkar i solljus, är vattentät och behändig. Jag är egentligen väldigt traditionell av mig, men det kan konstateras att jag inte hade uppe sjökortet någon gång på hela sommaren. Jag var ute i ca fyra veckor, bl.A till Danmark. Har Navionics kort. Ett tips, jag misstänker att fler med mig har ett sådant där meningslöst vevhandtag till Ankarolinan i äkta plast. Det tog jag som bas för att bygga en liten hållare till plattan, med en bit plyfa, en list och shock cord. Handtaget sätter jag i fallvinschen på rufftaket och sedan spänns plattan på plats med gummibandet på plyfabiten.

balsa har sina förespråkare som synes i tråden ovan,men det främsta skälet till användningen är att det är billigare än divinycell. Har haft en båt med balsa i däcket och det blir bara en svart sörja av balsa där det kommer åt fukt. Har nu en båt med divinycell i däcket,den är 34 år och har inte något krasande eller andra missljud som antyder att däcket delaminerat. Helt stumt och bra. Jag har haft den båten i 19 av de åren, och har fixat till läckage kring röstjärn flera gånger. Hade det varit balsa som på min första båt hade jag behövt byta ut distansmaterial, men det är inga sådana problem. Dvs byt till divinycell alla dagar i veckan... Vad gäller kvarvarande fukt,det måste torka ordentligt innan du plastar in distansmaterial. låna/köp nån bok,typ Vårda din plastbåt av P Behrens där finns all info du behöver. Dock, det funkar utmärkt med polyester, man måste inte alltid använda epoxi som han skriver. Däremot bra instruktioner om hur man gör. Plastar du in fukt i balsa så är det som sagt en svart sörja efter en tid.

Om det är en sådan spricka så ska du ta bort skadat material och bygga upp det igen. Troligen behöver du slipa med typ Dremel för att få bort det "spruckna", sedan tvätta med aceton. Om det inte verkar vara några sprickor ner i plasten under gelcoaten utan bara ytskiktet räcker det att spackla i med gelcoatspackel i rätt färg, slipa och putsa upp. Annars får man fylla i med plast och glasfiber först.

Håller på med att göra diverse förstärkningar i min lite drygt 30 år gamla ÅH30, dvs en av alla dessa Balladkopior som byggdes en gång i tiden (segelbåt, 30 fot för den oinvigde). Min båt är en s.k Mark II, byggd -81. Jag har haft den i nästan 20 år, och trivs väldigt bra med storlek och segelegenskaper. Har dessutom gjort en massa förbättringsarbeten, så det känns inte som ett särskilt bra alternativ att byta båt. I Mark II-modellen används en innerliner för durk och kojer, som är fastplastad med en fläns mot skrovet. Flänsen är ca 5 cm bred, och har remsats fast med ett ca 0,5 cm tjockt lager över flänsen och ut på skrovet. På undersidan av flänsen har man inte gjort någonting. Innerlinern är förstås med vit gelcoat, denna har inte slipats bort i plastningsskarven... Jag har märkt att skrovet rör sig en del i förskeppet, har säkert varit så hela tiden, men jag vill göra något åt det. Min tanke är att dels fästa hyllorna i förpiken ordentligt, de sitter nu enbart med några remsor glasfiber på undersidan, (har slagits loss dessutom på några ställen). Dessutom plasta upp en stringer med kärna av divinycell 10 mm, ca 50 mm bred, längs skrovet mellan hyllor och innerliner/ kojbotten. När jag så tittar på hur infästningen till innerlinern verkligen är gjord, (knackade bort en del plast som även där hade lite delamineringskador), ser jag att det inte finns något mellan flänsen och skrovet, jag kan nästan få ner ett stämjärn mellan Känns lämpligt att även plasta fast innerliner från undersidan. DOCK, det är då jag börjar fundera, ska jag trycka upp plastspackel (polyester + talk) mellan skrov/innerliner och göra ett hålkäl, eller blir spacklet för stumt? Jag vill inte skapa en brottanvisning. Fick en idé att trycka dit ngt bra lim typ Biltema har något Sikaflexliknande, och sedan plasta över detta på undersidan. Hur hårt an brukar innerlinern vara plastad? Flänsen är bred som sagt, så det kanske inte gör något att det blir en stum anslutning till skrovet?.

Fick jordslag på insidan av sprayhooden för ett antal år sedan, skurade och hade mig, och impregnerade därefter duken. Det blev en något mörkare färg på duken, beige färg. När jag skulle göra ny sprayhood sa kapellmakaren att det inte behövs någon impregnering, duken är tät ändå. Han hade gjort även den första sprayhooden och såg färgförändringen när han skulle malla den nya. Kolla med något proffs om det behövs på ditt kapell. Boracol känns väl inte så fräscht, jordslag kommer av att det finns organiskt material på duken, stekfett m.m.

Du ska sätta upp slangändan så att den är över vattenlinjen, annars kan det börja läcka in vatten bakvägen när oljan är slut. Gör du bara det och fyller på med lite olja, har du en bra lösning. Jag använder lite tjockare olja till drev på aktersnurror,eftersom föregående ägare hade gjort det. Har funkat kanon i 18 år. Jag bytte gummislangbiten för några år sedan för säkerhets skull. Det fanns inga sprickor,men den var cirka 30 år...

Har samma problem med att jag har några fläckar som epoxyn släppt pga att det troligen var lite för kallt när jag gjorde jobbet för ganska många år sedan. Jag har frågat leverantören, de sa att jag kan ta epoxyspackel och fylla i. Dels blir ytan med rätt tjocklek direkt, dels kan det spackel jag har användas ner till +4 grader. Det är NM 206 om jag inte minns fel. Spacklet är tätt även det. Vad gäller temperaturen så dröjer det nog ganska länge på våren innan det är +12 grader ute som det är nu på dagen här på Västkusten. Detta är mindre ytor som jag inte tror det spelar någon roll om de inte har torkat över vintern.

Jag har inte svarat på frågan ser jag, ja,jag har vatten i rodret. SomGusvo085 säger,det gör nog de flesta. Det är svårt att få helt tätt i skarven mellan hjärtstock och plasten, även om man epoxybehandlar rodret. Klart viktigt att man, om man har ett ihåligt roder öppnar upp i botten så att det vatten som troligen finns i rodret kommer ut.