Gå till innehåll
fredag 08 november 2024

Svartviken

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    52
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av Svartviken

  1. Tack för responsen! Läckaget är som sagt ganska litet. Det som oroar mig lite är att det börjat läcka både glykol och olja. Borde finnas en risk att blanda dessa inne i motorn också. Tror att Yanmar själva föreskriver periodisk efterdragning, i sådana fall måste det vara ok med bultarna. Men jag ska kolla upp saken!
  2. Hej! Under 2014 var min motor helt tät, inte en droppe läckage någonstans. Motorn är en Yanmar 4JH2 DTE. Under premiärturen 2015 noterade jag efter att ha varvat upp lite att avgaserna blev vita. Jag tittade ner på tempmätaren och ser att den dragit iväg mot 95-100 grader. I samma sekund som jag stänger av motorn hinner summern pipa till en sekund. Kände runt om på motorn med fuktat finger, ingen stans fräste det till. Jag undersöker saken, impellern är nybytt och fortfarande ok. Toppmuttern på sjövattenfiltret saknar packning, jag kopplar förbi filtret. Tänker att jag drar tjuvluft den vägen. Körde sedan hela säsongen (150 timmar) utan sjövattenfilter och utan överhettning. Däremot uppstod ett mindre läckage. Nu hittar jag knappt en halv dl glykol och lika mycket olja i kölsvinet efter kanske 20-40 timmars körning. Det är så pass lite att nivåerna inte påverkas märkbart, men det känns inte bra. Och det blir kladdigt. Jag har sett att det hänger en oljedroppe vid lågpunkten mellan motor och backslag, rinner sannolikt dit från annat håll. Men läckaget är så litet och svårupptäckt att jag inte kan lokalisera det, har letat som en galning. Jag funderar på att köra motorn ljummen på land och prova efterdra topplocket och hoppas på det bästa. Tänkte då först släppa ett kvarts varv på varje bult och sedan momentdra allt igen (i rekommenderat åtdragningsmönster). Antar att jag inte behöver dränera motorn om jag släpper så lite på bultarna. Har ni några ideér ang. läckagets ursprung? Kan det hjälpa att efterdra toppen? Vad borde jag göra? Hemskt tacksam för ideér och tips! Stefan
  3. Hallå! Jag funderar på att uppdatera elen ombord. Har klurat på en lite okonventionell lösning. 2x200Ah AGM till alla förbrukare inkl. start och bogpropeller. Inget startbatteri. Någon form av batterivakt (Battery brain eller Prioritystart) som slår ifrån alla förbrukare vid 50-60% urladdning. Fördelar: -Få batterier med väldigt lite kablar (låga resistanser, överskådligt, problemfritt) -inget skiljerelä -alltid jämn laddning mellan sammankopplade batterier (lång livslängd) -aldrig för urladdad batteribank (livslängd) -all batterikapacitet finns tillgänglig för förbrukare (inget startbatteri som står outnyttjat) -storförbrukare (bogpropp) körs bara med motorn igång, ingen oavsiktlig frånkoppling -lätt inkoppling av laddning, nät och solcell. -kan lämna kyl på (eller glömma en lampa) utan risk när man lämnar båten och hoppas solpanelen räcker. -två parallellkopplade batterier borde lätt starta motorn även halvfulla Nackdelar: -TUNGA batterier -?????? fyll på, har jag missat något väsentligt? Så, vad tror ni?
  4. Jag har tankat på sjömack just med anledning av RME-grejen. Jag har senaste gångerna tankat på macken i Stäket (Stäketskanalen i Järfälla, Mälaren). Fick nu i höstas höra ryktesvägen att de har vanlig soppa från landbacken där. Någon som kan bekräfta eller dementera detta? Känns annars jävligt surt att betalt extra och sedan ändå ha smörja i tanken! Tror jag har frågat där ang. RME men blir lite osäker nu...
  5. Min snipa saknar namn. Rullgardina har seglat upp som alternativ... Ok?
  6. Jag har också tänkt ordna med söt-/sjövatten i samma kran. Min tanke är att skaffa en extra pump och en trevägsventil. Trevägsventilen ska ju helst vara av typen som inte kan vara delvis öppen för två inlopp. Jag hoppas på att hitta en modell som kan sitta monterad under diskbänken med vredet ovanför, axeln till vredet genom ett uppborrat hål i diskbänken alltså. Någon som har koll på på om det finns en sådan ventil att köpa någonstans?
  7. Båten är ny för mig så jag ville ha kontroll på servicebiten. Bytte olja i backslag, glykol på sötvattensidan, cav-filter, finfilter, motorolja och oljefilter. Problemet uppkom dock innan filterbytena. Tyvärr tog visst sommaren slut nu, lyfte upp båten i helgen och vinterkonserverade motorn. Jag får grubbla lite under vintern. Jag får tacka för de spår som kom upp i tråden, och följa upp i vår. Löser det sig inte får jag försöka hitta någon duktig dieselmek att anlita. Rekommendationer om kompetenta mekar i Stockholmstrakten mottas gärna!
  8. Tack för uppslagen! Jag provar att hänga av remmen imorgon, lättast att testa. Lufta en ggn till kan jag ju också göra. En visuell kontroll av hur slangar och kopplingar ser ut (tjuvluftspåret). Vore skönt om det inte var varvtalsregulatorn. Vad tror expertisen om spridarna, kan felaktig spridarbild eller felaktigt öppningstryck ge sådana här problem? lufta en ggn till ? har vi fått all info om vad som hänt innan problemet dök upp? kalle Alltså, med anledning av "...eller luftficka någon annanstans du hade väl bytt filter nyligen", så kunde det kanske vara idé att testa. Och så långt stämmer det, läser man i tråden så ser man att jag gjort det, dvs bytt båda dieselfiltren. Då måste det sedan avluftas. Däremot är just detta troligen inte orsaken till problemet, svajet började visa sig strax innan filterbytena. Men det är lätt att lufta en gång till för att utesluta det spåret. Du verkar bara vilja vända och vrida på vad som är skrivet i tråden, men inte tillföra någonting nyttigt med dina inlägg. Stefan
  9. Tack för uppslagen! Jag provar att hänga av remmen imorgon, lättast att testa. Lufta en ggn till kan jag ju också göra. En visuell kontroll av hur slangar och kopplingar ser ut (tjuvluftspåret). Vore skönt om det inte var varvtalsregulatorn. Vad tror expertisen om spridarna, kan felaktig spridarbild eller felaktigt öppningstryck ge sådana här problem?
  10. Okej, det var tydligen svårt att förstå problemet så jag spelade in en mer rättvisande snutt idag. Efter 38s i klippet börjar tomgången svaja, vid 1m08s återgår tomgången till jämn och fin gång. Inget petande på gasreglaget under inspelningen.
  11. Jag får nog förtydliga lite. Att motorn går upp i varv i klippet beror på att jag gasar lite för att sedan släppa gasen, för att provocera fram svajet. Nu gick den så klart hyggligt bara för att jag spelade in. Kring 30s in i klippet hör man vad det handlar om. Från att ha ett jämt och fint "brrrrrrrrrrrrrr" så halkar tomgången in i ett "brr brr brr brr" och fortsätter så tills jag ökar varvet/belastningen. Båda dieselfiltren bytte jag precis och inget vatten i avskiljaren. Bara bra diesel i tanken. Varvtalsregulatorns funktion ska jag googla nu. Andra uppslag?
  12. Såhär går min motor på tomgång: http://www.youtube.com/watch?v=GSB57qLUZw4 Ibland spinner den fint för att sedan komma i "självsvängning". Bussar brukar ju stå och svaja sådär, men jag skulle gärna slippa att min motor står och brummar som en buss... Vad kan det bero på?
  13. Jag har kollat runt efter en panel att montera på taket. Har hittills varit inne på Sunbeams flexibla 100w-panel, finns på tex teknikhamstern.se. Surfade runt lite nu och hittade en panel som jag inte sett tidigare. Inget varumärke är angivet, och en 100w-panel är tusenlappen billigare än Sunbeam. Dessutom finns det en panel på 120w i serien som skulle kunna passa på mitt tak, hoppas hoppas... Jag ska ta en kvällspromenad ner till båten och mäta. Finns bla. på Fyndiq.se och på highlandsenergi.com, någon med kunnskap om dessa paneler? De verkar ju snarlika Sunbeam men hittar ingen info, och vill inte köpa grisen i säcken! MVH / Stefan
  14. Liten uppdatering. Båten är köpt och står just nu och skramlar på en lastbil på väg hem från västkusten! Jag försökte få med mig trevligt sällskap för att köra hem den men det gick tyvärr inte att tajma. Så vid lunchtid idag är jag med båt! En Stigfjord 27 blev det, omständligt blir det när man snöat in på ett par modeller och alla finns på västkusten. Men jag tror det var värt omaket... Tack för responsen jag fick!
  15. Min första gissning är membranet i soppapumpen. Brukar vara lätt att kolla/byta och inte så dyrt. Följ bara soppans väg fram till motorn och troligen hittar du en liten låda på vägen. Slang in och slang ut på denna lilla låda, skruva av locket på denna och kolla membran. Det ska vara helt utan sprickor och inte allt för uttöjt. Gissning nummer två är trilskandes flottör. Skruva av och isär förgasaren, kolla att flottören (flytkroppen) rör sig lätt upp och ner. Se efter att den kan öppna och stänga tillflödet av bränsle. Du får titta på det och försöka klura ut funktionen för att kunna bedöma detta! Allt ska vara rent och fint också. Det här är mina gissningar, och jag vet inte hur just din motor är konstruerad. Men troligen ungefär på det här viset...
  16. Det skriver jag under på, några kustkort hade jag tagit med mig. Har du ingen nytta av dem senare så blir de snygga på väggen hemma under hela långa vintern. Låter som en trevlig resa, men stressa inte på i onödan, räkna med extra tid för blåsväder, och passa på att njuta av vår långa kust, det blir alltför sällan man tar sig tid att göra sådana resor. Vill du ha sällskap så kan du säkert få en gast att mönstra på för kortare delar av resan......bara att annonsera här eller i båtpressen... Trots att ingenting ännu är klart vad det gäller båtköp så beställde jag nu kustkorten för sträckan. 660:- kostade det, var ju inte alls farligt. Sällskap blir svårt då ingen i bekantskapskretsen har semester i början av sommaren. Kanske får jag sällskap under en etapp eller så.
  17. Nu är jag en gammal stofil som inte kan tänka mig segla utan pappersjökort. Jag navigerar dock alltid med plotter, men pappersjökorten är bra som översikt och om nåt skulle hända med elen. Under min nuvarande resa la invertern av - som var enda sättet att ladda läsplattan som jag hade som extra plotter. Gjorde samma resa 2005 fast åt andra hållet. Och mina gamla pappersjökort gjorde samma resa ett antal år senare på en annan båt och med en annan skeppare. Du kanske kan få låna papperskort av nån. Kom till Härnösand för några timmar sen efter en transportsegling från Gunnebo/Västervik. Knappt 400 distansminuter och 13 dagar. Skitväder med nordlig vind från 0 till 15 m/sek. Nåt som jag saknar i din utrustning är ett medlemskap SSRS http://www.sjoraddning.se/medlem/bli-medlem/ Jag skulle nog också dra mig för att gå kanalen av samma anledning som du. Lycka till Jag gillar papperskort men tycker att ett par tusen extra är lite mycket för en resa. Det vore väldigt trevligt att ha men jag tror inte det tillför särskilt mycket säkerhet. Två separata plottrar, separata ledningar och säkringar borde vara ok. Självklart ska jag (åter) bli medlem i SSRS!
  18. Jag blir matt bara av att tänka på allt slussande ensam! Ja jag tänkte mig två plottrar. Min tanke är att översikten är lättare längs kusten än inne i skärgårdar, inte så stort behov då. Över Stockholms skärgård har jag papperskort sedan tidigare, orättade och typ 20 år gamla. Men kanske ändå ska skaffa översiktskort av något slag om det finns.
  19. Jag har tänkt lite i de banorna. Om jag vill har jag flera veckor på mig! Om det blir av så tar jag det lite som andan faller på. Men jag tror att ett visst mått av lappsjuka kan infinna sig... Stärker mig att höra att andra har gjort resan!
  20. Hej! Jag kommer sannolikt att köpa en snipa kring 8 meter inom kort. 95% av sniporna till försäljning finns på västkusten så troligen köper jag där. Jag överväger att köra den hem längs kusten, ca 550NM, borde ta drygt en vecka. Jag kommer att färdas ensam. Vad tror ni om uppgiften och om följande utrustning? Tar med: -Flytväst, enklare flytoverall, -verktyg, ficklampa, filter, remmar, impellrar -1:a förband, hinkar, båtshake, resrvdunkar, cyklop, brandsläckare, drivankare, nödbloss -2st gps:er, hand-vhf, radio, kikare Tar ej med: -Båtsportkort/sjökort, livflotte Överväger att ta med: -5-10hk-snurra plus fäste till badbrygga Puckat? Hyra lastbilstransport istället?
  21. Oj vad slarvigt jag läser, du hade ju redan 140-hästaren.....
  22. OMC V4:or har rykte om sig att vara bland det törstigaste som finns i motorväg. Det skiljer i vinkel mellan cylinderbankarna mellan årsmodellerna och det påverkar egenskaperna, de äldre är kroniskt opålitliga på tomgång och tjuvdör titt som tätt. De lite nyare är mindre opålitliga men inte hundra de heller. Oljepumparna är av dålig kvalitet och många motorer har slutat sina sina dagar pga strul där. På plussidan finns att det är hållbara motorer med bra tryck under acceleration. Ta min information med en aningens nypa salt. Jag har blandat egen erfarenhet med rykten och en liten dos "har jag för mig"!
  23. Det var väldigt vad många snipor det finns... Jag tänkte väl mig att jämförelsen vore mellan en snipa och en planande båt med samma dimensioner, tex 8,4x2,85 och samma vikt, säg ca 3 ton. Men efter som du undrar om sort så blir följdfrågan: ändrar sig förhållandena om det gäller jämnstora båtar i olika storleksklasser? Jämför snipa och planande båt, båda 5x2 meter, eller samma jämförelse fast 12x4 meter på båda? Blir resultaten olika i olika storleksklasser? Jag tänkte mig inte en jämförelse mellan en 15x4,5m bred snipa och en Pioneerjolle.... Eller beror det så pass mycket på konstruktionen hos varje båt att något generellt inte går att säga, alla går runt lite olika lätt dvs ingen generell skillnad mellan de båda typerna?
  24. Hej! Jag såg på nyheterna för några år sedan hur en fiskebåt av snipmodell kantrade i svallet från en katamaranfärja. En fundering som då dök upp var hur en båt med planande skrov hade klarat sig i samma situation, förutsatt att mått och vikt på båtarna var i samma storleksordning. Svallet kom in vinkelrätt mot sidan eller möjligen lite snett in mot aktern (brukar ju vara lite dåligt för just deplacerande båtar). Jag som åkt/kört snipa relativt lite känner inte fysiken så bra med dessa, hur vet man när man tänjer på gränserna för mycket? Finns det knep och tumregler tro? När jag kört utomskärs i sämre väder med planande båt (inte uppe i plan) så har jag fått anpassa farten så att avdriften har gett mig rätt kurs över grund trots en helt annan kurs genom vattnet. Allt för att inte riskera allt för mycket när större vågor vräker in. Hur hade en snipa klarat sig i motsvarande läge, dvs vångorna vikelrätt in mot kursen jag vill hålla? Hur ser taktiken ut för att klara tufft väder med snipa? Kan det stämma att det rätande momentet hos en snipa ökar ganska kraftigt ju mer det lutar, medan detta inte gäller planande båtar? Betydelse i praktiken? Om någon känner att han/hon har lite kunnskap om detta så skulle jag bli glad om vi som inte har det fick oss en liten lektion! Bra länkar upskattas också! Funderar för övrigt på att byta till snipa... Svartviken
×
×
  • Skapa nytt...