Eld-

Nu var det strömmen jag gissade på inte kabelarean. Den räknar man ju enkelt fram med känd ström och avstånd. Tex mha din länkade site.

Stärsta strömmen kommer troligen uppstå när förbrukningsbatteriet är urladdat och generatorn laddar för fullt. En vanlig batteriladdare laddar med 4-10 A som mest berorbde på storlek. Din generator kan komma upp till 25-50 A eller eventuellt ännu mer beroende på dess storlek. (Det är inte troligt att du i praktiken kommer upp i mer än cirka hälften av den ström som generatorns märkning anger.) Om jag gissar på högst 25A någon längre stund så räcker 25mm2.

Det är antagligen bara att karva till en regel som förängning av armen för att hålla beslaget på plats medan man nitar eller borrar ut nitarna. Men om man ska montera en bredare trissa så måste väl hålet ändå göras större.

Dolfinite innehåller enligt osäkra källor på nätet mest harts och linolja. Många träbåtsbyggare och renoverare på tuben använder också fortfarande blymönja. Det är fortfarande tillåtet på många ställen.

Det finns avtappningsskruvar både i blocket, värmeväxlaren och limpan. Du behöver inte ta bort termostaten. Däremot kan man behöva köra några minuter och sedan fylla i mera kylarvätska ett par gånger för att hela systemet ska bli fullt.

Mitt 60-tals kök med tub och slang har aldrig haft någon regulator...

Den billiga slangen tål ju inte alls samma tryck och om den ligger i solen och blir varm tål den ännu mindre. Jag gar själv flera gånger varit med om att en trädgårdsslang av den typen där man glömt stänga av kranen till slut ger upp i någon av anslutningarna så att vattnet sprutar ut helt fritt. Och även om det inte är någon anslutning som lossnar så ser nan att slangen är påtagligt uppsvälld av vattentrycket. Jag skulle inte använda den till gasol. Hellre en riktig gasolslang med 50+ år på nacken som denna. Sprucken på utsidan men helt tät.

Väcker gammal tråd till liv. Eftersom jag lider av YouTube-sjukan att jag lärt mig engelska termer men inte kan de svenska. "Stringer" som alltså är längsgående förstärkningar av ett båtskrov. Vad är den rätta benämningen på svenska? "Web frames" alltså spant som sitter parallellt med spanten men innanför "stringers" vad heter de på svenska?

En flakbärgare fungerar också utmärkt.

Det märks inte när man står och brottas med 40 Kg borrmaskin i buller och stendamm.

Min bergborrmaskin kräver 8%. Det beror såvitt jag förstår på att "växellådan" smörjs av oljan som följer med avgaserna ut. Enligt en erfaren man som servat dessa motorer i decennier kan man antingen använda 2T olja för luftkylda motorer eller SAE 50 mineralolja.

Det behöver inte blåsa mycket innan det mesta man försöker samla upp på en pressenning blåser bort medan man skrapar.

Typ halv brukar fungera.

Jag kan inte md5 men en dieselmotor stängs normalt av genom att stänga bränsletillförseln vid insprutningspumpen. Antingen genom att man drar ner gasreglaget så långt att motorn inte får något bränsle alls eller genom ett elektriskt relä som stryper bränslet när man vrider nyckeln till stoppläget. Det kan även finnas ett separat stoppreglage som man drar i och som via en vajer stryper bränslet vid insprutningspumpen.

Ofta måste en packning ha precis rätt tjocklek för att delarna den sitter emellan ska passa ihop på rätt sätt. Flera exempel har redan nämnts som tex att impellern på vattenpumpen även måste täta mot gaveln. Ett annat exempel är att om man har två motorhalvor med en packning emellan så blir axialspelet för de axlar som går mellan motorhalvorna fel om packningen har fel tjocklek. Eller att en tjockare packning kandke inte klarar tryckskillnaden mellan in och utsida i en konstruktion. Sedan finns det även många exempel där det inte är kritiskt som tex en ventilkåpspackning eller en oljesumppackning. Summan är väl rekommendatioben att du ska köpa rätt packningar om du kan och om du måste tillverka själv ska du försöka efterlikna originalet eller i alla händelser tänka efter ordentligt vad som kan hända.

Naturligtvis finns det applikationer där el inte kommer funka, inte på mycket länge i alla fall. Men att börja en diskussion om framtida lösningar med att peka på allt som (man tror) inte kommer fungera är inte särskilt produktivt. https://news.cision.com/se/scania/r/scania-och-sca-ar-forst-med-80-tons-eldriven-timmerbil,c3450034 https://www.scania.com/se/sv/home/newsroom/news/2021/jula-logistics.html

Det går absolut att elektifiera tunga lastbilar. Räckvidd och pris på batterier är givetvis de stora problemen men med infrastruktur för leverans av el längs de större vägarna skulle det vara löst. Provanläggningar finns redan med flera olika tekniker. Batteridrivna distributionsbilar som fungerar finns att köpa redan idag fast priserna måste ner. Batteridrivna bilar för regionala transporter kommer säkerligen finnas mycket snart där operatörer med miljöprofil givetvis är de som satsar först. Sedan finns givetvis redan idag hybridlösningar som även om de skulle köra på fossilt bränsle sparar stora mängder bränsle jämfört med traditionella bilar.

Att det ser rostigt ut säger inte särskilt mycket. Man måste skrapa rent både på packningsytorna och där man kommer åt i kanalerna gör att kunna göra en riktig bedömning. Den bedömningen kan som sagt vara svår att göra utifrån bilder. Oftast är det packningsytorna som avgör. Dumpen är rätt oviktig så länge den hänger ihop men man vill inte ha läckage mellan kylkanaler och avgaskanal. Men visst... man kan göra det enkelt för sig och bara köpa nytt.

Går ju inte alls se hur packningsytorna ser ut när packningen sitter kvar. Skrapa rent först och granska sedan.

Självklart går det med en billig maskin eller t.o.m. med en slipmus. Om de håller vilket kan vara ett lotteri. Men en dyrare maskin avverkar snabbare och vibrerar mindre. Jag skulle i alla lägen prioritera min tid och min hälsa framför att spara en tusenlapp eller två genom att köpa en billig slipmaskin. I slutänden kommer du antagligen lägga mer pengar på slippappren än på maskinen. Man ska däremot tänka sig för innan man köper en 150mm excenterslip. Sippappren är mycket dyrare än till en 125mm.

Om du ska slipa en hel båtbotten... det är ganska mycket... så ska du satsa pengar på en bra excenterslip. Den kommer avverka mycket snabbare och vibrera mycket mindre. Du slipper få nerverna i händerna förstörda. En slipmus vibrerar mycket och avverkar väldigt långsamt. Obs! En bra 125 mm excenterslip med sladd (du ska inte ha en batteridriven) kostar cirka 1600 till 3000 kr.

Allt för träningen! Jag sitter och cyklar i källaren på vintrarna. Jag kommer ingenstans trots att jag arbetar hårt men det är bra i alla fall.

Jösses! Hade det inte varit enklare att köpa en bättre begagnad (någorlunda hel och fungerande) motor?

Ja nästa steg blir väl att odla pepparn själv.

Ja det är inte kul men oftast blåser det faktiskt.