Azguz

Då har jag varit ute en gång till! Nu är grovslipningen klar. Offeranoderna lossade(trodde de skulle sitta men de lossna så fint så) och ytan bakom ordnad. Skulle göra det grova av finslipet idag också, men min hörnslip ville inte starta så måste köpa en ny sån innan jag kan göra resten. Här står det nu iaf: Jag tror det blir ett avbrott nu ett tag till våren, men får säkert inspiration nu i vårvärmen så kan hända att mer blir av lite tidigare Det vore inte helt fel med en badplattform i aktern under den inbyggda stegen! I så fall försvinner badstegen på sidan

Fysikens lagar är densamma vare sig det är i ett hus eller i en båt, men förutsättningar kan ju skilja. Givetvis finns det en risk att om man ventilerar en eventuell luftspalt mellan skrov och isolering med varm och fuktig luft en sommardag så tillför man fukt "därbakom" som troligen kondenserar mot skrovet.

Igår var jag och gjorde resten av det tunga sliparbetet. Ska ut idag med och slipa med triangelslipen där jag inte kom åt med excenterslipen. Nu på morgon tog jag mig tid och skissa lite i el- schemat. I sommar eller vår, efter målningen, blir det såhär: Nytt är: En andra elpanel för noncriticalkretsen liksom jag har på criticalkretsen. Agerar som kopplingsplint för förbrukarna. Borttagning av gamla A-mätaren och V-mätaren eftersom jag nu har en BM-1. Huvudsäkringar på ledning från startbatteri och förbrukningsbatteri. Basen är kopplad förbi elpanelen pga. den behöver så grov säkring.

Fokus bör ändock ligga på att den fuktiga luften ska förhindras att vandra från inomhusklimatet ut genom väggen, utan den ska tas ut via ventilationen. Det bör dock tilläggas att du har rätt i att hus också byggs på principen att om fukt ändock kommer in i konstruktionen så får det inte stanna där. Därför sitter det inte ytterligare en plast på utsidan utan där sitter bara en vindpapp. Den stoppar vind och väta men är inte diffusionstät. Storleken på fuktflödet blir beroende på hur tätt materialet är, det vill säga vilken ångpermeabilitet eller diffusionsmotstånd materialskiktet har. I hus ska materialens ångpermeabilitet minska ju längre ut du kommer i väggen. Den varma fuktiga luften inomhus kommer sträva att vandra utåt när det är kallare utanför. Naturen söker jämnviktsbalans. Då kan detta ske: Det är detta du vill motverka att det vandrar ut genom konstruktionen i båten utan istället ventileras bort. Fukten i luften i alla fall så den inte riskerar att kondensera vid daggpunkten. Det går att räkna ut exakt på mm vart i konstruktionen det kommer ske vid given utomhustemperatur om man vet ånghalten(vilket kan fås genom vetskapen av relativ fuktighet och temperaturen inne) inomhus och temperaturen inomhus. Se: http://www.teknikhandboken.se/handboken/paverkan-pa-tak-och-fasader/inre-paverkan/diffusion/ I princip räknar du ut vid vilken temperatur som kondensen sker för den luft(med viss ånghalt) du har inomhus. Sen kan du utifrån vetskapen om materialens lambdavärde(isoleringsegenskapen) räkna ut vart i väggen du når denna temperatur. Finns formel och beror på inomhustemperaturen och utomhustemperaturen. Personligen tror jag inte du når sådan tjocklek på isoleringen att du får en kondens i det materialet. Utan det blir som tugge säger att fukten kommer vara i ångfas ända tills den når stålskrovet. Väl där kommer den kondensera på skrovytan. Det innebär att om du inte är helt säker på att du kan förhindra att fukt ens når skrovet så måste man på något vis se till att den fukt som ändock kommer dit kan försvinna. Jag ser inte hur det ska gå på något annat sätt än som bhemac säger. Via ventilationsspalt. PU-skumprincipen bygger på att skummet i själv är en fuktspärr som förhindrar att fukt når stålskrovet. Utan fukten stoppas på insidan(mot inomhusklimatet) av skummet.. Om detta är sant borde rimligtvis gå att se på materialets ångpermeabilitet i jämförelse med just en ångspärr(plast). Jag kan spekulera i att eftersom PU-skum är ett isoleringsmaterial så bildas luftbubblor i detta som väsentligt minskar detta värde, men det är en spekulation. Man får se om man tittar på materialets värde för detta. Något som jag kan tycka, och inte ser något skäl till att inte lägga tyngd på. Det är ju vad du "målar" skrovet med. Här finns det inga skäl till att snåla kan jag tycka. Utifall fukt ändock når skrovet är det ju bra att det är väl skyddat.. Till slut: Lyssna ALDRIG på någon som säger saker som att "hus ska andas" och "Gamla hus klara sig ju utan plast". De förstår inte det jag nyss beskrev om hur och varför detta fungerar som det gör. Tugge har dock helt rätt i att stålskrovet inte kan torka ut utåt som ett hus är byggt för att göra i den händelsen att fukt ändock kommer in i konstruktionen. Det är något som måste mötas i utformandet av en båt.

Du kan nog få 1000 svar och blir inge klokare för det. De fysikaliska spelreglerna är dock densamma som tänket med ett hus. Du vill förhindra kondensbildning ute vid skrovet. Eller där luften avkyls förbi daggpunkten. Hus byggs idag på så vis att ingen luft ska vandra från inomhusklimatet ut genom väggen utan fuktspärren ska stoppa detta och så ska luften ta den vägen det ska. Via ventilationssystemet som tål fukt.

Vad är ett Mirca-kitt Beeblebronx? Försökt googla men hittar inte. Jag var lite hastig igår Peter. Enligt deras hemsida så kan man inte måla deras färg på gammal 1k. Det går på gammal 2k, men inte 1k. Då måste man slipa bort all 1k, och jag vill inte renslipa stålbåten av flera anledningar. Se citat från FAQ: Givetvis kommer jag rolla med lackroller av bästa kvalité(ju bättre desto mindre efterjobb tänker jag). Det är förvisso en stålbåt så det är väl helt OK och lite av charmen att den inte är lika slät som en plastbåt, fast den här stålbåten är tämligen rund i formerna trots stålkonstruktionen så det vore ju kul att få det slätt och fint! Jag vet ju att de riktiga bilentusiasterna våtslipar lacken efter lackning för att få det perfekt. Det är ju bara fribordet jag funderar att göra detta på bara.

Njo, men kan inte använda den. Är 1k-lack idag och då måste allt det bort och så mycket orkar jag inte slipa. Le köra 1k

Hej! Inför vårens lackning ovan vattenlinjen ställs jag iför följande fundering: Vid rollning finns det kanske en viss risk att färgen inte blir lika glansig och fin som vid sprulackering. Kan jag i efterhand slipa på lacken och få bra resultat? Jag tänker mig isåfall K400 papper på excenterslipen? Bara så passa att ojämnheter försvinner. Hur gör man i dessa fall? kan det fungera att slipa försiktigt med K400 papper, sen gå över ytan med poleringstrissor och poleringsprodukter? Tror ni det kan fungera eller kommer jag bara få rolla om igen Kanske förutsätter att man lägger en 3 skikt av lackfärgen så det blir lite färg att slipa på.

Jag orka inte riktigt gå igenom vad batteriet är i grunden, men det kan vara tänkvärt att kolla upp då inte batteriet har samma nackdel Li-po-batterier. Li-på batterier kan nämligen börja spontanantända om felhanterade. Inom RC världen rekommenderad att de förvaras i sluten brandsäker låda. Men som sagt vet jag inte om dessa lider av samma problematik

Såhär lyder rådet: Där tidigare grund släppts och galven kommit fram, strykes interprotect(2k-epoxygrundfärg) i 6 lager(där ingen färg finnes utan bara galv). Där färg finnes strykes primocon(1k-grundfärg) 6 lager. Sen var bottenfärg Trilux hard ett bra alternativ istället för trilux 33. Så förkortat, stryka interprotect på de ytor där galven kommit fram bara, och sen stryka primocon över hela ytan, sen en bottenfärg på det.

ja, jag hoppas det blir fint iaf! Kan fixa en del av bilderna iaf! Hade tänkt ta i båten och så sen med vidvinkeln på gopron, men blir till sommaren! Här är ett collage iaf: Jag tror de vänt ankarrullen på övre bilden bara! Tvärtom monteringsanvisningarna

Då har man varit där och slipat en dag igen! Det fungerade bättre med K120 papper än K80 faktiskt. Papprena tog slut när jag var halvvägs på babords sida. Då hade jag gjort klart styrbord sida. Kvar är alltså grovjobbet på aktre delen av styrbords sida samt aktern. Valde att vänta med det tills nästa fina helg. Förhoppningsvis blir jag klar på söndag nästa helg alltså! Klar med grovjobbet dvs... Sen är det så att innan jag börjar måla/spackla mm på våren så kör jag över ytorna med K 240. Därefter börjar jag grunda, ev. spackla där det behövs(ytters lite), sen någon grundning(primer) och sen täckfärg. Få se om det blir double coat på fribordet eller om det blir international toplack. Troligen är fribordet målad med en 1K toplack(international) vilket inte ska fungera så himlens bra med double coaten utan det lär då renslipas. I alla fall enligt hemsidan. Det tänker jag INTE göra.... Antagligen blir det så att jag målar fribordet med international 1K toplack igen och kanske finslipar bort ojämnheter. Kommer ju ändå måla utomhus så är inte optimala förhållanden ändå. Dömt till att få något knotter i lacken då rå.... Därför kan jag likväl finslipa det jämt innan jag gör snobbränder istället. Så tänker jag iaf... Det här med färgen kommer nog kosta en slant så jag får nog lägga tankarna på ankarspel och targabåge på hyllan en stund tills målningen är klar, masten på, båtplats betald och båten sjösatt. Sen kan jag fundera vidare på det

Då har jag slipat bort allt löst under vattenlinjen. Med grovt papper så ytan är ruggad. Kikar på hur jag ska måla i vår och ställs inför några fundering. Grundläggande förutsättningar: Skrov: Stålbåt Tidigare målning: galvat i botten, sen en 2k-grund, sen trilux 33. Problem: Trilux 33 är svindyr. Herregud.. Det var blåsbildningar när jag tog upp den så på flera ställen är galven framme. Behöver: Täcka grund över de ytor där galven är framme, samt byta bottenfärg till något lite billigare För att få täckning på galven och skapa god häftning för ny bottenfärg ska jag använda någon form av sealer/grundfärg/primer, innan nya bottenfärgen. Alltså måla hela bottenytan med denna grund/primer/sealer. Har kikat på international men blir förbryllad på deras system. För stål har de följande 1k- system för stål under vattenlinjen: Yacht primer, förtunna 10-15 % med Förtunning no.3, 1 skikt Yacht primer, 5 skikt International valfri bottenfärg, 2-3 skikt Det som är förbryllande med detta är att yacht primer är betecknad som grund ovan vattenlinjen, medan primocon är den för under vattenlinjen, men här rekommenderar de Yacht primern får på stål. Primocon är för andra material som Gelcoat och bly. På aluminium, trä, järn/stål rekommenderar de Yacht primern. Några synpunkter? Jag antar att tillverkaren själv bör veta bästa användningssättet för sin produkt? Vad jag förstått så riskerar man blåsbildning om man kör 2k system under vattenlinjen, men samtidigt har de ju 2k- system för under vattenlinjen. Vad har ni för synpunkter på det?

Var och slipade under vattenlinjen igår! Här laddas det för våren

Något jag grubblar över är att ankaret hänger ner så långt... Kikade runt på nätet och hittade följande bilder: Min är monterad såhär: Vilket var efter anvisningarna: Dock verkar den på övre bilden gå upp högre under peken. Frågan är om inte rullen ska monteras så kanske? Vad tror ni? Kanske ska prova, se vad som händer?

Ännu ett ryck idag då! Faktiskt så blev jag klar med grovjobbet under vattenlinjen. Har inte tagit bort offeranoderna än så kommer inte åt överallt, men det går snabbt sen. Bara skönt att ha grovjobbet gjort Sen måste jag stryka en grund på de ställen där galven kommit fram helt. Finslipa över det när det torkat och sen på med ny skyddsfärg. Den här gången brändes dock ingen slipmaskin utan pexen höll! Fungerade bra med den Trotts att jag har full mundering på som förra bilden så blir jag tämligen skitigt ändå.. Blir till att köpa en helmask till vårens jobb... För fribordet ska jag slipa med finare papper typ, K80 eller troligen K120. Blir något ryck med det lite senare nån helg Just det! Blev ett nytt ankare också av modell Bruce istället för plogen jag hade. Gick upp 5 kg från 15 kg till 20 kg också. Enda anledning till modellbytet var för att plogen har en klump som gör att det inte gick upp fint i vaggan på peken. Det här ankaret lägger sig precis vig jämnvikten så det ligger kvar på peken av sig självt. Slog till nu för att en försäljare sålde galvade för halva priset..

Bhemac: du har ditt ankarspelet på starbatterisidan?

I see! Men då kanske jag har en lösning på problemet! Få se om jag orkar göra lullull eller inte! Kan ju dra in kablarna från ankarspelet till förpiken och ställa batteriet där. Kan göra en fin/säker installation där i den torra miljon

För att förtydliga i diskussionen så hade jag tänkt att jag sätter ett batteri dedikerat för ankarspelet i fören. Vilket innebär att jag får tre banker, startbatteri, förbrukarbatterier och ankarspelsbatteri. Då kan jag dra grova men korta kablar mellan ankarspelsbatteriet och ankarspelet. Visst ska väll ett ankarspel kunna drivas från ett fräscht batteri? Krävs väll inte att motorn och generatorn är igång? Sen vill man ju kunna ladda ankarspelsbatteriet givetvis. Då undra jag om det kunde ske via, inte så grova kablar(6 mm) som är lätta att få tag på till bättre pris... Men problemet kan alltså uppstå vid drift av ankarspelet. Eftersom jag har monterat d250s+smartpass istället för ett skiljerelä så har jag kvar mitt gamla skiljerelä. Kan jag koppla det framme vid ankarspelet så "laddkretsen" bryts medan ankarspelet körs?

Hej! Jag har en fråga om att koppla ankarspel. "Problemet" är att båten är 11 meter lång så det blir låååååånga kablar från batterierna vid aktern fram till ankarspelet. Det innebär att jag måste dra väldigt grova kablar längs hela båten. Blir dyrt och de är då fan inte lätta att få tag på. Min fundering handlar om att, Kan man montera ett separat batteri framme vid ankarspelet så man får korta grova kablar mellan det batteriet och ankarspelet vid ankarspelets drift, men sen dra "laddningskablar" till övriga systemet där generatorn/solceller mm kommer in för laddning? Då med inte lika grova kablar? Förstår ni? Krävs det någon mer pryl på positiv ledning för att säkerställa att inte för hög ström går mot ankarspelsbatteriet under laddning eftersom kablarna inte blir lika grova? Baserar detta resonemang på att det kanske inte behöver laddas snabbt här så det inte behöver gå "full kräm" mot ankarspelsbatteriet. Kanske någon "pryl" måste sitta "ivägen" i början som säkerställer en "max ström" som går i kabeln till ankarspelsbatteriet? Nu har jag förvisso ritat in så ankarspelets batteri sitter på förbrukarkretsen och mäts av BM-1. Det är ju ett senare fråga att grubbla på. Kanske ska jorden sättas efter shunten så detta inte mäts. Alternativt kanske detta ska sättas på samma sida som startbatteriets krets så det helt är bortkopplat från förburkningskretsen... Ja, det är en senare fundering, men första frågan kvarstår. Btw. Har inte ritat in några säkringar i schema,

Fick hem min nya Bosch 400 pex slipmasking igår. Tyvärr bara pissar det ner snö i helgen. Suck.. Frustrerande. Tänker nu bara..... bajs, också.

Stämmer inte i verklighetenför mig iaf, eller så är alternativet at BM-1 är en otillförlitlig skräpprodukt som inte visar korrekta mätvärden för fem öre. Om Smartpassen, som inte kan påverka spänningen, gör att laddningen blir högre då är något fel och det borde kollas upp. Hur ligger tex spänningen? Smartpassen skickar spänningen antingen direkt från generatorn till batterierna ELLER via D250S. Strömmen går aldrig båda vägarna samtidigt. Spänningen ligger som den ska i de olika laddningsfaserna. Om nu inte BM-1:an är en skräpprodukt dom visar totalt fel... Enligt tillverkarens anvisningar så ska man få detta resultat, men det är lugnt. Har bett dem förklara den motiveringen och mitt resultat.

Stämmer inte i verklighetenför mig iaf, eller så är alternativet at BM-1 är en otillförlitlig skräpprodukt som inte visar korrekta mätvärden för fem öre.

Då har man funnit lite energi och inte ska lite vinter och snö hindra en! Skyddsutrustning på! A1 filter. Vet inte riktigt om jag var för hård för min gamla excenterslip eller om det blev för kallt men den klappa ihop efter 3 h. Han iallafall med rodret, kölen och styrbård sida under vattenlinjen. Tänkte att även under vintern kan man ju förbereda lite. Grovslipa inför vårsen så man kan göra en mild finslip då och sen börja rolla Beställde en pex 400 nu via nätet så fortsättning följer...

Med tanke på att min stålbåt är varmgalvad i botten under all färg känns det rätt vågat att använda vinkelslip, men visst. Ska det bli plåtrent så finns det inget bättre verktyg