Toppi

Där man får tag på gelcoat hittar men också de 2-3% vaxlösning man skall blanda i gelcoaten för att förvandla den till topcoat. Parafinlösning är ett annat namn på vaxlösning. I nödfall, och om det är en liten skada, kan man ta en liten skvätt flytande bilvax som vaxlösning. Rekommenderas inte och på egen risk om man så säger...men jag har kört med både Sonax och Turtle och det har fungerat fint.

Verkstadshandboken säger: 'Brytargap cyl 2 justeras till 0,40-0,45 mm (toppen av kammen). Magnetplattan låses i ett läge som ger cyl 2. 2,25 +/- 0,10 mm förtändning. Brytargapet för cyl 1 & 3 injusteras så att brytning sker vid 2,25 +/- 0,10 mm förtändning. ' Ovanstående är ordagrant ur verkstadshandboken och ngt mer utöver det betr. brytarna står inte. Hoppas det skall vara till ngn hjälp.

Bild på hane eller hona underlättar.

Denna liknar väl? http://www.maringuiden.se/batguiden/;batID=2898&battypID=21

Jag har inga tips att komma med men tråden var intressant att läsa. I år har jag ingen kapellbåt men däremot nyrenoverad brygga som, särskilt i våras utsattes för dagliga bombräder. Nu senare på säsongen har det dock avtagit markant. Om det beror på att de tryckimpregnerade brädornas lyster bleknat och det därför inte är lika kul att skita ner eller om det beror på att det nu kommit i sjösatta toaletter med kapell på i övriga sjön vet jag inte. Toalettbesöken borde inte vara säsongs betonade kan jag tycka. Möjligen skulle man kunna tänka sej att de äter några kryp som håller till i vassen kring bryggan endast på våren o därför bajsar på samma ställe? Jasså, CD-skivor o annat tingeltangel hjälper inte, synd för det var min plan. Attrapp av 'skjuten mås' i gummi med lite fjädrar o bös på vore annars ideala fågelskrämman att ha liggandes på rufftaket kan man tycka. Jag gissar att det får bli till att snickra ihop karuseller till båt o brygga, tack för tips.

...och slipa före såklart.

Ju fortare topcoaten kommer på, ju bättre är det. Tänk till nu så det inte blir gelcoat du lägger på. Dubbla lager med mellanslipning blir bäst.

Är den 2-cylindrig blir det nog tufft att få upp den i planing.

Vatten bundet i skummet går inte att tappa ur via länspump/dyvika.

Bild till på när största delen av durken är iplastad. Ngn färdig bild blev det tyvärr inte men det blev hyfsat bra.

Hur man gör med vadå? Byter durk? Tja, jag är fortfarande osäker på exakt vad du menar men grundläggande kunskaper i plastning innan man påbörar ett sådant projekt är nog ett krav. Hur väl man än förklarar hur man skall göra för en nybörjare så slutar det alltid med att de slipar och tvättar för dåligt varpå laminatet spricker. Nödvändig nogrannhet verkar få läras in av egna erfarenheter på enklare projekt. Jag var iväg igår o snabblaga en bekants plasteka där durken/golvet hade ruttnat så frun hade trampat igenom. För en månadsedan skars durken ut lite grovt enl. bilden , lades på rygg för att torka. Igår skars en 10 mm's plyfaskiva till, ngt större än det tidigare utskurna hålet. Skivan lades i o ritades runt med en penna. Sedan skars det sista av durken ur varpå plyfaskivan passade som en pusselbit i där. Mkt slipning och acetontorkning, slipning o acetontorkning igen tills ytan blev 99% 'nytt', rent laminat att plasta på. Ekan ifråga är ett riktigt skogsvrak, håller reparationen 10 år så räcker det. Ngn energi på finish lades inte. Själva plyfaskivan slipades, plastades i förväg innan den lades i. Själva plastningen går grovt till som så att man rollar på polyester med 2% härdare i och lägger glasmattor på. Rollar polyesterplast igen osv tills man uppnått önskad tjocklek. När man med lammullsrullen rullat så gott det går o sugit upp överflödig plast, plockar man fram ett annat verktyg, en roller där rullen är av räfflad aluminium. Med denna arbetar man in plasten i mattan mkt bättre samt rullar ut luft i laminatet vilket då blir mkt tajtare och starkare. I detta fall revs halvmeter långa och 15 cm breda remsor av 300grams pulvermatta(skulle varit 450 men den va slut hemma) vilka lades mitt över skarven runt om. 4 lager lades(tot 1200gram) men borde vart 5 lager...båtägar'n stod i dörr'n o muttrade över att jag var för noggrann o kaffet kallna ju.. Efter kaffet slipades alltihop med maskin(roterande slippapper, 60 korn på vinkelslip) + en del för hand i hörn o radier. Dammsugning och acetontorkning o sedan toppades durken plus en bit upp på sidorna med Topcoat. Min tanke var att åka dit idag o slipat av allt och lagt ett lager färg(Topcoat) till för bästa resultat men ägaren hade brådis att sjösätta nu ikväll så det fick vara.

Skummet har troligen avlägsnats pga att det mest är till besvär. Sjövatten läcker alltid in mellan durken och skrovet. Skum som hela tiden badar i vatten blir till slut vattensjukt likt en tvättsvamp varpå båten blir 100 kg tyngre o båten orkar inte plana. Är durken korrekt ditplastad igen är båten lika 'osänkbar' som förut. Går det hål på skrovet så det rusar in vatten där, är ju durken fortfarande tät så man kan ta sej i hamn. Om din fråga rör hur man plastar dit durken igen krävs ett längre svar, ngt jag inte ger innan jag vet din fråga

Att en båt har en slät utsida beror på att formen den är gjuten i är blankpolerad. Insidan, som ju härdat i det fria, blir därmed ganska rå. Ju äldre och ju mer uthärdad båten blir, ju mer krymper PLASTEN och glasfibern träder fram allt mer. Det går att slipa och spackla, slipa igen osv i omgångar för att få även insidan slät men det är ett jobb ingen ger sej på. Det brukliga på gammal båt är att man slipar och 'spackelmålar' med topcoat, slipar igen innan ytterligare ett lager topcoat läggs på. Då blir det en slags apelsinskals yta utan vidare fibergenomslag. Lägger man för tunnt sistalager topcoat, kommer fibrerna krypa igenom efter några dagar i solgasset.

Jag känner inte till dina färger där men med Topcoat åker man ju ändå på att våtslipa/polera oavsett metod om man vill få det hyfsat blankt. Sprutat blir mkt tunnare samt tenderar att inte få lika bra vidhäftning som när man arbetar in det med roller. Lägger man på en ljusare kulör än tidigare är man även nödd att måla 2 ggr med slipning emellan för att det mörka inte skall lysa genom.

Vad jag kommer att tänka på direkt, är förändringar som går ut på ökad framkomlighet i båten. Jag är ju sån att jag vid varje båtbyte skall bygga om och ändra allt, liksom skräddarsytt och optimerat allt för att passa mej själv. Trenden har..med ökad ålder och stelhet kan tänka..blivit att språnget mitt i båten i längdriktningen numera är befriad från allt man kan tänka sej att man tidigare annars tvingades klättra över eller fastna med kläderna i. Tidigare satt där uppfällbara bordskivor, brandsläckare, båtshake ,krokar och annat. Allt det där är numera bortrensat för snabba passager.

Kylröret då, har du koll på det?

Lite för mkt olja möjligen. Saknar fullgas körning på klippet. Edit: Absolut att den går på bägge cylindrarna. Testa att lyfta av en tändhatt så att den bara kan gå på den ena så förstår du vad jag menar.

Ja, om du tänker renovera eller byta motorn om den visar sej ha dålig komp. så är det ju det. Riggvinkeln, har du provat att ha den i alla möjliga lägen?

Kompressionsprov... Det känner man ju när man drar i den rätt bra. Är det inget tjuff-tjuff så är den nog kass ja. I år åker jag i en obetydligt mindre eka med en Penta 6 hästars o den flåsar på i ngn slags planing i 13 knop. Absolut att din borde spöa min racer.

Riggen ser ok ut i längd. Jag hade dock lagt en träribba mellan motor o båt uppepå toppen av akterspegeln så motorn hamna ngn cm högre upp ändå, för att se vad det sa. Ja, absolut att den där skall upp i 18-20 knop så det tåras i ögonen, annars är ngt fel. Har du vatten innuti durken? Kollat det?

Absolut inte. Cylindrarna smörjs av 2-taktsoljan i bensinen. Om någon cylinder inte får tillräcklig mängd soppa så slits/skär denna.

Testa att gänga ut luftskruven på sidan på förgasaren ett halvt varv.

Det kan man ju fråga sej. Kanske större frihet i design än proppar i metall? Kanske tunnare blad/mindre motstånd? Växelhusen lär iaf skonas med lättare propeller.

Kör du uteslutande med polyesterbaserat material, kan du sjösätta nästa dag. Det enda kan vara att det tar ngn vecka för plasten att bli riktigt hård för maximal slitstyrka. Skall man vänta tills plasten(topcoaten)är 100% uthärdad får man vänta ett halvår. Skillnad i hårdhet på 1 veckas/6 månaders laminat går att mäta med ett speciellt instrument, men inget som har praktisk betydelse. När man målar nytt/renoverat laminat av polyester skall det dock ligga gelcoat om det är en gjuten grej eller topcoat om det är en gammal grej man plastat på ngt. Detta för att förhindra styrenblåsor i t.ex billack. Nytillverkade fordonsdetaljer med gelcoat, mattslipas dagen efter avformning och lackas ännu en dag efter det professionellt utan några som helst problem. Det här att plastprylar skall ligga o härda längre tider, behandlas med olika skikt av lite av varje är en myt jag inte vet varifrån den kommer? Möjligen skulle man kunna tänka sej att garageplastare ,lever i tron om att det är bättre med för lite härdare än för mkt -Då kan jag säkert tänka mej att problem uppkommer med både blåsor och dålig vidhäftning då inte laminatet/topcoaten får härda ut såsom det skall. Om din fråga rör annat än polyesterbaserat vet jag ärligt talat inte när den kan tänkas få åka i sjön.

Aha, jag har undrat varför alla här är så k*ta på Epoxiprimer till i stort sett allting?? Peter K har rätat ut en del frågetecken. Tackar. Epoxi skall man inte klabba med i onödan pga stora hälsorisker. På en snabbgående båt som stampar hårt i vågorna kan man väl få ta det kanske.. Men på en eka känns det väldigt överarbetat till noll nytta. Topcoat biter hundra procent mot slipad o ren gelcoat/polyesteryta. Vari kan en primer göra ngn nytta där, det kan knappast bli ännu bättre vidhäftning. Det vore isåfall ngt revolutionerande som helt gått näsan förbi plastbåtbyggarbranchen. Kan hända ni menar primer till ngt annat användningsområde än att lägga före topcoat och isf säger jag inte emot. Jasså, Biltema kränger blufftopcoat. Illa nog med deras priser tycker jag. Ett tips till de som plastar o grejar hemma litegrand varje år, är att leta upp ngn firma som håller på med plast/glasfiber och be om att få köpa mtrl. Ta dock med eget emballage. Rengjorda plåthinkar är bäst då inte styrenet kan vandra genom dessa såsom det gör med tomma lingonburkar i plast. Polyester/gelcoat/topcoat som förvaras i plasthinkar står sej ngt halvår, sen är hälften av styrenet väck och det hela liknar mest ett klister som aldrig härdar. Skall man använda det i stort sett direkt spelar det ingen roll men spara en skvätt som blivit över för att sedan ha att bättra med, nej. Större glasburkar med plåtlock funkar fint dock. Ok, lite besvärligt är det när ngn båtnisse kommer in i fabriken på vårkanten och stör...men har han med sej eget emballage o tänker på mindre glasburk till härdaren, sopsäck till glaset, har jämna pengar till kaffekassan så tycker iaf jag att det är trevligt att höra om deras projekt de 5 minuter det tar att tappa upp soppan Det händer också att de tror att burken härdare kostar 150:- när det i själva verket är deras 5 kilo polyester som gör det