Azguz

Sen när är det egentligen myndighetens problem att ett annat land ställer krav på dokument från ett annat land? Jag ställer frågan såhär. Du vill ha ett "official number" i dokumentet därför att USA(ett annat land kräver det). Finns det nedskrivet i lagen att det ska vara med? Om inte? Då har ju inget fel begåtts. Det kanske är helt enkelt så att det inte är en brist hos transportstyrelsen utan i svensk lag som inte tydligt anger vad detta registreringsbevis ska innehålla? Eller har du någon sådan information att tillgå? Däremot ska samtliga myndigheter svara på mail och det "skyndsamt". Är det ett organisatoriskt fel så finns ingen enskild tjänsteman förutom någon chef. Ligger det hos en tjänsteman som skiter i att svara på det ja då är det fel. Men tror du att en anställd skulle dömas för tjänstefel om den glömt svarat på ett mail? Ska vi börja stämma snickare för att de slår en spik sned härnäst? Sen läste jag det här "Jag har redan skrivit till transportstyrelsen och de har ju hela helgen på sig att svara men jag förväntar mig inte att få ett svar förrän tidigast nästa vecka." Och så kan jag säga följande: Nej, skattebetalarna pungar inte ut helgersättning för att ha personal på helgerna på dessa platser. Det är idag onsdag och då har det verkligen inte gått orimlig lång tid än särskilt eftersom "folket på golvet" uppenbarligen inte har någon position/makt att ändra Sitt lugnt i båten så får du säkert svar.... Vill du ha svar tidigare kan du ringa dem, men risken är att personen på "golvet" som svarar måste be om att få återkomma då frågan måste tas högre upp i organisationen.

Nej, i första länken dömdes även stadsarkitekten eftersom han beviljade bygglov för ytterligare några sjöbodar efter att nämnden, trotts hans förslag till nej, beviljade ett myller av dem innan. Han skulle obstinat förslagit nej igen. Att tjänstemannaförslaget försvann är en seglivad myt. Sån där skröna som florerar utan saklig grund. Visst är det så att den reviderades år 1974 (den reviderade verisionen av lagen kom att gälla från och med den 1 januari 1975) men i stort sett alla lagar revideras och skrivs förr eller senare om. Tjänstefelslagstiftningen finns dock kvar och maximistraffet för ett grovt tjänstefel är fortfarande sex års fängelse. Det som saknas i svensk lagstiftning är ett tjänstemannaansvar för de folkvalda politikerna i beslutande församlingar. Där är de inte juridiskt ansvariga för sina beslut, hur märkligt det kan låta. Den nivå av "ställa till svars" som oftast förs i debatten är löjlig. Tjänstemän ska bara hatas rakt upp och ner. Löjligt. Lycka till med den nivån och varje tjänsteman ska vara jurist och ha astronomiska löner. Läs här: https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2003/Nr-3-2003-Argang-69/Allt-fler-ifragasatter-regler-om-fel-i-tjansten/ PROBLEMET i Sverige idag är att det sitter politiker som rakt upp och ner SKITER i gällande lag. Finns mängder med tjänstemän som föreslår beslut efter beslut i enlighet med lag men så sitter politiker i nämnden och skiter i det och bara spottar ut dumheter. Ett generalexempel för det är förra ordföranden i Uppsalas byggnadsnämnd: http://www.unt.se/nyheter/uppsala/det-ar-tjanstefel-2749466.aspx Såna här politiker sitter i de flesta nämnder i Sverige. Och personalen vågar inte polisanmäla patrasket och ingen annan heller. Problemet är brist på tillsyn från staten.

Det här är inte sant. Varje enskild myndighetsutövande person kan ställas till svars för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken. Citerar: Här har du en byggnadsnämnd samt en stadsarkitekt som dömdes för tjänstefel: http://www.bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/hela-byggnadsnämnden-döms-för-tjänstefel-1.2582009 De gav bygglov enormt i strid med plan- och bygglagen. Här har du ännu några som dömdes för tjänstefel: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/politiker-doms-for-tjanstefel Förhalade ärendet i strid med förvaltningslagens skyndsamhetskrav. Det är alltså en myt att myndighetsutövare inte är ansvarig för sina beslut. Däremot är mycket myndighetsutövning tolkningsfrågor där man kan göra felbedömningar i brist på rättspraxis och ingen vet egentligen hur bestämmelsen ska tolkas innan högsta instans sagt sitt. Och toppen på detta är att domstolarna kan vara oregelbunden och svänga. Däremot finns inge ansvar för icke myndihgetsutövande. T ex usla politiska beslut som kostar skattebetalarna. T ex Neuvoaffären som Maud Olofsson låg bakom. Beskrivs som Sveriges sämsta affär genom tiderna.

Jag funderar på fullaste allvar om det förekommer diagnoser här(Aspergers mm) så jag förhåller mig återhållsam med en mer nyanserad bild åt andra som läser: http://www.vof.se/folkvett/ar-2007/nr-2/hur-en-fjader-blir-en-hona/

Och det här borde räcka för de flesta för att strunta i vad den här personen säger.

Samtliga djur i världen har tillkommit efter flera miljoner års evolution. Naturen är i sig själv en balansakt där de flesta djur lever i symbios i ekosystemet. Enda gången detta inte fungerar är när människan är där och pillar. Människan kan inte förvalta natur bättre än vad naturen själv kan. Det är ett system som utvecklats i miljoner år. Rent vetenskapligt är det särskilt noterat i många sammanhang hur naturen återfått sin naturliga balans mellan arter och växter när man lyft bort människans klåfingrighet.

Det gör jag iaf! Högtryckstvättar däcket innan sjösättning och det tror jag mina grannar vid bryggan är glad för. Att jag inte högtryckstvättar vid bryggan alltså. Får en del sand som blåst runt på däck så högtryckstvättar jag bort med. Får även lite grönt påväxt vid relingen här och där så det försvinner med högtrycken det med. Eftersom jag har en stålbåt så flyger även lite lös färg då och det är ju bra! MEr jobb till mig och det är allt jag vill ha EDIT: Jag tvättar efter också däck eftersom jag lär bättrningsmåla ibland och vill få till övergången lixom... Så jag antar att jag är rätt unik där... Även sidorna tvättar jag innan iläggning med biltemas vattenlinjerengöring. Biter ju på skitet som fan! Orkar jag vaxar jag efter det vilket jag gjorde förra året, men itne på däck.

Om någon vet om någon aktör som KAN fixa detta så får ni gärna hojta till. Lär vara inom rimligt avstånd från Gävle t ex som längst Stockholm eller västerås.

Suck.. Är det nackdelen med att bo i en region nära företag som Sandvik och Korsnäs? De mekaniska verkstäderna är bortskämda med storordern och vill inte bemöda sig med en enskild kund.. söker vidare...

Om inte anläggningsytan var ett problem skulle man ju i princip kunna kapa stumpen på ratten en bit från navet, sen ta ett rör som passar precis utanpå detta och svetsa fast i navet och sen den lösa foten(med fasningen) på andra sidan röret. Så här: Navet till höger som ekrarna sitter på. Kapat bit som skjuts över axeln och ett rör(röda) som förlänger.. Nackdelen är som sagt att man tappar anliggningsyta mot kilen(krysskilen) på axeln. Så kanske den 3:e fjärdedelen mot slutet på axeln har man ingen anläggning mot kilen. Kanske inte gör något?

Jo, skruven måste förlängas i samma veva. Problemet med att inte svetsa fast mellanlägget är att man tappar ju anläggningsyta mellan spåret i ratten och kilen. Kanske inte gör något eller så finns det risk att det gör något... Därför tänkte jag att man kanske bör fästa den å?

Jag tänker mig att de borde kunna tillverka en "hylsa" som förlänger den jag mäter på bilderna med skjutmåttet bara? Och sen svetsa ihop den med ratten bara?

Tanken är väl att det aldrig ska bli blött däri, men utifall det kommer in så säkrar pumpen. kabeln är dragen högt upp så den lär inte bli blöt. Så tanken var bara att lödningen/krympslangen skulle förhindra korrosion i anslutningen om det blir fuktig miljö. Men det hade ju varit händigt med vattentätt hur som haver! Värt att ha i åtanke till nästa gång. Tänkte inte på det där med korrosion på magneterna. Trodde de var belagda med något eftersom de är glansiga som krom. Finns dock förzinkade neodymagneter att köpa såg jag så det är väl bara att byta till sådana. Inte direkt svårt.. Men det ska ju i princip aldrig bli blött där. Brukar inte bli det heller, men dumt att inte ha en på plats för säkerhetskull.

Jag springer in med ratten till nån mekanisk verkstad helt enkelt och provar. Ända är väl om de måste borra ur/Svarva element. Vad tror du om stålsorten i ratten? Är det rostfritt eller syrafast? EDIT: På dessa: http://www.comstedt.se/produkt/lewmar-commodore-plan Står det rostfritt och inte att det är syrafast, men det är ju inte säkert att de är noga med de detaljerna...

Btw när man ändå håller på. Någon som vet vad det är för stål i dessa rattar? Är det standard rostfritt eller är det syrafast? Sistnämnda är ju dyrare så är det "vanligt" rostfritt i ratten behöver man ju inte gå på syrafast.

Vilka typer av företag kan man vända sig till för dylikt? Lite snålare här uppe i Gävle med aktörer än i sthlm :/

Nu har man vaknat ur vinterdvalan och börjat med lite saker. I helgen har jag pysslat med följande saker: 1. Gått över däck och slipat bort färg där jag såg lite rostfärgat och strukit på Owatrol C.I.P: Ska ut och måla på något till lager eller 2. Sen kommer jag spackla över detta så det blir jämt med omkringliggande färglager och sen täckmåla in det med omgivningen. FÅ se om det fungerar bra. Sen har jag installerat en fast länspump! Har aldrig funnits på båten och har egentligen aldrig behövts men känns dumt att inte ha det! Stålbåt är ju rätt udda med ett rätt plan botten, men här brukar "lägsta" punkten vara där sista vattnet kan tömmas: Styrbord sida nere föröver från trappen. Pumpen hålls fast med neodymmagneter bara! Fick givetvis skarva på kablaget och koppla ihop dem med oisolerade kabelskor som jag sen lödde. Därefter krymptes krympslang över vardera tåt och sen eltejp på det. Här vill man ju aldrig att det blir dålig kontakt med "åren" så det fungerar framöver. Jag fundera mycket på vart jag skulle dra slangen. Bäst är ju en ny däcksgenomföring högt upp t ex i aktern, men då ska jag borra hål genom skrover, båten är isolerad mm.. Så jag anslöt det till avloppet tills vidare: Så får jag utvärdera hur det fungerar. Sitter backventil i pumpen. Man kan ju även montera backventil här uppe också om man vill. Däremot brukar jag alltid stänga skrovgenomföringen för avloppet vid segling ändå för att det rinner upp i vasken annars. Pumpens el anslöts inte till huvudelpanelen direkt utan det går en grövre tåt i båten sen förut till "installationsrummet" där varmvattenberedaren/dieseloljepannan/cirkulationspump och expansionskärl för värmen är. Här var det rätt sporadisk installerat förut så jag koppla om lite in på en biltema elpanel: Så vid huvudelpanelen är det en brytare för den här kretsen. Sen finns det lokala brytare här för olika förbrukare där en switch är för länspumpens auto, länspumpens bypass, bränslepump för dieseloljepannan, för framtida 12v led-tv och ett strömuttag(cigg). Pumpen hålls fast i skrovet med magneter bara. Lite roligt så var det håligheter i i fästet original: Så i dessa fick man ner tre magneter: För att få bättre fäste så skåla jag ner dessa håligheter lite mer med en borr bara. Med facit i hand kanske jag skulle ha valt lite tjockare och större magnet(starkare) men den verkar sitta på plats nu rätt bra. Så vad händer nu? Ja, jag ska förtsätta med bättringsmålningen jag skrev om i början. Nästa helg kommer jag måla mer lagen av Owatrol. Sen kommer jag spackla dessa håligheter och slipa dem. Därefter ska det bättringsmålas, men för att göra det måste jag tvätta båten först och vattnet sätts inte på förrns efter 1 maj i varvets "yttre" områden där min båt står. Ska försöka bättringsmåla så att det "smälter in" med omgivande färg. Få se hur det blir Enda stora projektet jag eventuellt funderar på att göra är att installera en autopilot, men vi får se. Har ett problem med det och beskrev det här: https://www.maringuiden.se/forum/topic/88400-modifiering-av-rattinfästning/

Hejsan! Jag har haft en tanke länge. Även fast jag har vindroder så tror jag att jag faktiskt vill ha autopilot. Och et är för ett par orsaker: 1. Det är mycket justering innan man får vindrodret att fungera. Så är det säkert för att det är offmonterat och rattstyrning(ej rorkult). 2. Eftersom det kräver lite pill för att justera så blir det drygt är jag inte är på öppet hav. 3. Vindroder fungerar inte när det är vindstilla och sitta och styra flera timmar för motor över t ex. Gävlebukten SUGER. Jag har haft följande funderingar: 1. Använda en rorkultspilot på mitt vindroder för att justera vindrodret som sen justerar styrningen. Jag vet dock inte hur det kommer fungera och dessutom så lär man montera av/på autopiloten hela tiden. 2. Montera en "riktig" autopilot. Det har sina fördelar som fast installation, men dessutom kan jag ha panelen i styrhytten och då styra inifrån när det är dåligt väder t ex. Det går inte att ha en autopilot med linjär drivenhet eftersom den begränsar roderutslagen och då det här är en vinköl med kortare roder krävs roderutslagen ibland. Jag har därför landat i en rattpilot likt RAYMARINE Evolution EV-100 ratt. Min båts dispalcement är på gränsen för den, men i hårda förhållanden finns vindrodret för t ex havskorsning, men för bekvämligheten och vindstilla strapatser så fungerar det nog ypperligt. MEN där börjar problemen... Som ni ser på denna bild: Bygger drivenheten(ringen) strax under 45 mm bakom ratten. Dvs man behöver minst 45 mm spelrum mellan rattens ekrar och piedestalen. Här har jag mitt problem. Jag har inte detta.. Och här står jag... Jag har kikat och måttat lite och kommit fram till att jag skulle behöva få ut ratten såhär mycket: Dvs ca 14-15 mm och jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Den här bilden visar bäst hur det ser ut: Det är en icke konisk anslutning med kil. På det här viset: På peidestalen är det en axel med spå för en kil som kommer ut från piedestalen. Yttre delen av rattens rosfria "instick" tätar mot en "packning" på piedestalen. Såhär: Jag funderar på om man kan "förlänga" detta på något vis. Änden är ju koniskt vilket kanske ställer till något problem. Antingen gör man någon form av hylsa som läggs på insidan men då lär man få till koningen. Eller så kapar men den där stympen och gör ett mellanlägg. Sen får man svetsa ihop det på nytt. Någon som har någon idé? Ett tag fundera jag på om en verkstad bara kunde värme botten av ekrarna och "pressa" ut ratten från center så vinkeln blir större, men det blir för mycket vinkel då.

För 375 spänn känns det som rimligt att bara byta hela panelen om det nu är exakt samma. Är det exakt samma med samma anslutningar tom så är det ju bara plugg n play. Om den börjat toka på några ställen så börjar väl resten snart å? EDIT: Men biltemas är ju med automatsäkringar inbyggt vilket är smidigt.

Det här finns ju: https://www.maritima.se/fartyg--batar/bidrag-till-historiskt-vardefulla-fartyg https://www.sjohistoriska.se/fartyg-kulturmiljoer/fartygsstod https://www.sjohistoriska.se/globalassets/sjohistoriska-museet/pdf/fartyg--batar/fartygsstod_info.pdf Men vet inte om det är tillämpligt på "fritidsbåtar" av modell mindre?

Kan man inte bara högglanspolera rostfritt då? Så minskar man påväxten på det sättet? Nu är det väll inte stål som i denna: http://www.dagensbatliv.se/reportage/ssy-ab-bygger-bat-i-2-mm-stalplat-som-inte-behover-bottenmalas Men principen och välpolerat lär väl hjälpa? Som andra säger så ska du bara ha på sådant avsett för aluminium på aluminium. Aluminium bildar snabbt ett oxidskikt som skyddar mot korrosion. Fel sorts medel på detta kan äta på oxidskiktet och så korroderar det.

Grattis! Själv har jag en typ 5 meter hög snöhög framför min båt på båtvarvet och vattnet sätts inte på förs 1 maj(så jag kan tvätta båten innan jag påbörjar bättringsmålningen)

Naje, tror inte ett par neodymmagneter gör någon skillnad. båten är byggd i stål och påverkar i sig själv sådant. Dvs är helt omöjligt att montera en fluxgate för t ex. autopilot. Man måste få upp den på höjden en bit över däcket vid t ex masten.

Det är en rätt bra tanke. Neodynmagneter sitter redigt himla hårt alltså.

Mhm. Det kan vara så att inget fastnar på plasten alltså? Lurigt. Men vi kan för enkelhetens skull förutsätta att jag vill fästa pumpen. Det kanske är bäst att använda något som inte är så tunt/lättflytande? Typ en massa som väller upp lite runt fästet för att det är lite trögt? Typ det här: http://www.biltema.se/sv/Bat/Kemikalier/Tatning-och-Natning/Marintatning-2000040775/ Den är ju polyuretanbaserad. Eller skulle ni prova något annat? Är PL400 bättre och är det "starkare"? Jag vet ju inte skillnaderna mellan dessa egentligen. Ska jag prova det här istället: http://www.biltema.se/sv/Bygg/Kemikalier/Epoxi/Epoxi-Superstark-2000028570/ Eller det här: http://www.biltema.se/sv/Bygg/Kemikalier/Epoxi/Express-epoxi-2000030912/ ?