Toppi
Medlemmar-
Innehålls Antal
155 -
Gick med
-
Besökte senast
Innehållstyp
Nyheter
Kustkort
Forum
Bloggar
Galleri
Butiken
Köp&Sälj
Allt postat av Toppi
-
Sånt där hål brukar 70-tals Crescent ha av ngn anledning. Att det kommer in vatten rätt genom plastskrovet även utan synliga sprickor, vet de flesta. En dyvika/plugg längst ner i akterspegeln eller ett större hål invändigt är några andra vanliga varianter på att komma åt och få ur vattnet. Min egna(?) specialare är att såga upp durken sista metern akterut och sätta en vertikal 'vägg' från durken och ner mot skrovet och som plastas dit. Nedtill i denna sätts sedan en dyvika för att lätt kunna tömma utrymmet under durken vid behov. Lite beroende på hur det ser ut, görs likadant akterut med såpass mellanrum att länspump/öskar får plats mellan. Ett löst lock täcker hålet sedan. Kräver dock att man är lite hantverkskunnig men fördelar med fungerande flyttank, uppstyvad durk där man ju precis hoppar i båten samt möjlighet att tömma kölsvinnet medans båten ännu ligger i sjön, gör det väl värt besväret.
-
Ja, hissa du enl. det. Vad som gör mej tveksam till att hissa i större omfattning är att du skriver att två av tre propellrar har dåligt grepp som det är redan nu. Hissar man två pinhål riskerar man stort att tre av tre propellrar tappar greppet.
-
Tja, en åsikt kan jag väl dela med mej...o det är väl den isf att två pinhål högst troligt blir för mkt. Jag hade dock hellre höjt ett än inget alls.
-
Ett år har gått....nu är det hög tid att glänta på lädret. -Ingen som har nånting att säga om den? Såndär lista ni vet, med alla motorerna uppradade med all teknisk info, vikt, laddning, utväxling, options mm. Var hittar man en sån? Jag hittar bara till nya Mercury men de jag söker är modellår ngt i stil med 2002-2005 nånting.
-
Ja. Allt flytmtrl som exponeras för vatten över tid suger åt sej. Det förekommer olika tänk över det där och mitt egna är att det går fint att använda överallt om man undviker längst ner i båten där det i princip alltid står lite vatten. Skumm man häller i själv, alltså inte färdigt skivmtrl man lägger i bör man vara försiktig med. Det är tvåkomponent med mkt kritiskt blandningsförfarande och härdarmängd. Allt går fel om man blandar 'på en höft'. Jag har ärligt talat svårt att se vidare fördelar med det. Gammalt helt och torrt skum kan man såklart åka vidare med men skumma en båt på nytt är värre det. Not. Cellplast och Divinycell är ngt helt annat.
-
Lite svårt att avgöra hur stor skadan är men hade det vart min båt så hade jag bottnat med lite armerat spackel med topcoatspackel ovanpå. Slipa ur med grovt papper/ acetontorka/ på med armerat spackel/ slipa lätt/ på med topcoatspackel i riklig mängd/ låt härda ut vältempererat framför fläkt eller i varmgarage/ slipa grovt,mellan,fint,ännu finare i några steg, polera, vaxa - klart. Skadan är för liten(ser det ut som)för att det skall vara nödvändigt att dra fram stora artilleriet med polyester o glasfiber osv.
-
Jag har också optimerat utrymmena i min Crescent. Stora 'trekantiga' lådan i fören har jag skurit upp och tagit väck ca halva flyttanken som är där. Skurit försiktigt i skummet så att detta utnyttjas för sina isolerande egenskaper. På sidorna har jag lagt divinycell som när det är plastat o klart, blir ett utrymme att förvara mat i. På lite sikt skall det ner ett enklare kylaggregat från en kylväska också. Den förlorade flytförmågan har kompenserats med en skiva ståendes på högkant mitt under fördäcket och som plastats in. På köpet försvann svampigheten på fördäck De stora tankarna akteröver har minskats ner också för att skapa mer plats helt enkelt. De har kompenserats med inplastade divinycellblock lite varstans i outnyttjade utrymmen där det ändå aldrig kommer att gå att ha till ngt vettigt. Den blöta durken har slängts ut och ersatts med sandwichlaminat av glasfiber/polyester med divinycellkärna. Blir aldrig blött och ruttnar inte. Rufftakets svampighet löstes med borttagande av utmattade plast/plywoodbalkar och ersattes av plana divinycellskivor osv. Totalt sett har jag mer flytkraft nu samt mer utrymme än när båten va ny
-
Tänk på att välja rätt utslag. 0-50 Knop's varianten får sämre upplösning än den jag har, 0-30 Knop. GPS har jag en 150:-'s jag köpt beg. på tradera. Visar iofs bara km/h men den loggar ju maxfart och distans i km och är ett trevligt option ändå. Personligen gillar jag analoga visarinstrument man kan avläsa i 'ögonvrån' helt oberoende av el.
-
Exakt en sån har jag. Min är kopplad till såndär enkel, fällbar pip man sätter längst ner på akterspegeln. Jämför jag med GPS visar den exakt samma och jag är skitnöjd med den. Helst skulle man kört Mercury så man fick givaren på köpet samt slapp att tänka på att fälla upp/ner den där pipen vid strandhugg. När du redan har 'givaren' är det inget att tveka på, köp den Slang brukar medfölja. Edit: Ja, slangstumpen kopplar du till slangen till mätaren. 'Givaren' sitter inne i motorns rigg.
-
I skrymslen där det är svårt att få bra sprutbild, är man nödd att lägga på lite extra för att det skall bli täck ens. Runt i kring där, i radier är det då lätt hänt att få uppåt 3-4 mm. Tunnare än 0,4 mm rekomenderas ej då det lätt blir krack samt mkt fibergenomslag.
-
Det går nästan inte att få bra. Även om man får till rätt kulör på spacklet så måste det ju våtslipas och poleras efteråt. Pyttesmå porer inbakade i gelcoaten kommer till ytan samt lagningen blir matt hur mkt man än polerar. Området kring lagningen blir dessutom mkt blankare än skrovet i övrigt varpå man måste polera om alltihop. Den normalhändige fixar nog det hela lika bra/dåligt själv.
-
Det beror på hur skicklig man är på att rulla. Blaskar man på med lamullsrulle bara kan man lätt bygga 1mm per lager men fiberhalt/hållfasthet blir inget vidare.
-
Vid tillverkningen läggs 0,5-0,6 mm gelcoat. Särskillt vid starkt pigmenterade färger får man passa sej så att det inte blir tjockare då man riskerar att det blir dragningar/försläpp på gelcoaten. Om så händer, måste man våtslipa och polera vilket är nästan omöjligt att få osynligt sen. Tid tar det också. Om delar av skrovet är vitt, så är det vita i reporna samma vita färg. När man lägger gelcoat på tvåfärgade skrov, t.ex blå & vit, lägger man ena kulören först , t.ex det blåa i formen. Det som skall vara vitt maskeras. Nästan direkt efter gelcoateringen dras maskeringen bort. Det blå får gela till 20 minuter innan det vita läggs på. Den vita gelcoaten ryker då över även det blåa. På färdig båt syns därför den vita gelcoaten igenom vid djupare repor i den blå. Ibland kör man smågrejor samtidigt som skrovet. Saker som styrpulpeter, luckor, paneler osv. För att slippa toppa(måla) dessa efteråt, händer det att man kör med vitpigmenterad plast direkt. Kanske är skrovet kört med sådan polyester och isf är det inte konstigt om djupa repor blir vita.
-
Jag tycker tvärt om. På plana ytor spelar det mindre roll men annars går den huggna forma hur som helst, vilket inte går med väven som stramar och drar överallt. Är man väldigt tänd på väv iaf, rekomenderas att lägga ett par lager huggen matta först, så det blir en 'mjuk' yta för vävarna för maximal vidhäftning. Man bör även varva väven med huggen matta mellan varje lager. Väv mot väv, utan påsydd huggen matta delamineras väldigt lätt. På slutet rekomenderas några lager huggen matta som ytmattor, så man slipper se mönstret av väven genom topcoaten efter ett par dgr i solgasset.
-
Kör du med huggen 450-matta och kan laminera hyfsat bra, blir det ca 1 mm laminat av tre lager matta. Tänk på att av dina ca 5mm laminat, är det 0,5-1,0 mm gelcoat, dvs kanske 4 mm glasfiberlaminat.
-
Det där är typisk krackelering. Andralagret gelcoat som löser upp det första. Gelcar man i tunna lager får det ske nästan blött-i-blött men det är ändå riskabelt. Bäst är att blaska på ganska tjockt förstalager(om man nu är ovan och måste gelca 2 ggr) Låt härda över natten. Bättra i där det är tunnt/missat med tunnt andralager med lite mer härdare. Tänk också på att vidhäftning gelcoat/laminat försämras mkt om det dröjer mer än en vecka mellan gelcning och laminering. Bäst resultat totalt sett, blir om man gelcar ett enda lager och laminerar dagen efter.
-
Lägsta möjliga borde räcka. Tänk dock på att en penta som den där, inte orkar med mer än 3 Ampere laddning. Hänger man på en elpump som slickar i sej ett par Amp. så blir det inte mkt över till att ladda batteriet att driva startmotorn med vid nästa start. Köp en riktig pump som det skall vara istället.
-
Det där har jag funderat på i flera år. Ngt som gör max nytta men som är minimalt ivägen och drar minimalt med ström och skulle baseras på 12 V spottar. Först tänkte jag ngt klassiskt på gösstaken...den fula originala..'älgbenet' har jag fimpat, tänker svetsa ihop en ny i rostfritt tänkte jag. Dock är jag antennb*g o då finns det inte plats för ngn fnaskradar i den. Man hade behövt en stor platta under som skärmar av/skuggar rufftaket för att undvika bli bländad av ljuset så det fick vara. Först tänkte jag mej dubbla spottar, side-by-side, halvvägs nedsänkt i taket där fram men kom på att man då säkert kommer va 'på dom', slå i knäna eller väskor odyl. Sen vill ju ngn kanske kunna sitta där fram när man taxar runt mellan öarna...o därför blev det den insänkta varianten. Lutningen...fick bli lite på gehör. Såpass lutning så att regn/sprayvatten rinner ur den och ner på fördäck men inte så mkt att spotten pekar rakt på fördäcket. Ok, lite går inte att komma ifrån, men huvudkäglan går precis över däcket där fram iaf. Fördäcket skuggas ngt automatiskt då lampan sänktes in en bit. I botten på pottan, är det ett hål där lampsockeln precis går i. Lampan fixeras just nu med en bit gummislang. Kan hända det får bli slangklämma eller ngt framöver. Anslutning blev med 'sockerbit' rätt på. För att undvika att ngt ljus alls slår mot fördäcket, va jag även inne på att de skulle sättas i fören under list, en på var sida...men det föll på att jag vill kunna köra emot/på en brygga utan att va nervös för lamporna. Sen störs man bara av upplyst fördäck när man sitter o spanar ut genom framrutorna...vilket ändå inte är aktuellt vid mörkerkörning. Lite mer än bara svar på lutningen men dylik laboration efter eget huvud utan minsta tanke på ev. andrahansdvärde är det bästa jag vet.
-
Jag har en typ likadan farkost fast en storlek större Crescent. Är lite inne på ngt liknande fast skall det vara så skall det vara ngt integrerat med kablaget på insidan o det som lyser på utsidan. Jag har börjat med en LED-spot rakt föröver. Vill till att placera såna där de gör mest nytta och inte bländar när man kör i mörker. Min satte jag därför mellan de båda rutorna i fören. Borra ett hål, gjöt mej en kopp att sätta spot'en i o plasta fast. Blev jäkligt bra. Din båt som har tre rutor där får ju bli ngt annat isf men är en ide om vad man kan göra.
-
På den första bilden ser det ut som om durken legat lös, fäst med några skruvar bara? Jag hade låtit reglarna ligga kvar...om de vart inplastade, slipat av laminatet och låtit de torka en månad, sen på med lite laminat över dem och på med lämplig skiva som plastas fast. Kanske kan du tälja till nya träpinnar, inte allra bäst med trä men budget är ju budget så.. Låg budget, arbete utfört av lekman blir lite klurigt. Undviker man köpa mtrl på typ Biltema kan man komma undan billigt. Skulle jag göra ett sånt jobb, skulle jag ta 2000:- inkl. allt, varav hälften är 5 kilo plast, 3 kilo 'färg', 2,5 kilo glasfiber och lite slippapper, aceton, handskar, penslar, rollers osv. Det värsta jobbet är all slipning. Det sker bäst med maskin(roterande trissa), glöm allsköns bandslipar och såna där som mest bara skakar, de avverkar på tok för dåligt. En hel del manuellt slipande får man räkna med också. När man läser här på maringuiden så är det väldigt många som envisas med att jobba med Epoxiplast istället för riktig Polyesterplast. Skälet till det, är att de slipar och tvättar för dåligt varpå polyestern släpper/spricker. Med Epoxi så kan man 'fuska' lite, å andra sidan är det inte allt glas som är kompatibelt med Epoxi så på lite sikt är det inte helt säkert att Epoxilaminatet blir ngn höjdare heller trots flerdubbelt pris. Till dej, och alla andra, rekommenderas därför Polyesterplast - samma mtrl båten i övrigt är byggd av. Om gamla durken låg 'löst', kan väl den nya göra det med? Reglarna du pratar om, kanske bara ligger där som ngn slags distans för att få plant golv så att säga, isf behöver du ju inte plasta o klabba alls. Skaffa en plyfaskiva som passar, skruva på distanser under som motsvarar reglarna och släng i paketet som det är, klonk' klart. Skall man göra det proffsigt, tar man upp båten o lägger den torrt inomhus. Man sopar och dammsuger ur den och låter den ligga några veckor. Sedan slipar man ur den och acetontorkar. Sen, när man ändå har ur durken, så passar man på att lägga ett 1-2 mm's glasfiberlaminat på insidan av skrovet. Det brukar finnas stjärnor i plasten(sprickor) från båttrailers, grundstötningar och annat. Sedan bygger man upp nya 'reglar/skott' i komposit(Ej trä), slipar och donar innan ny durk i likaledes komposit läggs i och lamineras fast. I bakkant, kan man göra på lite olika vis, man får ju räkna med att det letar sej in vatten mellan skrovet och durken(golvet) vilket måste kunna dräneras på ngt vis. Antingen sker det med att man borrar ett hål nästan längst ner på akterspegeln på utsidan, monterar in en dyvika där. Skruvad/gängad dito rekommenderas. Min specialare går ut på att man slutar med durken ungefär en halvmeter-meter innan akterspegeln, sätter en 'gavel' där med dyvika av gummimodell. Med den varianten kan man lossa dyvikan och länsa ut vattnet medan den ännu ligger i sjön ! Att borra ett hål där bak i durken för att kunna stoppa ner elektrisk/manuell länspump rekommenderas ej då man vill utnyttja utrymmet under durken som flyttank. Det går att skriva mkt om detta men vi nöjer oss så här långt tills vi får lite mer kött på benen om huruvida du vill gå vidare med detta.
-
På plats räckte det med att laminera runt om då skivan laminerades mitt på i förväg. Efter bilden togs , slipades allt och topcoaterades(målades)
-
Skurit ur durken grovt och låtit torka en månad. De bägge längsgående förstärkningarna slipades av och fick lite laminat på sej innan durken lades i. Durken som vart ngt större än hålet, lades i först och ritades runt med en penna innan det sista skars ut så nya durken passa perfekt.
-
Jag brukar skära ur hela durken ca 10cm runt om. Riva ur allt dåligt inunder där och ev. plasta i nya förstärkningar. Är det ett budgetbygge lägger jag dit en plywood eller väl slipad plyfaskiva som passar precis i hålet jag tagit upp och plastar över. Är det en större båt lägger jag ett par vertikala skott på högkant mot skrovet som durken får vila emot. Man får då tänka på att först laminera ett par mm tjockt och 50-100 mm brett laminat på skrovets insida innan skotten sätts dit. Bilderna har jag använt förut, de kan väl postas igen.
-
Jag har i alla år varit noga med att för det första använda 2-taktsolja för Utombordare. Ej olja till motorcyklar, moped, röjsågar o.dyl eftersom utombordaroljan koksar mkt mindre och verkar vara av högre kvalitet. I år hitta jag inte den svarta Texaco-flaskan med röd kork jag brukar köra med Det stod några andra flashiga buteljer på hyllan till hutlöst pris, varpå jag åkte runt till några amdra butiker utan att hitta ngn. I ren desperation, gick jag då ifrån uråldriga principer o tog första bästa olja jag såg. Motorsågsolja...-känns sådär men till den gamle stenkrossen jag åker med i år, en Penta 6 hästare från början på 70'talet får det duga. Jag blandar alltid 2% noga utan att ge den ngn 'extra hutt' därför att jag inte tror på det där med 'hellre för mkt än för lite..' Den här: http://www.husqvarna.com/se/forest/accessories/tillbehor-motorsag/tvataktsolja,-ls/ För en gång skull tror jag på reklamen som säger 'extremt goda smörjegenskaper' då motorn fick min 4 meters plasteka påtagligt snabbare över planingströskeln. 'Low smoke' , ja, det kan man säga, enda gångerna det går att få den att ryka, är när den stått oanvänd några veckor och bensinen(men inte oljan) i förgasaren har torkat. När man pumpat fram soppa i förgasaren blir det ju således 'dubbelt' med olja när oljeblandad bensin blandas med dropparna olja som blivit ståendes i förgasaren sen sist, då ryker den ett par minuter men sen inget alls. Tagen av oljans förträfflighet i min motor, gav jag min gräsklippare från 2007 en slurk i bensinen att suga på. - Vilken komp !! Högt blött gräs är ingen match längre minsann, rena Slick50 behandlingen , haha. De som nu känner sej manade att skriva en domedagsprofetia om det tokiga med detta, råds att testa själva på valfri gammal skitmotor först.