raol

Vill ni ha AIS för att kunna se andra och själva synas, så är det en komplett AIS-transponder som krävs. Lite beroende på vad man har för krav, och vilka länder man är beredd att handla från, kostar en transponder från kanske 3500-4000 kr för de billigaste Kina-modellerna till flera tiotusentals kronor för de stora märkenas prestigemodeller. Eftersom plottern är modell äldre, utgår jag från att den arbetar med NMEA 0183 (här är det bra att kolla upp om plottern alls kan ta in och visa AIS-data!), och då måste AIS-transpondern också klara det. Mitt förslag är denna: https://www.svb24.com/en/amec-camino-108-ais-transponder-gps-patch-antenna.html ckså klara det. Till detta krävs också en antenn (inget avancerat, men nånstans mellan 600 och 1000 kr får man räkna med) och en antennkabel. Det finns specialanpassade för de specifika AIS-frekvenserna, som ligger i överkanten av det marina VHF-bandet, men en vanlig VHF-antenn funkar fint. Eftersom det är en motorbåt blir placeringen inte så hög och därmed blir antennkabeln inte så lång, så en RG58 med färdiga kontakter, kanske 5 m lång (mät vad som behövs!) duger fint, och kostar kanske 200-300 kr. Många tycker att man ska köpa dyra lågförlustkablar, men för en så kort kabel till en antennhöjd som är så starkt horisontbegränsad, är det bortkastade pengar. AIS-transpondern behöver sen matning med 12 V från båtens elsystem, men drar inte så mycket så det krävs inga grova kablar. AIS-data från transpondern till plottern kräver bara två tunna eltrådar som ska kopplas ihop med rätt färger i båda ändarna, två färger för utgående från transpondern och två andra färger för inkommande i plottern. Med AIS:en på plats krävs ett unikt ID-nummer för båten, kallat MMSI, och det utfärdas av Post- och Telestyrelsen, PTS, tillsammans med tillstånd för radion. Kostar runt 250 kr per år. Strikt juridiskt krävs också att det finns en ansvarig ombord med SRC, dvs certifikat för marin VHF-radio. För att få ett sånt krävs att man betalar (drygt 600 kr) för och avlägger ett godkänt prov för en provförrättare från NFB. Man kan läsa in kunskaperna på egen hand (som jag gjorde) med hjälp av olika kursböcker (pris från några hundra), eller gå en kurs hos nån av de olika utbildningsverksamheterna som finns, både kommersiella och föreningsbaserade (t ex SXK). Så om man väljer den jag länkar till, en normal antenn, en enklare kabel och lite annat smått för att fästa antennen och lite kablar och säkringar, så landar det förmodligen totalt runt 9000 kr i dagsläget. Är det värt det? En annan lösning är att välja att se, men inte synas. En AIS-mottagare utan sändningsförmåga kostar mycket mindre, runt 2500 kr från Storbritannien (med frakt och moms pga EU-import) och då krävs inte heller radiotillstånd eller certifikat. Antenn, antennkabel, strömmatning och AIS-dataledningar är samma. I så fall rekommenderar jag en sån här: https://www.quark-elec.com/product/qk-a026-wireless-ais-gps-receiver/ Appar och AIS-tjänster på nätet kan verka bra, men det finns inga som helst garantier för att AIS-sändande båtar på en viss plats fångas upp och visas i dem. De förlitar sig på landbaserade mottagare, som inte har fullständig täckning av vatten på alla ställen. Det kan vara träd, hög terräng eller bebyggelse i vägen. En antenn och mottagare på den egna båten ger god chans att fånga upp alla eller de flesta sändande fartyg i närområdet, inom några sjömil eller så.

Sen en tid har vi båten i Nordre älv, Göta älvs norra (och flödesmässigt största) gren efter delningen vid Bohus/Kungälv. Bara en tur ut och in hittills, men jag hade ca 1500 v/min ut och höll 5.8-6.1 knop. Tillbaks in var det nog 2000 v/min på motorn och 4.3-4.6 knop. Så vid det tillfället gissar jag att det var runt två knop ström.

Inte svar på dina specifika frågor, men komplettering... Det är nog inte så ovanligt att motorn är bytt på båtar som är 30-35 år och äldre. Segel och kapell byts nog oftast ut en eller ett par gånger under samma tid.

Olika generatorer beter sig förmodligen lite olika, men så här levererar den generator vi har, enligt manualen. Maxström för olika varvtal, motorvarvtal här.

Liknande väldigt djupt v-skrov på vår båt, och när jag skulle montera en ny givare var det för mycket höjdskillnad (och för ojämnt skrov) för det medföljande justeringsblocket, så jag blev tvungen att plasta en klack som var slät och ökade "djupet" lite. Annars hade det inte varit möjligt att montera. Tråden finns här (ignorera massa kommentarer från folk som tror sig veta bättre än mig som hade båten, givaren och måtten och visste vad som gick och inte gick):

Som sagt, "skitkortet" som du kallar det, är bara det vanliga standardsjökortet från Sjöfartsverket.

Jag tycker det låter som problem med bränsletillförseln. Eftersom motorerna startar är det inte batterierna.

Nej, jag pratar om strömmen. Hade det gått åt flera hundra amperetimmar hade man ju tömt en hel batteribank varje start... Och ja, det är så. Batteriet kan inte "trycka" ström, utan startmotorn och kablarna styr hur mycket ström det blir.

Startmotorn drar inte mer än ett par hundra ampere under en start. Det större batteriet kommer förmodligen bara innebära att motorn startar aningen lättare eftersom spänningsfallet inte blir lika stort. Men knappast nåt särskilt tydligt.

Jag känner inte till området. Är det möjligen så att det dyrare stället är på en ö, dit bränslet måste fraktas med båt?

Och jag ser också att Hydrographica har information för just det här området, så det är den som även finns i Navionics sjökort. För mig som är på västkusten är det ingen större idé med Hydrographica, eftersom de bara har några små områden på utsidan av Orust och runt Kosteröarna.

Alltså, det är den normala upplösningen/kvalitetsnivån för svenska sjökort. Ska det bli bättre, då krävs Hydrographica-information, och den finns bara i begränsade delar av våra vatten. Navionics är en stor sjökortsleverantör för Raymarine, där man får funktioner som autorutter med hänsyn till djup, brohöjder, tidvatten och liknande. Navionics sjökort ser ut så här för samma plats:

Gissningsvis är det du har en dyrare utgåva med mer högupplöst och detaljerad Hydrographica-information. Det som Lighthouse-sjökortet visar är samma som på eniro/Skippo, och bör därför vara samma som det som kommer direkt från Sjöfartsverket. Du jämför alltså två olika produkter. Här på västkusten, där det i princip inte finns några områden alls med Hydrographica-information (eftersom militären inte ger dem tillstånd till nästan nåt) ser Lighthouse-sjökorten ut som de andra, och jag är rätt säker på att även dina kort i Garmin gör det, om du hade dem här. Här är samma plats på eniro/Skippo:

Ska man vara utan giftfärg är det en klar fördel med en bottenfärg som gör det svårare för organismer att rent fysiskt fästa sig. Aluminium är nog en bra yta att fästa sig på...

Jag har flera gånger sett spänning på nyss laddade batterier som varit strax över 13 V i nåt dygn. Sen sjunker det ner till ca 12.7-12.8 V.

Jag har bara erfarenhet av västkusten, och i de hamnar jag sett är det rejäla gaffeltruckar med sling från gafflarna som gäller. Men det är kommunala hamnar eller marinor för det mesta. Båtklubbar kanske finns, men i väldigt liten omfattning i så fall. Det känns för mig som ett östkustfenomen.

Frågan är väl vad som krävs från Transportstyrelsens sida för att en sån vagn ska få säljas. Producentansvar och sånt får man också tänka på. Bäst att kolla med dem.

Beason 311, som är en Beason 31 (samma skrov, med mindre kosmetiska skillnader på överbyggnaden) men med partialrigg i stället. Ja och nej. Det är en bred, styv och rymlig båt på flera vis. Men den är ritad, som så många andra båtar, utifrån idiotiska kappseglingsregler på 70-talet, och har därför en hopplöst smal akter utan bärighet. Sen har den en ståhöjd i mitten av salongens bakre del på ca 180 cm, och men den sjunker till kanske 170 i framkanten av salongen, och även ut mot sidorna. Så är man 190 (med skor) blir det nog ganska mycket krökt rygg.

Ståhöjd 190 cm är nog lite besvärligt, för även om det nog finns flera som har den i en del av salongen, så brukar höjden sjunka mot fören.

Vi köpte vår nuvarande båt för ca 140 000 kr under 2020. Det får man inte för den i dag, utan kanske 80-100 k. Men det är i alla fall en 31-fotare med generösa mått och inget som behövde åtgärdas i större skala för att segla vanligt. Förhållandevis fräsch motor, dynor i närmast nyskick, segel som säkert är lite bukiga men inte nån katastrof. Spridare och spridarfäste var lite trasiga, så en spridare och båda spridarfästena behövde vi byta, men det handlade om under 5000 kr i delar och verktyg. Sen har vi uppgraderat en del, men det var inget som var nödvändigt, utan mer för att anpassa efter våra behov plus lite prylbehov... Vad jag vill säga med detta är att en budget på en tredjedels miljon skulle ge dig 2-3 båtar som vår, som knappt behövde nån åtgärd efter köp. Så med dagens priser behöver du inte gå ner till 28 fot för att få nåt i bra skick.

Men alltså, man ser ju direkt om dynor och sprayhood är dåliga. Det är liksom inget man upptäcker långt efter köp. Om skicket är acceptabelt är det ju inget hinder. Förstår inte varför dessa kostnader alltid ältas i trådar som denna.

Jag ser autopiloten som viktigast när storseglet ska upp. Det är förbaskat svårt att styra rakt in i vinden samtidigt som man drar i storfallet med båda armarna...

Jag hade, med den budgeten, satsat på nånting runt 32-35 fot, och åt det bredare hållet (mer bredd ger styvare båt och bättre innerutrymmen, och din båtplats klarar det med god marginal!). Normalfräsch och med relativt färsk motor och inte jättegamla segel, så kommer det bli bra.

Får båten sticka längre ut än de åtta meter som båtplatsen är? Annars blir det ingen särskilt stor båt.

Jag är inte där än att jag behöver dem, men jag befarar att jag kommer att vara i kategorin personer som inte lär sig det. Jag har, efter drygt tjugo år med glasögon, fortfarande inte vant mig vid att jag ser bågarna hela tiden. Min hjärna filtrerar inte bort dem, utan de är ett nästan konstant störande inslag i synfältet. Jag behöver också närmast maniskt rengöra glasen för minsta fläck eller hudflaga stör oerhört. Tyvärr är linser inget alternativ för mig - jag är för rädd för ögoninfektioner.