mikael_matsson

Nu är kylarvätskan bytt, det gick ju lekande lätt. Främre kranen fick jag dock inte upp, den satt som berget. Men det gick ju så lätt i övrigt så jag körde igenom sytemet flera vändor med vatten istället. Passade även på att byta alla slangar på den slutna delen av systemet, på sjövattensidan bytte jag i vintras. Och så rengjorde jag filtret så nu är hela systemet tiptop igen . Tack för alla tips och råd!

Kolla upp om din motor och ev backslag kan dräneras enkelt, då behöver du inte frostskydda. Propylenglykol är miljövänligare än etylenglykol, men inte såpass att du ska pumpa ut det i sjön.

Jag röstar ner kolfiberlook. Det blir för mycket dekaltrim över det. Funkar kanske på en 10-årings cykel, men på en båt, nä. Jag skulle antingen tillverka en ny av teak, möjligen fanér. Det finns något som heter flexiteak på seasea. En väldigt tunn teakfaner som du klipper med sax och bara limmar fast, det kanske funkar. Eller bubblig aluplåt om du vill ha en råare racekänsla. Att klä med vinyl som nämnts känns också smakfullt och lagom enkelt.

Det är väl egentligen inte fordonsskatten som är problemet, den ger ju möjlighet att ex.vis styra över "konsumtionen" av bilar till något mer miljövänligt alternativ eller till bilar med mindre miljöpåverkan. Se ex.vis hur elbilsförsäljningen i Norge utvecklats. Problemet är att testmetoden inte visar verklig förbrukning och att den dessutom är möjlig att manipulera för att få bättre - lägre - utsläpp av miljöskadliga ämnen. Skatt på bränslet påverkar körsträcka och val av motorstorlek, men den påverkar ju inte valet av en bilmodell som släpper ut färre partiklar eller mindre mängd kväveoxider. Mackey Jo tanken är ju god, men resultatet blir dåligt.De politiska regler som ställts upp hämmar den tekniska utvecklingen istället för att skynda på den. För att få en bil säljbar (genom att redovisa en låg förbrukning och låga utsläpp), måste tillverkarna optimera bilen för en körcykel som idioter (politiker) satt ihop. Resultatet på den banan bestämmer bl.a fordonskatten. Så på papperet drar bilar idag ca 20% mindre bränsle än på 90-talet, i verkligheten drar de ca 10% mer! Byter de bana/testmetod byter antagligen tillverkarna taktik och optimerar för den nya metoden. Det vore väl bättre att de får lägga sina resurser på att optimera bilarna för verklig körning. Sen när bilen väl är såld, det är ju då den ska ut och göra miljöskada. Om bilägare A valt en "miljöbil" att köra 6000 mil per år med, hur fan är den miljövänligare än bilägare B som väljer att ha kvar sin gamla "miljöbov" (som i verkligheten kan vara miljövänligare) som rullar 300mil per år?! Oavsett om man hänvisar till miljö eller vägunderhåll när man tar betalt i form av skatt så står ju den verkliga skadan i direkt relation till bränsleförbrukningen! Inte till tekniken under huven. Skulle fordonen skattebefrias och skatten istället läggas på bränslet, som gärna får bli mycket dyrare, så har ju folk större incitament till at välja en bil som är snål i verkligheten. Men även att lära sig köra ordentligt och ta cykeln då och då. Eller kanske skaffa ett jobb närmare hemmet eller tvärtom. Även långväga godstransporter skulle på så vis "straffas" till förmån för mer närproducerat. Idag är det ju åt helvete för billigt att transportera krimskrams runt hela planeten. Det skulle givetvis även rinna över på båtfolkets val av båttyp och körsträcka. En båtskatt vore enligt mig ett steg i fel riktning, ta bort de andra fordonskatterna istället. Sen ska du också räkna med utsläpp och förbrukning av naturresurser vid tillverkning av den nya bilen jämfört med att i stället underhålla en befintlig och då blir kanske utfallet helt annorlunda.Om vi börjar med naturresurserna så är det naturligtvis viktigt att ha en lagom avvägning mellan hur länge en bil ska användas jämfört med hur ny teknik påverkar bränsleförbrukning och utsläpp av miljöskadliga ämnen liksom hur ny teknik kan förbättra säkerheten. Den ekvationen är inte helt lätt. När det gäller reglering / styrning har jag svårt att se att katalysator, partikelfilter, styrning mot lägre utsläpp av kväveoxider etc, etc. skulle ha utvecklats av bilindustrin "bara på kul". Någon måste ställa krav på något vis. Sedan håller jag med om att politiker och myndigheter inte ska detaljstyra teknikval. De ska sätta upp långsiktiga mål och gränsvärden. På samma vis har jag svårt att se att den genomsnittliga bilköparen efterfrågar en bil med låga partikelutsläpp etc, men om en sådan bil beskattas lägre så kommer i alla fall några bilköpare välja sådana bilar. Jag skriver ju just att det är testmetoden som är felaktig så du behäver inte övertyga mig. I USA testas utsläppen vid verklig körning vilket var orsaken til att VW-fusket uppdagades. Om bilar ska bli både mindre miljöpåverkande och bränslesnålare så måste som sagt någon ställa krav. En elbil som körs 6000 mil är troligen mindre miljöstörande än miljöboven som som kör 300 mil, men den ekvationen är också svår. Hur tillverkas den el som används? Kärnkraft, vattenkraft, kolkondens, vind, sol? Är det miljöstörande maginalel som laddar elbilen är risken stor att miljöpåverkan är större från en elbil som kör lika långt som en bensin- eller dieseldriven bil. Bilindustrin och bilköparen kommer inte själva att få till stånd en utveckling som både ger låg miljöstörning och låg förbrukning om det bara är förbrukningen som styr utvecklingen och valet. Mackey Jo men katalysator och partikelfilter är ju bra krav som införts helt oberoende av fordonskatten. Från ett visst datum är det lag på att det ska finnas på en nyproducerad bil bara, punkt. Det fanns aldrig någon möjlighet att efter det datumet bygga en bil utan det och istället få en högre skatt på bilen. Elbilen skulle ju bli helt skattebefriad också och även slippa bränsleskatt så köparen skulle belönas den vägen istället. Sen är det ju en helt annan fråga om olika el ska beskattas olika. Genom att beskatta bränslet och ge fullkomligt fan i hur och varför man förbränner det skulle ju alla få "trimma" sin verksamhet till att bli effektivare och förbrukar man betalar man. Det skulle givetvis gälla samma oavsett om man bränner för värme hemma, i bilen, båten, flyget etc. Varför ska det t.ex vara skattefritt att flyga med familjen till Thailand t.o.r när samma miljöförstöring utförd av en bil kostar en årslön i skatt?

Bosse, jag tror alla förstår vad som avsågs med båtskatt i trådens början. Men likförbannat är det ju flera olika diskussioner i samma tråd nu

Det är väl egentligen inte fordonsskatten som är problemet, den ger ju möjlighet att ex.vis styra över "konsumtionen" av bilar till något mer miljövänligt alternativ eller till bilar med mindre miljöpåverkan. Se ex.vis hur elbilsförsäljningen i Norge utvecklats. Problemet är att testmetoden inte visar verklig förbrukning och att den dessutom är möjlig att manipulera för att få bättre - lägre - utsläpp av miljöskadliga ämnen. Skatt på bränslet påverkar körsträcka och val av motorstorlek, men den påverkar ju inte valet av en bilmodell som släpper ut färre partiklar eller mindre mängd kväveoxider. Mackey Jo tanken är ju god, men resultatet blir dåligt. De politiska regler som ställts upp hämmar den tekniska utvecklingen istället för att skynda på den. För att få en bil säljbar (genom att redovisa en låg förbrukning och låga utsläpp), måste tillverkarna optimera bilen för en körcykel som idioter (politiker) satt ihop. Resultatet på den banan bestämmer bl.a fordonskatten. Så på papperet drar bilar idag ca 20% mindre bränsle än på 90-talet, i verkligheten drar de ca 10% mer! Byter de bana/testmetod byter antagligen tillverkarna taktik och optimerar för den nya metoden. Det vore väl bättre att de får lägga sina resurser på att optimera bilarna för verklig körning. Sen när bilen väl är såld, det är ju då den ska ut och göra miljöskada. Om bilägare A valt en "miljöbil" att köra 6000 mil per år med, hur fan är den miljövänligare än bilägare B som väljer att ha kvar sin gamla "miljöbov" (som i verkligheten kan vara miljövänligare) som rullar 300mil per år?! Oavsett om man hänvisar till miljö eller vägunderhåll när man tar betalt i form av skatt så står ju den verkliga skadan i direkt relation till bränsleförbrukningen! Inte till tekniken under huven. Skulle fordonen skattebefrias och skatten istället läggas på bränslet, som gärna får bli mycket dyrare, så har ju folk större incitament till at välja en bil som är snål i verkligheten. Men även att lära sig köra ordentligt och ta cykeln då och då. Eller kanske skaffa ett jobb närmare hemmet eller tvärtom. Även långväga godstransporter skulle på så vis "straffas" till förmån för mer närproducerat. Idag är det ju åt helvete för billigt att transportera krimskrams runt hela planeten. Det skulle givetvis även rinna över på båtfolkets val av båttyp och körsträcka. En båtskatt vore enligt mig ett steg i fel riktning, ta bort de andra fordonskatterna istället.

Å andra sidan ställer dieseln eller bensinen vi eldar upp i våra båtar till med mycket större miljöskada än den vi eldar upp i våra bilar (pga avsaknad av avgasrening och att avgaserna ofta släpps ut under ytan). Så oavsett vad man kallar skatten för så borde skatten på bränslet vara högre om man häller det i en båt än i en bil. Själv är jag emot all typ av fordonskatt. All beskattning borde ligga på bränslet, inget på fordonet. Körsättet och körsträckan spelar självklart större roll än vilken tillverkare som lyckas lura ece-banan bäst, som i sin tur bestämmer hur fordonet ska beskattas, vansinne.

Sen det där med att ha stor båt för barnens skull, det går ju att vinkla lite olika också. Din äldsta dotter var väl 14? Det var min första tjej också när vi fick låna hennes pappas segelbåt och hon lärde mig segla för en sådär 20 år sedan. Den var kring 25 fot och bara precis så odyr att vi fick ta ut den själva. Om din dotter gillar att segla kommer hon väl sannolikt vilje ge sig ut med kompisar och pojkvänner snart. Och du får stanna hemma och betala, det är väl det som är familjeaktivitet

Nu har du ju inte gett minsta hint om vilken budget det handlar om. En Vega för 25000kr gör ju jobbet, men en båt för 300k gör det sannolikt bättre. Vilken nivå man måste upp i för att det ska kännas bekvämt och rymligt är ju oerhört individuellt. Vad är du bekväm med att betala?

Jag tvättar mitt tågvirke i maskin varje vinter också. Tycker det blir bättre och bättre för varje år, men jag gillar ju som sagt inte den där nya ytan på dem. Kan tänka mig att det gör lite skillnad på var man har båten med. Här är ju inget salt i vattnet, vilket jag inbillar mig är skonsammare mot materialet. Istället är vattnet grumligt av lera och alger, så doppar man en lina i sjön här blir den omedelbart brungrön. Så tvätt är nödvändigt efter en sommar.

Haha, nä så länge ska jag inte klura . De linor jag har är egenligen inte så dåliga att de riskerar att gå av. Men jag fick med dem när jag köpte båten och tycker att samtliga "stumpar" är för korta. Det är en 10-12st linor som alla är kring 3-6m och av olika typ (båten är 7,5m). Många är dock av den där gamla mjuka lite ludna typen som är en dröm att göra en knop på, jämfört med de nya såphala stela fanskapen som knappt går att samsa. Så jag tänker att jag köper en 50m eller 110m-spole och gör nya förtöjningar både att ha med och som fasta hemma på bryggan. Kanske blir 3-slaget polyestersilke så som jag vill ha det om en 5-10år eller så ? Men jag har som sagt sneglat åt andra alternativ också. 8-slaget multiplate eller kanske t.o.m flätat typ dockline. Såg att även de finns som vita och ljusgrå på Erlandsons, då kanske de kan vara ett alternativ. Att man ska behöva fundera så mycket på en så enkel sag som ett snöre är det en sjukdom eller är alla båtägare så här?

Det var som tusan vad denna tråden vaknade helt plötsligt, den var ju stendöd när jag startade den i somras . Det har hur som helst inte blivit nya linor än, för varje gång jag går in i en tillbehörsaffär å klämmer på 3-slaget polyestersilke blir jag ganska osugen på dem. De nya är ju för blanka, stela och hala. Men samtidigt har jag börjat snegla åt de där 8-flätade multiplatelinorna som kanske är vanligare som ankarlina. Slog en knop på en och de är ju riktigt najs att hantera. Fina splitsar blir det också och de ska ju töja bra. Någon som använder sådana som har nåt gott ellet ont att säga om dem? Måste även ta tillbaka det där om "no name-linorna på hjertmans". Det är ju robline de säljer, men de skyltar inte om det utan man får lusläsa på gavlarna på rullarna. Liros, Robline och Polyropes är väl alla tre bra märken vad jag förstått. Sen har vi ju Swedish rope som bla.a Erlandsons brygga säljer. De tillverkar ju tydligen vissa av sina linor i Norrköping. Kul, kan tänka mig att köpa dessa för sakens skull, ovanligt med något svensktillverkat nuförtiden. Nu ska ju båten upp om ett par veckor så det blir nog till att köpa på mässan i vinter istället, så har jag ju flera månader på mig att klura

Eftersom jag inte vet vilken typ av glykol det är i systemet nu så tänkte jag fylla upp systemet med vatten efter dränering och köra en sväng. Sedan tömma igen och fylla på med ny kylvätska. Så jag får nog ur det mesta. Motorn är monterad i en praktisk balja så jag låten bara skiten rinna ur, sedan pumpar jag upp det i en dunk med en handpump. Min våtdammsugare har jag gett bort så jag får klara mig utan sådan

Tack Rollen för infon, ska kika där när jag är nere i båten.

Hmm, där ser man. Lite mer pill än vad det nyss verkade som alltså, som jag misstänkte från början. Kranarna på cylindermantlarna skriver du, det var ungefär det jag klurade på när jag frågade om avtappningsplugg på motorn. Men jag har inte sett/vet inte var det sitter några kranar eller pluggar. Konsulterade instruktionsboken men det står inget i den heller om detta. Vilken sida av maskin ska jag leta på?

Tackar. Det verkar ju föredömligt enkelt. På bilen jag har kan det vara ett helvete att få ur all luft så det där med att klämma slangar är jag van vid.

Som rubriken säger så ska jag byta kylarvätskan i det slutna systemet innan vintern. Det jag undrar är hur jag går tillväga för att dränera systemet? Finns det avtappningspluggar på motorn och kylanläggningen eller lossar jag bara på någon lågt sittande slang, t.ex under expansionskärlet? Pluggen med zinkanod byter jag vid upptagningen men den dränerar ju bara sjövattendelen (finns den med magnesium istället btw?). Sen när jag fyllt på igen, är det vid termostaten jag luftar eller finns det högre/andra ställen med luftnipplar? Tack på förhand / Micke

Jag ska köpa en ny presenning för vintertäckning på NOAs däckställning och har svårt att välja mellan dessa tre. Har ni erfarenhet av Press o Sons lite udda lösning med en förstärkt remsa med hål istället för öljetter? Vilken hade ni valt och varför? 1# Vit 200g, fördel att den är vit istället för genomskinlig. Det hindrar insyn och jag lämnar båten helt öppen, inget kapell och dörrar på vid gavel. Lite skeptisk till hållbarheten? http://www.hjertmans.se/produkter/varme-kyla/presenningar/lattpresenningar/presenning-200g-m2-6x10m 2# Proflex 240g. Fördel att jag har nära till Hjertmans, "alla" tycks använda denna: http://www.hjertmans.se/produkter/varme-kyla/presenningar/proflex-preseningar/presenning-proflex-6x10m 3# Press och Son 250g. Fördel att den har perfekta mått, slipper vika in en meter då ställningen är 8,7m lång och pressen 9m. Gillar att den är förstärkt i nocken. Min erfarenhet är att pressar går sönder i nock och öljetter, denna saknar öljetter! Bra eller anus?: https://www.press-son.se/butik/battillbehor/baten-pa-land/presenningar/presenning-supertarp-premium-vit/ Jag kommer tynga ner pressen med dunkar och elastiska ankarstroppar eller ev gummicord. Jag har även en mindre (5x7m) proflexliknande press att lägga under stora pressen vid båtens öppna del, så där blir det dubbelt. Andra tips motages gärna. Dock ej dyra 600-grammare eller dylikt. Även om de kanske är mest ekonomiska i längden så tar de för stor plats att förvara.

Vi drar det i årets glykoltråd också då, förhoppningsvis är det någon där ute som påverkas varje år . Om vi förenklar verkligheten lite finns det två typer av glykol, etylen och propylen-glykol. ETYLENglykol är supergiftigt och smakar sött. Ett mycket effektift gift om man vill döda grannens hund eller vill att vargar ska försvinna t.ex. Tänk på att om det skvätter ut bakom båten vid konservering så kan det bli en dödfälla för hunden eller grannens unge! Det är miljöskadligt om det hamnar i sjön också. PROPYLEN-glykol är inte på långa vägar i närheten av lika miljöskadlig eller giftig. Skulle du palta lite med denna på grusplanen är det inte hela världen. Numera säljs den ofta under något miljöpåhittigt ord, men är egentligen den "gamla klassiska" glykolen som användes före etylen. Så, för vinterkonservering använder du givetvis PROPYLEN-glykol! Etylen har förvisso något lite bättre egenskaper när det gåller bytesintervaller osv, men det spelar roll efter 6år i en bil, inte efter 6 månader i en kylslang till en avstängd motor som normalt dricker sjö/saltvatten. Den ska bara förhindra frysning och rostskydda ett halvår så det går utmärkt med propylen. Om du även har en SLUTEN del med kylätska (söt/färsk-vattenkylning) där samma vätska går i flera år och rör sig i motorn, så ska du följa motortillverkarens rekomendation till den vätskan. Skriver de etylen eller volvospecial t.ex har de nån anledning till det. Men den västkan skvätter ju inte ut i naturen till våren så det gör inte samma skada heller.

Om du har bilden i telefonen så är ett enkelt sätt att skicka den som mms till dig själv. Bilden du får av dig själv sparar du, den är lagom stor och bara att bifoga i forumet.

Oavsett vilken du väljer kommer du nog få "fiskelod" i den då de är billigare idag än de som bara visar en siffra. Efterom du har segelbåt antar jag att du gärna sätter givaren inombords istället för på akterspegeln, om du har enkelskrov funkar det bra. Värt att tänka på då är att de enklare givarna funkar bättre än de med downwü isf. Jag satte nyligen en garmin chirp-givare inombords i min båt och det blev bra. Blev då avrådd att göra en sådan montering med duwnvü-givare då de funkar sämre genom skrovet.

Du kan även lägga tunna (90-120g) vita billiga pressar underst. Då får du vita innerväggar och tak och det blir något torrare klimat i huset. Kondensen som blir på insidan av den yttre pressen droppar ner på innerpressen och rinner av, istället för att droppa på båten eller bli luftfuktighet igen (träbåtsgubbarna kör ofta dubbelpress för jämnare/bättre inneklimat). Möjligen skyddar de även ytterpressen lite från skav mot takstolar etc. Vad du lägger över beror väl mest på plånboken och hur mycket plats du har till förvaring om du måste ta ner den (600g pressarna tar MYCKET mer plats).

Om du tankar 2-taktarn med Aspen (eller annan alkylatbensin) så blir den plötsligt miljövänligare än en ny 4-taktare tankad med vanlig 95! Enligt chalmers studenter som testat. Kan ju kännas bra nu när ni svängde från el till 2-takt

Poleringen gör man för att verkligen göra lacken ren, eller gelcoaten i det här fallet. Då blir den blank. Polering sker med rubbing om ytan är i dåligt skick, cleaner om den är normalmatt efter ett/något års poleringsuppehåll, eller polish om ytan redan är helt ok och man bara vill få till slutglansen (tänk olika grad av slippapper ungefär). Därefter lägger man på vaxet som ett skydd, det stänger porerna så smuts har svårare att fastna. I ditt fall är ju båten helt ny och därför behövs ingen polering, det vore bara onödigt slitage. Så att lägga på vax nu innan båten används är absolut en bra idé. Men att lägga 360kr på en sprayflaska skulle jag låta bli. Jag skulle ta sonax eller 3M's flytande vax istället, inte polish, cleaner eller hokuspokusprodukt som påstår sig göra både polering och vaxning. Vid normal polering och vaxning är polering minst 80% av jobbet. Vaxet stryker man sen bara på med en trasa, sen stryker man av det med en annan trasa. Själv gillar jag microfibertrasor så jag kör sådana, men ett örngott funkar också. De vaxer jag nämnde är erkänt riktigt bra från bilvärlden och funkar lika bra på båt. Men de är inte larvigt dyra. Vaxa aldrig en skitig lack/gelcoat, då vaxar du bara fast skiten hårdare. Så vill du vaxa men ej polera så har du bara en chans, nu när båten är helt ny!

Det finns förresten en smart grej på bygghandeln (bauhaus iaf) om du vill prova utan att borra. En rund platta på nån cm som det sitter en maskingängad skruv på. Den limmas upp med medföjande lim så har du en skruv under luckan utan att göra hål. Den är till för att hänga upp krokar/speglar etc på kakel utan att borra. Jag har hängt en stor spegel i badrummet med dessa och namnskyltarna på båten. Det sitter riktigt bra. Hittar den ej på bauhaus hemsida nu och vet ej vad de heter, men de finns bland badrumstillbehör. De fäster med självhäftande och limmet trycks sedan in genom ett hål, så monteringen blir skitlätt, du behöver inte ens mäta utan trycker fast dem med ankarrullen provisoriskt fastskruvad i dem (så blir avståndet rätt mellan skruvarna). Sen trycker du bara i limmet och väntar ett dygn, klart.