Ojja49

Såhär såg min Fabola Combi ut. Fantastisk roddbåt och jag kunde segla cirklar runt Askeladdere och annat sånt. Jag fnulade ihop halvdäck och ett kapell så jag kunde sova i båten. Väldigt obekvämt men skitkul!

Jag har inte jobbat mycket med teak, men nu skulle jag behöva limma ihop ett par bitar, så jag undrar: Hur avfettar jag dem? Aceton, eller...? Med vänlig hälsning/Göran

Om det nu ska ha något värde att diskutera andras eländen... Med rullfocken på plats (Furlexen syns på förstaget i första inlägget) hade man haft en styrbar båt på några sekunder och kunnat slöra åt sydväst, om vinden, som det ser ut på bilden, var N-NV. Naturligtvis vet jag inte hur jag själv hade reagerat, kanske helt åt h-e. Vi ska väl ändå vara glada att ingen verkar ha blivit allvarligt skadad och båten troligen kommer att klara sig med en del skråmor. B. Wisser

Jag hade ett liknande problem med en latta som ville ramla ur. Jag valde en lite brutal lösning och sydde igen lattfickan med ett par stygn, när jag plockar in storseglet för vintern sprättar jag upp sömmen, sen syr jag igen den på våren. Sliter säkert på seglet, men jag närmar mig 70-strecket så jag bryr mig inte. Göran

Med risk att låta som en beskäftig besserwisser... Har man några segel klara för sättning så ökar chanserna att ta sig ur en sådan situation med båten i behåll

@Eld- Skulle inte komma på den tanken. Jag har aldrig, aldrig, aldrig elkabel inkopplad på varvet när jag inte är där.

Tack, då vet jag. Tror nog att solcellen räcker, men tänkte att jag kan sätta dit laddaren ibland för att ha koll.. (Hängslen och livrem )

Min nyinköpta gamla båt har ett batteri och en solpanel. Eftersom jag inte är riktigt säker på att panelen kan hålla batteriet laddat hela vintern (det är väldigt skuggigt där båten ligger, och en massa snö..) skulle jag ibland vilja sätta på en nätladdare för att hålla batteriet fullt. Kan man göra det utan att skada regulatorn?

Jadåså... Då skippar jag nog spygatten, ifall ingen haft några större problem på 40 år så går det nog vägen. Fast jag tänker hålla kollen på slangarna och se till att lämpliga pluggar finns tillgängliga (precis som jag alltid, när det är praktiskt möjligt, ser till att ha kniv och elddon inom räckhåll).

Jag är sedan en vecka stolt och lycklig ägare till en Amigo 23. En detalj gör mig dock lite förbryllad; På däcket i lågpunkterna är ett hål, därifrån går en slang som mynnar ut vid självlänshålen för sittbrunnen. Detta är dräneringen av däcket. Varför har man valt en sådan lösning? Om slangen (typ transparent armerad plastslang) skulle skadas är det fritt inlopp för vatten. Jag ska, tills jag fixat en annan lösning, se till att ha ett par träpluggar lätt tillgängliga så jag slipper uppleva att båten sjunker under mig. Spontant tycker jag att det vore bättre att göra en spygatt i däcksargen vid lågpunkten. Någon med koll på Amigo som kan ha synpunkter på det? Visst, det blir nog fula ränder på skrovsidan, men hellre det än att segla runt på ett par slangklämmor. Göran

Förhållande mellan knop och meter är jag med på att det är lite slumpartat men.... Att det skulle skilja i hastghet och eller förhållande bara för att du räknar i en annan enhet hänger jag inte med på... går båten snabbare eller långsammare om du räknar km/h? Det var det slumpartade sambandet, att vi med de enheter vi använder nu och här råkar få samma siffror för båtens längd och hastighet, som jag ville betona. Naturlagarna bryr sig naturligtvis inte om vilka måttenheter vi använder oss av. (OT: Första gången jag använde en GPS i båten var den inställd på miles i timmen, jag blev mäkta imponerad av vilken snabb båt jag plötsligt hade... )

Det där med maxfart lika med längd stämmer inte riktigt; det som händer när båtens hastighet ökar är att bogvågens längd ökar, och när hastigheten i knop är densamma som båtens längd i meter är bogvågen lika lång som båten. (Detta är en ren tillfällighet för att sorterna blev som dom blev, räkna båtens längs i fot och hastigheten i km/h så stämmer det inte alls). Om man då vill få båten att gå fortare måste man ta sig över bogvågen, segla i uppförsbacke alltså, vilket kräver mycket mer dragkraft, från segel eller motor. Jag har i några lyckliga ögonblick (gärna i typ hård slör) fått min lilla 5,5-metersbåt att fara iväg i dryga 6 knop.

En båt som tappar kölen pga en grundstötning i det väder som tycktes råda där&då anser jag vara totalt oduglig.

Jag skaffade en Navi Light vit lanterna med magnetfäste. Den kan jag använda som lanterna (min båt är så liten att det duger, i alla fall på inre vatten) eller som ankarljus. Dessutom limmade jag en plåtbit i rufftaket så jag använder den som innerbelysning i ruffen.

Jag är lika obekant med Marsvin som alla andra här på tråden, men efter att ha kollat på Sailguide tycker jag att en "Nordisk Snekke" verkar ganska lik. Lite större och till en tredjedel av priset. http://www.blocket.se/stockholm/Tuff_och_elegant_dansk_langfardsseglare_67921734.htm?ca=11&w=3

Spontant känns väl en pytteliten läcka i båten inte som ett jätteproblem. Man måste ju ändå hålla lite koll på grejerna, så att länspumpa när man tittar till båten vore min lösning. Tänk på hur träbåtsägare hanterar tillvaron.

Blocket idag 20/4 http://www.blocket.se/stockholm/Mustang_Junior_66481128.htm?ca=11&w=3

Jag tror det är en snäckväxel. Då sitter det ett kugghjul fastsatt på den vertikala axeln, med nån kil eller låsskruv. Du kanske får loss grejerna om du lossar det undre locket (rostiga bultskallar där den vertikala axeln kommer ut) samt det övre locket (bultskalle som skymtar nedanför pinnbultarna i däcket) så kommer eventuellt underdelen på växeln loss. PlanB: försök få loss den horisontella axeln, troligen finns det nån låsanordning i det stora hålet till vänster, möjligen också nån spärr på vänstersidan som inte syns. Om du får loss den horisontella axeln bör den kunna skruvas ut, sitter en gänga på den som jobbar på ovannämnda kugghjulet. Det kan dock bli väldigt grisigt; måste nog till en massa 5-56 e.d för att få grejerna att börja röra sig. Dessutom kan det vara olja inne i växeln som rinner ut när du får isär bitarna. En del våld kommer nog att behövas också... Lycka till/ Göran

Hej allesammans! Jag har använt ett nytt, lösfotat, storsegel denna säsong och är mycket nöjd med det. Jag har också ett äldre stormsegel med fast bomlik, som jag gärna vill köra lösfotat. Vet någon av MG:s medlemmar om det går att använda som det är, eller om jag måste sy om det? Det enda problem jag kan se är att påfrestningen på skothornet blir högre än när hela liket sitter i bommen. Det är en liten båt (J17) och seglets yta är sisådär 6 kvm ungefär. Vänligen/Göran

Jag har seglat en stor del av livet, men i ett begränsat område; Stockholms Skärgård med avstickare till Åland och E4 till Öland. I detta område skulle jag inte sätta min fot (eller säger man "min köl", kanske?)i en gästhamn, utom möjligen för att ladda batterier och duscha. Tillgången på naturhamnar är närmast gränslös. Men ibland leker jag med tanken att, om jag byter båt nån gång, köpa en båt på t.ex. Västkusten eller i Bottenviken och segla hem den för att se en del av kusten som jag knappast kommer att besöka annars. Utan att veta jättemycket om exv. Skånekusten verkar det inte finnas många naturhamnar där, så då vore det tryggt att veta att man har en natthamn ordnad. Självklart kan en sådan facilitet få kosta extra, i synnerhet om man inte utnyttjar den och sabbar för någon annan.

Sen är det väl fråga om det inte är medelvind. I byarna kan det va betydligt mer. Seglade från Uddevalla till Ljungkile.Som mest hade vi 13 m/sek Hållö visar just nu en medelvind på 8 m/sek och en Maxvind på 11.6 m/sek och det är en liten skillnad. Ofta kan det va betydligt mer. I Viva brukar det visas både medelvind och byvind, om än det inte var så just där och då. Men visst, det är ett ganska grovt instrument i brist på annat, dessutom är det ju sällan man seglar just vid mätstationen. /Göran

Sjöfartsverket har en gratisapp, ViVa, som ger vindobservationer mm från c:a 90 mätstationer längs svenska kusten. I appen ligger data för senaste dygnet. igår vid 13.30-tiden hade Lagnögrund 8 m/s, sedan minskade det snabbt till 3 m/s vid 20-tiden.

På Blocket ligger f.n. 4 annonser på GKSS Gigg. i en av dom (Blå botten, 5 500 spänn, postad 19/5) finns bild på seglande Gigg och en ritning, om du vill se hur dom ser ut. Ja, bom behövs. Rorkult kan du lätt göra Segel; kanske finns begagnade på Blocket el liknande sajter. Lycka till! Ojja

Länken finns tidigare i tråden också. Följande i texten tycker jag talar emot råseglare i Strindbergs fall. "Storökor och liknande båtar av samma storlek i Östersjöområdet var med största sannolikhet riggade med råsegel fram till slutet av 1800-talet. Det är känt att råsegel har funnits på allmogebåtar ända sedan vikingatiden. Längs svenska kusten finns hittills bara belägg för att man i Norrland på mindre bruksbåtar har använt symmetriska råsegel. Riggtypen var mycket ovanlig i Östersjöområdet." Ursäkta att jag slarvmissade att länken redan fanns i tråden! Stycket efter bhemac:s citat ur Föreningen Allmogebåtars artikel inleds som följer: "Den rigg som användes i allmänhet var typen asymmetriska råsegel." I artikeln finns sedan flera bilder på storökor med asymmetriska råsegel och beskrivning hur man seglade med dem. Det tycker jag definitivt talar för att (obs!) asymmetriska råsegel var, om inte allenarådande, så i alla fall allmänt kända under 1800-talet. Detta tycker jag talar för råseglare i Strindbergs fall. Nästan OT men toppseglen på vedjakterna, t.ex Sofia Linnea, är asymmetriska råsegel.

Hittade äntligen en användbar länk: http://www.lagerholm.com/fab/segel.htm Man seglade ökor med råsegel i Stockholms Skärgård intill slutet av 1800-talet, så Karlsson kan mycket väl ha mött sitt första råsegel som Strindberg skrev. Ett skäl till råsegel kan ha varit att de ansågs "lyfta" båten när den var tungt lastad (efter ett lyckat fiske t.ex), i motsats till snedsegel, som tryckte ned båten. De sämre seglingsegenskaperna spelade nog ingen större roll, man kryssar i alla fall inte särskilt bra med en öka, drog det emot i smala sund så rodde man.