Toppi

Sånt där hål brukar 70-tals Crescent ha av ngn anledning. Att det kommer in vatten rätt genom plastskrovet även utan synliga sprickor, vet de flesta. En dyvika/plugg längst ner i akterspegeln eller ett större hål invändigt är några andra vanliga varianter på att komma åt och få ur vattnet. Min egna(?) specialare är att såga upp durken sista metern akterut och sätta en vertikal 'vägg' från durken och ner mot skrovet och som plastas dit. Nedtill i denna sätts sedan en dyvika för att lätt kunna tömma utrymmet under durken vid behov. Lite beroende på hur det ser ut, görs likadant akterut med såpass mellanrum att länspump/öskar får plats mellan. Ett löst lock täcker hålet sedan. Kräver dock att man är lite hantverkskunnig men fördelar med fungerande flyttank, uppstyvad durk där man ju precis hoppar i båten samt möjlighet att tömma kölsvinnet medans båten ännu ligger i sjön, gör det väl värt besväret.

Ja, hissa du enl. det. Vad som gör mej tveksam till att hissa i större omfattning är att du skriver att två av tre propellrar har dåligt grepp som det är redan nu. Hissar man två pinhål riskerar man stort att tre av tre propellrar tappar greppet.

Tja, en åsikt kan jag väl dela med mej...o det är väl den isf att två pinhål högst troligt blir för mkt. Jag hade dock hellre höjt ett än inget alls.

Ett år har gått....nu är det hög tid att glänta på lädret. -Ingen som har nånting att säga om den? Såndär lista ni vet, med alla motorerna uppradade med all teknisk info, vikt, laddning, utväxling, options mm. Var hittar man en sån? Jag hittar bara till nya Mercury men de jag söker är modellår ngt i stil med 2002-2005 nånting.

Ja. Allt flytmtrl som exponeras för vatten över tid suger åt sej. Det förekommer olika tänk över det där och mitt egna är att det går fint att använda överallt om man undviker längst ner i båten där det i princip alltid står lite vatten. Skumm man häller i själv, alltså inte färdigt skivmtrl man lägger i bör man vara försiktig med. Det är tvåkomponent med mkt kritiskt blandningsförfarande och härdarmängd. Allt går fel om man blandar 'på en höft'. Jag har ärligt talat svårt att se vidare fördelar med det. Gammalt helt och torrt skum kan man såklart åka vidare med men skumma en båt på nytt är värre det. Not. Cellplast och Divinycell är ngt helt annat.

Lite svårt att avgöra hur stor skadan är men hade det vart min båt så hade jag bottnat med lite armerat spackel med topcoatspackel ovanpå. Slipa ur med grovt papper/ acetontorka/ på med armerat spackel/ slipa lätt/ på med topcoatspackel i riklig mängd/ låt härda ut vältempererat framför fläkt eller i varmgarage/ slipa grovt,mellan,fint,ännu finare i några steg, polera, vaxa - klart. Skadan är för liten(ser det ut som)för att det skall vara nödvändigt att dra fram stora artilleriet med polyester o glasfiber osv.

Jag har också optimerat utrymmena i min Crescent. Stora 'trekantiga' lådan i fören har jag skurit upp och tagit väck ca halva flyttanken som är där. Skurit försiktigt i skummet så att detta utnyttjas för sina isolerande egenskaper. På sidorna har jag lagt divinycell som när det är plastat o klart, blir ett utrymme att förvara mat i. På lite sikt skall det ner ett enklare kylaggregat från en kylväska också. Den förlorade flytförmågan har kompenserats med en skiva ståendes på högkant mitt under fördäcket och som plastats in. På köpet försvann svampigheten på fördäck De stora tankarna akteröver har minskats ner också för att skapa mer plats helt enkelt. De har kompenserats med inplastade divinycellblock lite varstans i outnyttjade utrymmen där det ändå aldrig kommer att gå att ha till ngt vettigt. Den blöta durken har slängts ut och ersatts med sandwichlaminat av glasfiber/polyester med divinycellkärna. Blir aldrig blött och ruttnar inte. Rufftakets svampighet löstes med borttagande av utmattade plast/plywoodbalkar och ersattes av plana divinycellskivor osv. Totalt sett har jag mer flytkraft nu samt mer utrymme än när båten va ny

Tänk på att välja rätt utslag. 0-50 Knop's varianten får sämre upplösning än den jag har, 0-30 Knop. GPS har jag en 150:-'s jag köpt beg. på tradera. Visar iofs bara km/h men den loggar ju maxfart och distans i km och är ett trevligt option ändå. Personligen gillar jag analoga visarinstrument man kan avläsa i 'ögonvrån' helt oberoende av el.

Exakt en sån har jag. Min är kopplad till såndär enkel, fällbar pip man sätter längst ner på akterspegeln. Jämför jag med GPS visar den exakt samma och jag är skitnöjd med den. Helst skulle man kört Mercury så man fick givaren på köpet samt slapp att tänka på att fälla upp/ner den där pipen vid strandhugg. När du redan har 'givaren' är det inget att tveka på, köp den Slang brukar medfölja. Edit: Ja, slangstumpen kopplar du till slangen till mätaren. 'Givaren' sitter inne i motorns rigg.

I skrymslen där det är svårt att få bra sprutbild, är man nödd att lägga på lite extra för att det skall bli täck ens. Runt i kring där, i radier är det då lätt hänt att få uppåt 3-4 mm. Tunnare än 0,4 mm rekomenderas ej då det lätt blir krack samt mkt fibergenomslag.

Det går nästan inte att få bra. Även om man får till rätt kulör på spacklet så måste det ju våtslipas och poleras efteråt. Pyttesmå porer inbakade i gelcoaten kommer till ytan samt lagningen blir matt hur mkt man än polerar. Området kring lagningen blir dessutom mkt blankare än skrovet i övrigt varpå man måste polera om alltihop. Den normalhändige fixar nog det hela lika bra/dåligt själv.

Det beror på hur skicklig man är på att rulla. Blaskar man på med lamullsrulle bara kan man lätt bygga 1mm per lager men fiberhalt/hållfasthet blir inget vidare.

Vid tillverkningen läggs 0,5-0,6 mm gelcoat. Särskillt vid starkt pigmenterade färger får man passa sej så att det inte blir tjockare då man riskerar att det blir dragningar/försläpp på gelcoaten. Om så händer, måste man våtslipa och polera vilket är nästan omöjligt att få osynligt sen. Tid tar det också. Om delar av skrovet är vitt, så är det vita i reporna samma vita färg. När man lägger gelcoat på tvåfärgade skrov, t.ex blå & vit, lägger man ena kulören först , t.ex det blåa i formen. Det som skall vara vitt maskeras. Nästan direkt efter gelcoateringen dras maskeringen bort. Det blå får gela till 20 minuter innan det vita läggs på. Den vita gelcoaten ryker då över även det blåa. På färdig båt syns därför den vita gelcoaten igenom vid djupare repor i den blå. Ibland kör man smågrejor samtidigt som skrovet. Saker som styrpulpeter, luckor, paneler osv. För att slippa toppa(måla) dessa efteråt, händer det att man kör med vitpigmenterad plast direkt. Kanske är skrovet kört med sådan polyester och isf är det inte konstigt om djupa repor blir vita.

Jag tycker tvärt om. På plana ytor spelar det mindre roll men annars går den huggna forma hur som helst, vilket inte går med väven som stramar och drar överallt. Är man väldigt tänd på väv iaf, rekomenderas att lägga ett par lager huggen matta först, så det blir en 'mjuk' yta för vävarna för maximal vidhäftning. Man bör även varva väven med huggen matta mellan varje lager. Väv mot väv, utan påsydd huggen matta delamineras väldigt lätt. På slutet rekomenderas några lager huggen matta som ytmattor, så man slipper se mönstret av väven genom topcoaten efter ett par dgr i solgasset.

Kör du med huggen 450-matta och kan laminera hyfsat bra, blir det ca 1 mm laminat av tre lager matta. Tänk på att av dina ca 5mm laminat, är det 0,5-1,0 mm gelcoat, dvs kanske 4 mm glasfiberlaminat.