tomols07

Hej! Vi måste reda ut ett och annat.... 1. Du säger att motorn står och tuggar... Om den gör det så kan du direkt utesluta startmotorn. det är ju den som drar runt motorn så att den tuggar Om startmotorn är trasig så händer ingenting när du vrider på startnyckeln. Om startmotorns bendixdrev, som kopplar ihop startmotor och motorn mekaniskt, är trasigt kommer du höra ett tydligt vinande från startmotorn men tugget kommer aldrig. I ditt fall funkar startmotorn som den ska! 2. Du säger att tändningen inte fungerar om inte gasreglaget står exakt i mitten. Jag förutsätter att du egentligen menar att startmotorn inte aktiveras när du vrider nyckeln till startläge. Tugget kommer inte... Tändningen är dock alltid på när nyckeln vridits till tändningsläget (läget innan det fjädrande startläget). Detta är helt i sin ordning. Det ska vara så för att du inte inte ska kunna starta motorn med växel i. Tänk dig om du skulle stå vid en brygga och du skulle råka starta med växel i och full gas.... Läget skall givetvis inte vara för extremt känsligt utan så fort du har friläge i ska du kunna starta motorn. Du har varken fel på startmotor, bendixdrev eller startmotorns solenoid. Solenoiden är ett elektromagnetiskt relä som har till uppgift att släppa på den väldigt starka strömmen som startmotorn drar vid start. Om den strömmen gick genom tändningslåset skulle det smälta per omgående. därför låter man nyckeln styra detta relä med en liten ström som drar en elektromagnet med ett kraftigt metallbleck som leder den starka strömmen till startmotorn. I ditt fall behöver du konstatera två saker... 1. Har du gnista på tändstiften. Du behöver inte ta loss ett stift. Följ bara en tändkabel från fördelaren ( en rund sak på motorn med 9 st kraftiga kablar på) . Den i mitten kommer från tändspolen och de som sitter på kanten går till tändstiften. Följ en av de som sitter på kanten så hittar du ett tändstift. Dra loss tändhatten från stiftet och stoppa i ett löst tänstift i samma tändhatt. Lägg tändstiftet mot någon ej målad metallyta på motorn och vrid på startnyckeln. Kolla att det gnistrar OBS!!! Håll inte i tänstiftet med handen när du gör detta! Du får en stöt om du gör det! 2. Kolla att du har soppa fram till förgasaren och att förgasarens flottörhus är uppfyllt. ta av luftrenaren så att du ser förgasarens spjäll. Öppna spjällen och titta ner med en lampa i förgasarhalsarna. Aktivera accpumpen genom att mekaniskt trycka på den. Hittar du inte den så låt någon sitta och pumpa ett par gånger relativt snabbt på gashantaget. Nu skall du se en ganska kraftig dusch av bränsle i två av portarna på förgasaren (om du har en 4-port) Det skall vara i de två mindre portarna (primärportarna) de är de som öppnar först vid gaspådrag. Börja med dessa två ganska enkla felsökningar och återkom med resultatet så kan vi ta det därifrån! Tomas

Power eller cdi-boxarna går att laga men det är ett hvete... satt en hel dag i min ungdom med avbitare och skalpell och rensade bort all plast runt kretskortet för att frilägga alla komponenter bara för att se att de saknade beteckningar. Ringde halvledardoktorn i Gbg och de skickade upp två tyristorer på chans. Tog den ena och lödde dit och ta mig tusan om den inte sparkade igång... bakade in kortet i en ny låda med silikon och den funkade i alla år jag hade kvar båten... inget jag skulle idas idag men man var ju fattig ungdom på den tiden :-) Motorn i fråga var en johnson 85hp V4 -81 med dubbla boxar, detta var ca 88-89

Bayliner 2150 ciera sunbridge -88 omc 5.0 cobra Köpt för en månad sedan för 50000:- Just ja, det följde även med en fogelsta boggievagn...

Hej! Har precis köpt en -88 bayliner 2150 med omc 5.0 L och cobra drev. Efter att ha läst alla inlägg om problem med växling och krånglande ESA-moduler var jag lätt skärrad inför nästa sommar och såg framför mig ett evig skruvande, justerande, rädsla för havererat drev samt påkörda bryggor, kajer och andra båtar... Satte mig ute i båten och började titta på konstruktionen och fundera på hur det är tänkt att fungera och vad som är kritiskt... Och plötsligt slog funktionen mig som ett hammarslag. Den är ju ganska enkel och genialisk. Tror mig dessutom ha lokaliserat en av de vanligare felkällorna. ESA modulen i sig kan man kasta bort och istället koppla som på mercruiserdrev där man bryter tändningen helt och hållet. Många tror att man ska justera in brytaren i V-blocket i samverkan med den andra brytaren (overstroke.) Att brytaren i v-blocket ska koppla in ESA-modulen och sen ska overstroken koppla ur den vid fullt ilagd växel. Det kan förvisso gå att justera in det på det sättet men det blir ett känsligt system som lätt stallar motorn under växling och det är inte så det är tänkt att fungera V-blocket ska inte röra sig alls när man lägger i fram eller back. Hur ska man då får det att lira på det sättet. Ja, det är ganska enkelt, börja med att se till att du har nog spänning på centreringsfjädern i V-blocket. (där är problemet jag lokaliserat som det aldrig pratas om.) Om den fjädern är för slapp orkar inte den hålla emot så att brytaren inte aktiveras när det går lätt att växla (när vxl läggs i i vatten eller när man växlar i och ur på land.) Den orkar inte heller trycka tillbaka v-blocket till centrum efter att den har aktiverats vid urläggning av vxl i vatten. Det ska alltså funka så här. När man lägger i vxl, fram eller back spelar ingen roll, skall det på ett friskt drev gå lätt...man skjuter ihop en klokoppling som har vinklade ingrepp som själva vill dra ihop kopplingen till fullt ilagd vxl. Detta gör att samma klor vill hålla ihop kopplingen när du ska lägga ur växeln. Ju högre vridmoment du har desto mer kämpar kopplingen emot att gå isär. Alltså måste vi på något sätt minska vridmomentet just vid urläggning av vxl. Extremt låg tomgång är ett sätt men då får vi så låg tomgång att vi riskerar motorstopp. Det andra är att ESA-modulen momentant stör motorn så att vridmomentet momentant minskar och kopplingen släpper. Om fjäderkraften i V-blocket har tillräcklig spänning för att hålla blocket centrerat när växeln läggs i aktiveras inte brytaren. Sen när man ska lägga ur växeln kommer det att gå tyngre att flytta vajern eftersom kopplingen i drevet håller mot. Det ökade trycket i vajern kommer då att övervinna fjäderkraften i V-blocket och brytaren aktiveras. Direkt den aktiveras släpper vridmomentet och växeln hoppar ur. Då minskar ögonblickningen trycket i vajern och fjädern i V-blocket trycker tillbaka det så att det centreras igen och esan kopplas ur. Tiden som ESA-modulen är aktiverad rör sig om tiondels sekunder oavsett hur sakta du rör växelhantaget. Esan kopplas ju inte in förrän du byggt upp så högt tryck att fjäderkraften övervinns. I och med att du redan har tryck på vajern kommer växlen hoppa ur blixtsnabbt när vridmomentet släpper. lika snabbt återställs då v-blocket eftersom trycket i vajern försvinner. Det här är ju det briljanta i hela iden! Esa-inkopplingen är alltså belastningsstyrd och inte rörelsestyrd som jag trodde från början. Det innebär också att den kopplas ur blixtsnabbt när den inte behövs längre. Allt detta bygger dock på att fjädern inte är för svag och förslappad. Det var den på min. Esan låg kvar inkopplad efter att växeln var fullt ilaggd och det gjorde den även på land. Jag spände upp den genom att bryta isär fjädern( ta loss blocket) så att den blev mer förspänd. Helt plötsligt stod esan stilla när jag växlade på land. Jag tjatar en hel del om växling på land och i vatten. På land har du inget vatten som håller emot propellerns rotation. Krafterna på drevet ökar mångfallt i vatten eftersom vatten är icke kompressibelt och har giganstisk densitet gämfört med luft. Detta gör att vridmomentet på kopplingen är så låg i luft att Esan inte behöver kopplas in. Du kommer alldrig upp i så hög belastning på vajern att den ska övervinna fjädern i V-blocket. Allt är alltså en balans mellan belastning i vajern och fjäderkraft i v-blocket. Det finns en sak till som är viktigt men den är lätt att justera. OM du har feljusterade ändlägen på växelvajern så att det bottnar i drevet kommer ju vajern försöka trycka vajern längre och då ökar ju trycket i vajern igen och esan aktiveras. Då räcker det att du minskar utslaget så att det inte trycker längre än vad det rör sig i drevet. Kolla lägena så här: ta loss nedre vajern som går till drevet från v-block och hävarmen. tryck i växeln med handkraft och känn att proppen låst så att det fullt ilagd växel. lägg på vajern i främre fästet på hävarmen och kolla att vajerhöljets kula stämmer mot fästet på v-blocket. Om du måste tvinga det åt något håll justerar du genom att skruva på den tills den passar exakt. Om du inte får till det på både fram och back har du fel totalt utslag. Då justerar du på den flyttbara löparen på främre hävarmen... Det blev ett djäkla långt inlägg, men jag hoppas att någon orkar läsa det och att det kan vara till hjälp... Ha det! Tomas Storskrämmen

Åhhh!, vad jag blir trött!! Det pratas av den ena puritanen efter den andra om båtsupandet, Uppleva skärgården nykter mm mm.... Det är ju inte det det handlar om era kärnpunktsvridare.... Tror ingen som diskuterar här tycker att det ska vara ok att supa sig berusad och framföra stora snabba båtar på ett riskabelt sätt.. Ni missar ju poängen! vi pratar inte om att SUPA till sjöss, era (ursäkta utrycket) pappskallar!!! Vad det handlar om är ju normalpersonens önskan om att under semestern i samband med båtlivet kunna ta en öl eller ett glas vin till maten innan hemfärd från sjökrogen, bekantas sommarställe, eller annan plats där man varit under dagen. I mitt fall som ofta brukar besöka en restaurang på en ö i skärgården (klubbviken i Luleå, 7 Nm från min stuga på en annan ö) för att barnen ska få leka, äta glass, och bada samt att vi alla ska få äta en god middag, handlar det om att kunna dricka ett glas rött eller ta en öl till nämnda middag. Det handlar inte om att jag ska bli berusad eller om att supa. Jag tycker att rött vin eller en kall öl till en ädel köttdel är det godaste man kan dricka. Dessutom känns min dyra middag betydligt festligare då. Jag känner mig inte det minsta påverkad, dåsig eller avtrubbad efter 1 öl eller ett glas vin. Så har jag gjort i alla år tills den nya lagen trädde i kraft. Det är mycket troligt att jag t.o.m. skulle blåsa grönt, men mycket troligt räcker inte för att jag ska vilja chansa. Och jag kan dessutom garantera att min upplevelse av skärgården inte grumlas det minsta efter denna öl eller detta vinglas..!!! Det är vad det handlar om i denna fråga, inte om supning till sjöss eller att vara så berusad så man inte längre kan uppskatta omgivningarna... Jag har inte någon riktig uppfattning om vilken promillehalt som är lagom för att man ska kunna känna sig säker efter en, eller vilket gud förbjude, två öl eftersom det varierar från person till person, men jag tror 0,5 är ett rimligt förslag. Vid den gränsen skulle jag känna mig trygg efter en till två öl men den stoppar fortfarande möjligheten att supa! Ha det bra och i min hamn får ni gärna lägga till och ta en pilsner till maten! :-) Tomas Olsson Storskrämmen, Luleå

Hej alla på forumet! jag har nyligen dragit hem en bayliner 2150 på en fogelsta båtvagn(boggie) upplyft på ett biltransportsläp, efter en BMW 530 Touring (E39) från Mariestad till Boden. En resa på 120 mil. Jag hann köra ca 5 km från Mariestad innan länsman vinkade in mig... Han ville se att jag hade E-behörighet och kände lite på spännbanden. Han fälde någon kommentar om att det var ett högt ekipage (3,7 m till targabågen) Sen önskade han mig trevlig resa och lät mig fortsätta. Det tog två dagar med övernattning i båten i hudik. Kunde ligga i ca 75 km/h med en bränsleförbrukning på 2L/mil. När vi lastade hade han, som lyfte upp båt och båttrailer våg i gafflarna och ekipaget vägde 2100kg , lägg till biltransporten på ca 400kg så landade det in på ca 2500 kg totalvikt. Ingen resa jag vill göra någon fler gång men jag kom hem utan missöden. :-) Bifogar en liten bild på spektaklet just efter lastning i mariestad... Ha det bra! Tomas

Hej! Ny på forumet så jag passar på att hälsa till alla! När det gäller utombordare behövs ingen genomspolning för att förhindra frysning. En utombordare dränerar sig själv genom riggen så fort du lyfter upp den... har haft säker ett 15-tal olika motorer från 4-100hk under nästan 40 års tid och aldrig spolat ur någon för vinterförvaring. jag bor i Boden så vi har ordentligt kallt under vintern. jag har i och för sig bara haft mina båtar i sött och bräckt vatten. Har du båt på västkusten med mycket salt kan det vara bra att köra igenom den med sötvatten eller en svag glykolblandning innan du ställer bort den, för att förhindra korrosion. Jag vet inte om det stämmer men vissa hävdar att gummit i impellern kan ta stryk av glykolen om man blandar i för mycket glykol.... jag betvivlar det starkt men eftersom du inte behöver frysskyddet utan bara korrosionsskydd kanske det är dumt att blanda i onödigt mycket... om inte annat ur ett ekonomiskt perspektiv... :-) Nu har jag dock bytt upp mig till inombordare med drev så nu måste jag i alla fall glykolkonservera för vintern... Stay safe Tomas Stay safe