Simon-S

Prova vanlig färgborttagning, har du tur är det en enkomponentslack som förra ägaren använt. Gelcoaten är 2-komp. och borde inte ta skada men bäst är kanske att testa på en icke synlig yta först. Jag har iaf aldrig lyckats lösa upp 2-komp. produkter med färgborttagning.

Helsyntetisk olja är ju att föredra men kan dock vara mer aggresiv mot gummipackningar beroende på gummitypen. Dock kommer du troligen inte att lyckas få tag i riktig helsyntetisk olja då det kanppt finns några kvar i handeln. I princip all olja som säljs i sverige under namnet helsyntetisk är mineraloljor, tyvärr. Så, kör på en mineralolja för en rimlig summa, för det är med största sanolikhet ändå mineralolja du får om du väljer en dyr helsyntetisk olja ute i någon svensk butik.

Varför du känner att du inte kan lita på din motor efter en helrenovering förstår jag inte. Sen är du trots det villig att leta efter begagnade motorer som du inte har en aning om hur dem har körts eller vad som hänt under dess livstid. Med ditt resonemang borde endast en ny motor vara ett alternativ men som du skriver kostar det mer än vad båten är värd. Hur stor del av viljan att byta motor kommer från önskan att öka marschfarten? När jag läser dina inlägg får jag nästan intrycket av att det är det viktigaste. Isf kanske det ekonomiskt sett är bättre att renovera upp din motor, sälja av båten och köpa en ny med bättre marschfart, speciellt nu när båtmarknaden ser ut som den gör.

Kan det inte vara en bra idé att ta reda på vad som faktiskt hänt med din motor? Du behöver ju iaf montera ut den och att då själv plocka isär den för att se vad som hänt är ju inte så svårt. Det billigaste kanske blir att åtgårda den gammla motorn beroende på vad som nu har hänt.

Epoxi kan vara svårt att få att fästa på bly. Även om du slipar och gör rent med aceton oxiderar ytan väldigt fort med resultatet att epoxin får sämre fäste. Vill du ha så bra fäste som möjligt kan det vara en idé att först pensla på lamineringsepoxi eller en epoxibaserad primer och sedan slipa in den i blyet medan den fortfarande är våt. Sedan spackla med ett epoxispackel ovanpå.

Hurvida du väljer en 5w/50 olja eller en 5w/40 olja har inget med kvaliten att göra. Det anger bara hur viskositeten hos oljan förändras och därmed talar den om för dig vid vilka temperaturer du kan använda oljan. En olja som har angivelsen SAE 5w/40, SAE 15w/40 eller liknande kallas multigradeolja och innehåller oftast viskositetsmodifierande additiv för att göra det möjligt att använda samma olja vid kalla temperaturer som vid höga (vinter/sommar). Oljan utgårt då från en SAE 5 eller SAE 15 olja och har sedan additiv som gör att viskositeten inte avtar lika snabbt vid ökade temperaturer. Därmed kan den uppfylla SAE 40 eller andra högre SAE klassar med. Nackdelen med dessa multigradeoljor är att additiven förbrukas sakta under tiden oljan används med resultatet att den till sist får en för låg viskositet vid höga temperaturer. Denna låga viskositet ökar slitaget i motorn. Additiven slits också när oljan utsätts för höga tryck, för högpresterande motorer som jobbar med höga temperaturer, tryck och varvtal är det därför bättre att använda en olja med så litet viskositetsspann som möjligt. En 10w/50 olja kan bli en 10w/30 eller ännu sämre efter en tids slitage eller i lokala punkter i motorn där oljan tillfälligt utsätts för höga tryck vilket medför ökat slitage. Undantaget när det gäller multigradeoljor är äkta syntetiska oljor (sällsynta ute i butikerna), API-basoljegrupp IV. Dessa innehåller inga viskositetsmodifierande additiv utan är kemiskt framställda av och innehåller därmed inga parafiner, den största källan till att oljan ökar sin viskositet när den kyls. Motsatsen till multigrade är singlegrade, den innehåller inga viskositetsmodifierande additiv och lider därför inte av problemet att viskositeten minskar efter hand som den används. Nackdelen med singlegrade är dock att temperaturspannet som den kan användas vid är relativt litet. Du måste därför använda en olja på sommaren, tex SAE 40 och en annan på vintern tex SAE 10 för att säkerställa att alla motordelar nås av smörjoljan vid kall motorstart.

Mobil 1 Peaklife uppfyller kraven för motorn (API SJ, ACEA A3/B3) och är helsyntetisk. Säljs som värsting-olja (För alla fyrtakts högprestanda bensinmotorer, smörjer och skyddar motorer på ett oöverträffat sätt) -på seasea båttillbehör, men finns även på jula, 4 liter för 599kr! Seasea kanske borde kolla över sin beskrivning. För att säga att det är en värstingolja, att den duger för alla högpresterande bensinmotorer är ju inte sant. Oljan uppfyller den äldsta API klassen som fortfarande används. Biltemas olja är bättre och billigare! Denna är ju dock mineralbaserad.. Är inte syntetisk bättre? Av två oljor med samma API klass där den ena är syntetisk och den andra mineralbaserad brukar den syntetiska vara bättre. Observera dock att många oljor i sverige som säljs under namnet syntetisk inte är syntetiska i teknisk bemärkelse. Syntetisk är inte en teknisk benämning på en olja och i sverige får oljor med API-basoljeklasserna III och IV säljas som syntetiska. Det är dock endast oljor med API-basoljeklassen IV som är syntetiska på riktigt. Dessa bygger på en oljebas med Poly Alfa Olefiner. Kort svar, köp den med högst API klass och som tilltalar din plånbok bäst.

Fakta om multigrade och singlegrade: http://en.wikipedia.org/wiki/Motor_oil API klassificering: http://lukoil-lubricants.com/info/classification/00005/ Biltemas olja (http://biltema.se/sv/Bat/Kemikalier/Motorolja/Inombords-dieselolja-15W-40-30569/) borde ju gå bra. Dem skriver ju tom ut att den uppfyller Volvos klassificering VDS-3.

Ja, det är det företaget jag menar. Hemsidan ser inte så mycket ut för världen men man får ringa dem om man vill ha info eller beställa. Som du säger beror det ju på kvantiten men även som amatör kan det hända att man behöver en 10kg epoxi för större arbeten och då är det trorts allt runt en 600 kr man spar och kan använda till annat. Även glasfiberväv och andra produkter har dem på BHP till bra priser.

1400kr är ju rena skämtet! Dessutom tillverkar inte Volvo Penta ngn egen olja. Kanske kommer den från shell, Q8 eller ngn annan tillverkare och kostar då några hundringar för 5 liter. Kolla vad tillverkaren rekomenderar för API klass på oljan och hitta sedan en billigare olja med samma eller högre API klass. Gällande viskositeten kan du säkert köra 5w-40 också även om det känns lite onödigt då du troligen inte startar motorn när det är minusgrader ute. I min värld är det battre att köra en multigrade olja med så litet viskositetsspann som möjligt förutsatt att man uppfyller temperaturkraven. Kolla också att oljan du köper är helsysntetisk om det är vad tillverkaren rekomenderar. Bry dig inte om alla marknadsföringsknep med renande ämnen och högteknologisk m.m. Kolla på kvalitetsklassen istället. Vet inte om dem har olja som passar för din motor men kolla iaf på Swedol, där kan man köpa Q8:a olja på 20l dunk för bra priser. Vill du att motorn ska må så bra som möjligt köper du en billigare olja och byter oftare istället för att köpa en superdyr olja och köra med den 2, 3 eller 4 gånger så länge. Har du råd kan du givetvis köpa en dyr olja och byta ofta, det kanske är det bästa, för motorn iaf.

Laminerar man med Epoxy avhänder man sig möjligheten att lägga topecoat på de ytor man reparerar, utan får måla med annan färg. Vet att jag har läst någonstans att det går att få polyesterbaserad gelcoat att fästa på epoxi men det berodde lite på vilket epoxisystem som användes samt att man var tvungen att förbehandla på ngt sätt. Har diock aldrig provat själv. Annars har ju Nils Malmgren epoxibaserad gelcoat. Epoxi hos biltema duger gott, tror den ligger på ca 250kr/kg. Vill man komma billigare undan kontaktar man BHP. Det är dem som levererar till biltema, watski m.f. Hos dem kan du köpa epoxi direkt för ca 185kr/kg.

Ja, innan epoxin blev vanlig så lagade man väl med polyester vilket säkert fungerade bra. En av de första båtarna i sverige som byggdes av epoxi byggdes 1968, så det är ju inte ett så nytt material. Många använder sig säkert fortfarande av polyester och får ett bra resultat. Jag använder det själv för lagningar och dylikt ovanför vattenlinjen där inte hållfastheten är så viktig. Dock är vidhäftningen mellan polyester och polyester sämre än den mellan epoxi och polyester. Dessutom suger den inte till sig vatten som polyestern gör. Därför föredrar iaf jag att använda epoxi under vattenlinjen samt till hållfasthetsmässigt viktiga delar (tex bottenstockar, motorbäddar m.m.). Polyester hade säkert dugit bra det också men varför använda ett material som är sämre när man har tillgång till ett som erbjuder bättre egenskaper? Enda nackdelen är ju priset men så mycket dyrare är det egentligen inte. I mitt tycke är epoxin dessutom behagligare att jobba med då man slipper lukten.

Ja, en ny värmare skulle ju inte vara fel men tyvärr finns inte den ekonomin för tillfället, långt ifrån. Nya värmare är ju svindyra! den lilla elmotorn som saknas till min värmare går ju på max några hundringar, därav känns det värt att försöka få igång den, speciellt då man jämför med priset för en ny värmare.

Det är båtvärmedoktorn i spånga jag haft kontakt med.

När jag köpte min båt följde det med en ARDIC MINIMAX. Säljaren berättade att han haft problem med den och att bränslepumpen varit innne på service hos båtvärmedoktorn i stockholm och där fått membranet utbytt. Efter att ha haft isär värmaren kan jag nu konstatera att elmotorn till bränslepumpen saknas, extremt irriterande få detta är den enda delen som fattas för att kunna driftsätta värmaren. Jag har haft kontakt med båtvärmedoktorn men han verkar inte så villig att hjälpa till då jag kontaktat honom 3 gånger och varje gång fått till svar att han ska kolla upp det men sen återkommer han inte i frågan. Jag har också försökt kontakta Eberspächer som köpte ARDIC men dem kunde inte heller hjälpa mig, iaf inte han jag fick kontakt med. Är det någon här på forumet som vet vad det är för motor eller har några ideer? Finns det någon med en ARDIC MINIMAX som skulle vara villig att kolla om det står någon specifikation på motorn till bränselpumpen? Kanske kan man hitta en ersättningsmotor. Som jag ser det borde det enda viktiga vara spänningen samt varvtal.

Loctite 577, fungerar till i princip allt. Enkelt och smidigt. Gör det också möjligt att efterjustera utan att det blir otätt. Annars antar jag att du skulle kunna använda lin men det känns lite otidsenligt.

Ett par lite är för mig mycket olja när det gäller småmotorer som detta. Om det nu är så att allt detta kommit från motorn (kanske råkat spilla vid oljepåfyllning?) skulle jag iaf inspektera motorn MYCKET noga innan köp. Kan ju också vara så att motorn läcker lite samt att det var lång tid sedan kölsvinet städades. Testkör och se om du kan hitta några läckor.

Beror väl också på vilken typ av värmeväxlare du väljer, tex plattvärmeväxlare har bättre verkningsgrad än tubvärmeväxlare samt vilket flöde du har genom den. Om du är osäker på exakt vilken storlek det ska vara borde det ju vara bättre att överdimensionera, du har ju ändå termostaten som styr tempen.

Så ni menar att det kan finnas hål från utsidan av båten in till gängstavarna?! Helt galen konstruktion ju! Hoppas det inte är så, låter jobbigt... Ska kolla när ja kommer hem. //Simon

Man bygger ett elsystem så att huvudmatning/kablar dimensioneras och avsäkras för det maximala strömförbruket, sen avsäkrar men respektive gren vidare och ev skyddsavsäkrar känslig utrustning separat. Även elektronik kan gå sönder så att det blir kortslutning, inte bra om man då säkrat upp x 5. Fullt medveten om att det kan bli kortslutning i elektronik också, men isf är det ju kortslutning och då kommer säkringen lösa även om den är 5 gånger så stor. Nu har jag inte varit på så många ställen (tänker på industri och fartyg) men där jag har varit har inte all elektronisk utrustning varit individuellt avsäkrat. Den enda utrustning som varit separat avsäkrad har varit det av den anledningen att man inte vill förlora den pga att något annat på samma säkring kortsluter, dvs pga sektionering. Jo, men med en mindre säkring som bryter vid lägre strömstyrka så kan reparationen bli billigare genom att kortslutningen/felet inte hinner sprida sig till ytterligare komponenter. Jo, skulle väl kunna vara en anledning. Bara nyfiken då jag inte själv har en aning om svaret, men hur vanligt är det att en mindre säkring lyckas hindra fler fel att uppstå på ett sådant sätt att reparation blir billigare.

Tänker på kölbultarna. Jag är så mycket mekaniker att jag skulle få nojan om jag kunde vrida runt en bult som du beskrev. Vet inte hur orolig jag blir av detta, tycker väl det verkar som gängstavarna är gängade i kölen helt enkelt. Använde ju endast en hävarm på 30cm när jag försökte lossa muttrarna (fick endast loss 2st) och jag kan inte se hur jag skulle lyckas skada en 7/8 gängstav med detta, så stark är jag inte. Vet inte hur det brukar vara konstruerat men brukar man verkligen gjuta fast rostfria gängstavar i en järnköl? I en blyköl kan jag tänka mig att man gör så men där är ju temperaturen så mycket lägre vid gjutningen. Ang brickor, jag skulle lägga en jättelång plattjärn i längsled med hål för varje bult. Då behöver man inte ha kvar brickorna. Lite Loktite på gängen förståss. Gärna plasta in det järnet å låta den härda fast och sedan efterdra lite till. Jo, lutar till att jag plastar i brickorna, även om jag egentligen inte gillar det. Har inte riktigt bestämt hur jag ska utforma dem men gör dem nog så stora som möjligt. Men bultarna i kölen... Du kan ha en konstruktion med mutter där nere och ett hål från sidan där man kan hålla emot. Sedan efter man dragit det hela så täpper man igen hålet. Kolla om det är gjort så för då kan du öppna hålen och efterdra bultande stenhårt. Kanske rentav släppa upp dem lite. Hur menar du här? Var ska jag göra hål? //Simon

Ska när jag demonterat kölen ta en titt i hålkanterna, som du föreslog. Ska även då försöka knacka undertill och höra hur det låter där. Funderat lite på om det kan vara så att där är en stålplatta inplastad och att det låter ihåligt pga att plasten släppt från den. Gängstavarna vågar jag inte gänga ur nu, vill gärna se hur kölen ser ut först så man inte gör något dumt och som du skriver kan det ju följa me tätningsmassa upp och skada. Brun och svart plast har jag slipat bort en del av (och mer ska bort) men den fuktinträngningen beror troligen på vatten som stått i kölsvinet och trängt ner i sprickor mellan de plastlager som håller bottenstockarna och skrovet. Därmed borde inte själva skrovets hållfasthet vara försämrad. Får se om jag får tag i någon med en fuktmätare, hade varit det bästa. Men det får vänta. Måste tyvärr ta en paus i projektet då jag ska ut på sjön i ca 2 månader nu. Men får väl se det som tid plasten behöver för att torka upp. //Simon

Jag anser att elektronisk utrustning ska avsäkras var för sig. Sätter du ihop 5 olika instrument på en säkring måste den ha 5x så hög tolerans som en ensam för att alla instrument ska få sitt. För dessa är det för att skydda instrumentet som säkringar ska finnas. För mycket annat är det för att säkra av kabeln. Jo det är klart att om man har större säkring blir det lite större marginal innan den löser ut men hur menar du att detta skulle utgöra någon speciell risk för just elektronisk utrustning? Om man drar paralleller till avsäkring av elmotorer (3-fas) finns ju säkringen där till för att skydda kablar och till viss del även motorn men det skyddet kommer ju utav att elmotorn drar mer stöm vid tex fasbortfall eller överlast. Blir det kortslutning mellan lindningarna är ju motorn kass ändå och då ser iaf jag det som att det är kablarna (kontaktorer m.m.) som skyddas i det fallet, inte motorn. Det jag ville komma till egentligen var väl frågan hur vanligt det är med fel i elektronisk utrustning som orsakar en ökad ström som om den bryts tillräckligt snabbt hindrar komponenten från att gå sönder? Oftast brukar väl fel som ger ökad ström resultera i att man får lämna in komponenten ändå (det faktum att den drar en större ström indikerar ju att det redan är ett fel på komponenten)? //Simon

Går väl bra att använda både en enda säkring för allt eller en för varje förbrukare. Fördelen med det senare är ju att du får bättre sektionering samt att det blir något enklare att felsöka om det skulle bli kortslutning ngn stans. Men allt det känns lite onödigt i en fritidsbåt, själv skulle jag ha en säkring för varje brytare, oavsett hur många förbrukare jag kopplade till den. Tänk på att brytaren också har en max tillåten ström så att du inte säkrar av med mer än vad brytaren tål. //Simon

Att gänga ur kölbultarna ur kölen! hmm? jag tror inte det går, de sitter antagligen fastgjutna Du gör mig lite orolig nu... är nämligen säker på att jag roterat 2 gängstavar när jag försökte lossa på muttrarna. Hoppas inte något gett vika. Fast det är klart, ger det vika när jag drar med en hävarm på ca 30cm så sitter det ganska dåligt. Slipat ner i kölfickan har jag gjort och har nu kommit fram till glasfiberlaminat. Du har helt rätt i att det var snålt tilltaget, ca 10-20mm tjockt är laminatet vid den aktra kölbulten, dock betydligt tjockare vid de övriga stora. Något som gör mig lite fundersam är att i fickan med de fyra stora kölbultarna låter väldigt ihåligt och omassivt om man knackar i mitten. Försökte slipa ner mig en bit men kunde inte hitta någon hålighet. Nåja, kanske bäst att låta va... Kommer till stor del använda mig av 850g 4-axiel väv när jag laminerar. I hörn, kanter, osv. använder jag 160g eller 300g drapérbar väv. //Simon