raol

Nej, du har helt enkelt inte hållit dig uppdaterad. Det du skriver stämde för 20-30 år sen. Men så är det inte i dag. Ny teknik gör att gamla sanningar inte längre är sanningar. Det gäller t ex svängmassa, som i dag ganska enkelt emuleras på elektrisk/elektronisk väg så att man inte är beroende av stora roterande turbiner och liknande. Kul att du nämner just Uddevalla. En kommun som väldigt aktivt motarbetat den vindkraft som är en del av lösningen på problemet. Ironin är enorm! Våra reservkraftverk är i dag utomlands. Det är det upplägget vi har i dag, där vi tidigare behövde ha massa kostsam överkapacitet inhemskt. Med en större elmarknad blir vi mindre känsliga för lokala produktionsavbrott. Kostnaden för att ha reservkraftverk och stor överkapacitet är garanterat mångfalt större än det extra som elen kostar pga prissättningen på den större marknaden. Enstaka år kan det vara sämre, men inte över tid. Fördelen med en större elmarknad är att det stora överskottet vi har i Sverige kan säljas för en bra förtjänst utomlands, och dessutom som bonus minska koleldningen där, för det är Polen och Tyskland vi i första hand säljer till. Det finns nästan bara fördelar med det upplägget.

Ja, okunskapen är stor. Sverige är stor nettoexportör av el. Det råder nästan aldrig brist, ens när det är som kallast. Ungefär 30 procent av all el som produceras i Sverige exporteras. Och där finns också anledningen till att det varit dyrt - den gemensamma elmarknaden. Brister på andra håll leder till att priserna sätts utifrån det, inte utifrån lokala förhållanden eller lokal efterfrågan. Priserna i Sverige har alltså inte varit höga pga elbrist här, mer än möjligen några enstaka dygn per år. Svängmassa är relevant, men kan i dag emuleras på elektrisk/elektronisk väg, så det funkar fint även med produktion utan turbiner, som t ex bränsleceller. Planerbarheten är inte så relevant som många inbillar sig. Det är för det första nästan aldrig vindstilla överallt samtidigt, och i synnerhet till havs blåser det för det mesta, och både starkare och stadigare. Men när vindkraften producerar mycket behöver inte vattenkraften släppa genom lika mycket från magasinen, så där sker en indirekt energilagring av vindkraftens produktion, och den skapar en mycket bättre "planerbarhet" än vad det skenbart verkar. Livslängd, tja, många verk har stått mycket längre än 10-15 år, så det argumentet håller väldigt dåligt. Kommunernas motstånd ja, där har vi ett av grundproblemen. Det kommunala vetot måste självklart avskaffas helt och hållet. En liten småpåve i en kommun ska inte få stjälpa viktig energiproduktion för ett helt land. Det är verkligen helt galet att det tillåts fortgå! Kommuner borde bara få ha nån som helst konsultations/beslutanderätt inom 300 m från strandkanten. Resten av havet ska anses vara helt och hållet statligt, utan kommunal tillhörighet. När till och med den elintensiva industrins företrädare desperat ber regeringen om att satsa på vindkraft, och det snabbt, så tycker man nog att regeringen borde lyssna.

Elen räcker utan problem i Sverige, så länge bromsklossarna inom militären, högerpartierna och kommunhövdingar slutar motarbeta vindkraftsutbyggnaden. Det är det enda praktiskt möjliga och det snabbaste sättet att kraftigt öka eltillgången på kort (<15 år) sikt. Får man också till anläggningar nära vindkraftsparkerna för att göra vätgas av överskottsproduktion som sen används i bränsleceller när produktionen är lägre, så kan man öka totalproduktionen kraftigt, samtidigt som det blir jämnare över tid. Men för det krävs investeringar från statligt håll, och där saknas tyvärr viljan just nu. Elbilar kommer att ta över. Förbränningsmotorer som drivs med bättre bränslen har fortfarande många problem, som lokala utsläpp av partiklar, kväveoxider och andra föroreningar i lokal skala, plus buller. Elbilar är på inget vis ljudlösa (som många felaktigt tror - tvärt om låter de i 25-30 km/h och uppåt nästan lika mycket som andra bilar), men motorbullerkomponenten försvinner, och det gör skillnad i tät bebyggelse. Volvo säljer bara svindyra, vräkiga och närmast vulgära premiummodeller i dag, och siktar in sig på den välbeställda övre medelklassen i västländer. Där är elbilar nästan det enda som är intressant i dag. De vinner inget på att tillverka förbränningsmotorbilar. Många andra tillverkare har en bredare produktportfölj med allt från enkla småbilar till stora minibussar, och siktar även mot länder och befolkningsgrupper utanför den övre medelklassen i Europa och Nordamerika. Där fyller förbränningsmotorbilar fortfarande en funktion. För tunga landfordon och fartygstrafik är el inte rimligt på kort sikt (några årtionden), om inte nån fantastisk upptäckt görs inom batteritekniken. Där fyller renare bränslen som HVO100 och liknande en bra funktion.

Ja, men varför skulle man konstruera dem för en annan miljö än den tänkta? De jag har i min primära dator har samtliga vätskelager, som alltså saknar kulor/rullar och där "kontakten" mellan ytorna sker genom en tunn film av bärande och smörjande vätska. Vissa andra märken har magneter som gör att det saknas fysisk kontakt mellan ytorna. I båda fallen är livslängden enorm och ingen smörjning behövs. Billigare fläktar använder olika typer av lager med kulor, nålar, koner, rullar osv. En extremt välanvänd fläkt kan behöva smörjas, men typiskt sett handlar det om att minska ljudnivå mer än att den ska förhindras från att stoppa helt.

Datorfläktar jobbar dygnet runt, året runt i datorer, år efter år utan problem.

Fyra fläktar är monterade med rotationsplanet vertikalt (två i fronten till höger, en mellan kyltornen i processorkylaren och en i utblåset bak till vänster), och fem med rotationsplanet horisontellt (tre på vattenkylaren upptill och två i botten). Sen finns det fyra fläktar till, som inte är chassifläktar men som är konstruerade på samma sätt (en i horisontellt plan i nätaggregatet och tre i vertikalt plan i grafikkortet). Totalt tretton fläktar i den burken alltså. Det finns inga fläktar på marknaden i dag som inte förväntas kunna användas oavsett riktning. Jag följer den "världen" noga, och det skulle bli ett rejält hallå om det uppdagades att fläktar bara var gjorda för en viss riktning vid montering. Jag tror att problemen med montering i båt stavas fukt och salt. Det är fläktarna absolut inte gjorda för att klara av!

Datorfläktar är tänkta för installation i alla riktningar, i alla fall de senaste 10-15 åren, så det ska inte vara nåt problem. Då är det nog mer fukt och salt jag skulle vara orolig för. Men en enklare 12 V datorfläkt kan man köpa för 70 spänn, så man kan ju se den som en förbrukningsartikel likt ett oljefilter eller en impeller, och byta varje år eller när den eventuellt havererar. Här kan man se en installation med fläktar i alla riktningar:

Förnyade så sent som i januari. Inget problem. Bara nyinstallation som kan kräva det i vissa fall, men det går också att lösa med personligt besök på bankkontor.

Så mycket dumt med pass sen 2006 eller nåt, så jag har inte skaffat nåt sen dess. Körkort duger i Norden och längre tänker jag aldrig resa ändå.

Har nu mätt på kompisarnas båt. Det är faktiskt samma placering i längsled, så där fanns inte förklaringen till skillnaden. De har ca 250 mm mellan propelleraxelcentrum och underkant av skrovet. Vi har ca 192-193 mm. Lite mindre än jag mindes, men ändå plats för 18 tum om de skulle vilja, när vi bara får plats med 14. Då måste det vara så att 130S är ca 60 mm längre.

Beror extremt mycket på hur dyr bil man jämför med. Jag köpte min bil för 5000 kr. Det finns ingen elbil i världen som kan konkurrera med det om man räknar utgift per månad eller milkostnad när värdeminskning och annat är medräknat.

"Ny"

Exakt min tanke. Rätt så genomskinligt...

10 335 st! Plus åtta som har det som förnamn!!! (Sannolikt finns det väl inget överlapp där så nån "Ström Ström" hittar vi knappast...) https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/namn/bytaefternamn/sokhurmangasomharettvisstnamn.html

Förvånansvärt många, 2383 personer, heter Landström i efternamn!

Jag måste ändå säga att det är väldigt många båtar där som man kan känna och klämma på, och gå upp/in i. Det måste handla om ett flera hundra olika båtar från uppblåsbar släpdinge på ett par meter till stora motorbåtar, även om största storleken i år var lite mindre än förra årets monster. Dessutom stor representation från motortillverkare, åtminstone indirekt via återförsäljare av motorerna. Flera segelmakare var också där. Lundh, Elvström, UK-Syversen. Kanske nån mer som jag missat. Seldén hade en monter med massa detaljer utställda för att kännas på. Egentligen är det väl övervåningen som är den stora skillnaden, just att det saknas båttillbehörsbutiker. Men det ska tydligen handla om att det inte går att räkna hem ekonomiskt att vara på mässan, och det förstår jag.

Inombordare eller utombordare?

Norskt omdöme som är i linje med de övriga här... https://baatplassen.no/i/topic/173056-båtmässan-götebord-2024/ "Når vi var her for 10 år siden hadde vi knapt plass til alt på vei hjem, i år dro vi hjem tomhendte. Ikke noe nye spennende dingser, og strengt tatt var den eneste standen som hadde noen som helst "prylar" med seg Biltema - som jeg har gangavstand til hjemme. Noe tilbud på klær var det, men hele annen etasjen som før var masse greier var nå stort sett pølser og lærbalsam. Så det ble ikke kjøpt noen ting."

Efter att ha funderat lite till tror jag nu att jag har en förklaring till den stora skillnaden. Jag tror att vår motor är längre, och/eller monterad lite längre bak, så drevet sitter högre upp i skrovets uppsvep. Externt är underkanten av skrovet bakom kölen en rak, horisontell kant hela vägen bak till rodret. Men det egentliga skrovet sveper upp kraftigt ganska snabbt och når vattenlinjen ungefär i linje med roderbladets mitt. Resten är mer som en extra köl eller fena, som leder bak till rodret, och som blir högre och högre ju längre bak man kommer. Med drevet längre bak måste det passera genom mer av "fenan". Jag har inte jämfört eller mätt, för jag kom nyss på detta, men ju mer jag tänker på det så... Det förklarar varför det inte ser ut att skilja nåt på insidan, för där ser man ju bara till skrovets insida, inte ner till skrovets utsidas nedre kant. Skissade lite. Lila linje visar ungefär hur skrovet sveper upp. Gula prickarna visar ungefär hur jag tänker mig att drevet fortsätter inuti. Och sen en jämförande placering på en slumpvis vald plats längre fram och hur den då kommer längre ner. Men, det kan fortfarande vara så att 130S är lite längre. Så möjligen en kombination av faktorer.

Du har rätt, det är visst 130S de har. Men det finns NOLL uppgifter på nätet om dimensioner. Jag har letat i en halvtimme nu, med olika sökmotorer och säkert närmare hundra söktermer, och det finns bara inte. VP publicerar inga mått alls nånstans. Inte i informationsbroschyrer, servicemanualer eller ägarmanualer. Däremot kan man få miljarder uppgifter om åtdragningsmoment och oljetyper... Inte finns det heller några skisser med sidovy som man kan mäta på. Jag har försökt hitta bilder som är tillräckligt från sidan, men det finns inga. I alla fall inga som går att hitta med dagens sökmotorer. För 5-7 år sen hade jag garanterat hittat massvis, innan sökmotorerna gick över till att nästan helt ge sökresultat på kommersiella sajter. Så kanske är 130S längre, även om inget talar för det, och det inte ser ut så på de skevperspektiviga bilderna som går att uppbringa.

Jag har alltid stavningskontroll avstängd överallt på allt jag använder. Det har aldrig varit några problem. Men kan behöva kolla på flera olika ställen för att täcka in allt. Operativsystemets inställningar, webbläsarens inställningar och sajtens inställningar. Så klart i den mån det finns några. Eftersom ingen annan här verkar ha fått nån stavningskontroll när det började för dig, så är det enda rimliga att det är nånstans i din mjukvara som det är fel. Bara att fortsätta leta!

Vi har en Beason 311, och kompisarna har en Beason 31. Båtarna är identiska sett till motorplats och skrovform, även om inredning, överbyggnad och rigg är olika. De har en VP D1-20 med 120S-drev och vi har en Lombardini LDW903 med 120S-drev. Avståndet från propelleraxeln till skrovet är ungefär 7-8 centimeter större för dem än för oss. De har en 16-tumspropeller som har gott om plats mellan bladspets och skrov. Vi har 14 tum och ganska lite plats kvar. Jag blev varse detta när det förra säsongen fortfarande var aktuellt med att skaffa en fällbar propeller. Det projektet ligger på is av ekonomiska skäl, men det hindrar inte att jag nystar lite i denna fråga. Visst kan det tänkas att vår motor är monterad extremt högt, men det ser inte ut så. Jag har jämfört bilder på drevets "klack" på insidan och det ser inte ut att skilja mer än nån centimeter eller två. Jag har försökt hitta informationen, men inte lyckats. Kanske vet nån här? Tillverkades 120S-drev med olika längder på "benet"?

Var där under eftermiddagen. Jag var redan innan medveten om att inga av de stora båttillbehörskedjorna skulle vara där. Bara Biltema. Men Biltemas sektion var nästan helt tom. Bara lite små ställ i kanten av en stor blå matta. Ändå lika mycket båtar och såna grejer som tidigare år, tycker jag. Inga bobara segelbåtar. Största segelbåten var väl en Drake, och resten var i princip bara tävlingsjollar. Men det är "Båtmässan", inte "Segelbåtsmässan", så inte falsk marknadsföring åtminstone.

För den som inte orkar räkna, så innebär 0.3 mΩ ett spänningsfall på 15 mV vid 50 A ström. Helt försumbart.

Jag har målat sittbrunnen i förra båten med just den färgen från De IJssel, och den är verkligen fantastisk! Jag ruggade upp och slätade ut ytan med sandpapper, utan nån stor ansträngning, tvättade rent från damm och gick sen över hela ytan med ren aceton. Därefter rollade jag på färgen (pensel i hörn och på andra krångligare ställen). Det såg helt slätt och väldigt proffsigt ut när det var klart. Så jag skulle säga att roller funkar hur fint som helst. Tror även det var rådet jag fick av Karl-Oscar i butiken när jag köpte grejerna (den svenska återförsäljarens butik var bara en mil från båten då).