Gå till innehåll
onsdag 08 januari 2025

tobbo166

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    399
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av tobbo166

  1. Hej! Vår länspump i kölsvin har inte inbyggd nivåvakt och funderar på att ha 2 st, ifall ena pajar. http://www.biltema.se/sv/Bat/Pump/Lanspump/Lanspump-med-inbyggd-nivavakt-2000024259/ Om man monterar denna, och kopplar på den på samma slang som från den andra, med T-koppling, vad händer, åker vattnet ut genom den istället för genom skrovgenomföringen?
  2. Tror? Sverige... Synd om tjuven... Hur som, om man har tex fyra magnetbrytare på NC kretsen, men vill öppna ett par luckor, och ändå kunna larma på, då behöver man för varje sådan lucka koppla förbi magnetbrytaren så kretsen förblir stängd. Det görs med en SPDT-brytare: http://www.learningaboutelectronics.com/Articles/What-is-a-single-pole-double-throw-switch-SPDT Tror det kallas vippströmbrytare on-on i andra sammanhang. Man skulle vilja köpa en färdig elpanel med flera SPDT-brytare. Hittar bara elpaneler med många strömbrytare, SPST: http://www.learningaboutelectronics.com/Articles/What-is-a-single-pole-single-throw-switch-SPST Undrar om det finns?
  3. Tackar! Ritade som du skrev innan jag läste svaret: https://drive.google.com/file/d/0Byb-0zc-Apk8cXp2cVptQTVncXM/view?usp=drivesdk Verkar rätt. Tänkte massor ska hända när larmet ska gå. Har varit inbrott i båtarna runt om och haft tur.. Tänkte: 50 W LED (många lumen!) i sittbrunnen PÅ. Stroboskop, stark Led variant nere i båten. Extremt stark siren nere i båten, medföljande med GeoSafe var mesig. Man ska vilja avlägsna sig. Finns intressanta på eBay. Till att börja med. Ni verkar ju ha koll - har två batteribankar. Om jag kör larmet på startbatteriet. Antag att jag vill kunna sätta på LED 50 W i sittbrunnen oberoende av larmet. Då går det på förbrukarbanken. Om jag drar matning från förbrukarbanken till 30. Det går då en pluskabel från strömpanel förbrukarbanken (av/på) och en från reläets 87a. TILL lampa +12V. Har 30 till 87a, 87 nån kontakt med 86, 85? Om ej behöver jag väl ej backdioder? Vill ej koppla ihop de 2 batteribankarna på plussidan av misstag!
  4. Om jag jordar 86 i larm -12V kabeln. Blir bara jordad när larmet går. Borde funka.
  5. Kokar ner frågan lite: Kan man använda ett Biltema relä som sluter med minus istället för +12V?
  6. Hej! Har en sirenutgång på larmet, brun ledare -12 V. När larmar sluter den minusström på den ledaren till en liten siren. +12V till sirenen på batteriet. På andra sidan båten vill jag att även en stark LED belysning och en annan starkare siren aktiveras. Tänkte koppla en tunn kabel till ett relä som sluter krets med grova kablar/stark ström. Men reläer vill väl ha +12V för att göra nåt? Dessutom vill jag koppla en annan batteribank till LED belysningen, kunna sätta på/stänga av den separat med strömbrytare. Man kanske vill ha jätteljust i sittbrunnen om man ska meka med något tex. Vill inte gärna koppla ihop två batteribanker bara för det? Räcker det om jag sätter en backdiod på reläets plus ut till LED strålkastaren? Kan backdioder gå sönder och strömmen ta fel väg? Framförallt, hur gör jag med det faktum att det är -12 V som aktiverar larmet. Kan man få till det med ett relä på nåt vis? Tänker ett simpelt Biltema relä: http://www.biltema.se/sv/Bil---MC/Bilreservdelar/Elsystem/Rela/Rela-2000017796/ Dubbelt slutande, skicka ut ström till LED och siren.
  7. Hej båtvänner! I all hast ska ritningen på targabågen iväg till svetsaren som lämnar landet inom kort, och återkommer med färdig båge. Bild: https://drive.google.com/file/d/0Byb-0zc-Apk8NlNWWlNrckJPVDA/view - det är en modell av PVC, inte exakt som den ska vara, och vi har inte demonterat pushpit i bilden. En ritning: https://drive.google.com/file/d/0Byb-0zc-Apk8N2dNZXZ1OTZ4cnc/view?usp=sharing Det vi kört fast på är fötterna. På nuvarande pushpit är det som en gängstav/bult i botten/mitten på röret som går genom däcket och dragits fast med en stor bricka och mutter på undersidan av däcket. De runda "fötter" som sitter längst ner på pushpit är mest för syns skull. Däcket är inte vågrätt i förhållande till varandra där pushpit sitter fast så det glipar lite här och där. Original från varvet. Drömmen vore att ha stora fötter som ligger dikt an på de 8 ställen targabågen ska gå igenom. Bulta fast med 3-4 bultar runt om. Typ omöjligt att få in i en ritning, mäta alla vinklar mm. Så plan B träder in, kan man ha en grov gängstav i botten på rören istället, som det var gjort på pushpit? Blir det starkt nog? Vi kommer ha större brickor på undersidan av däcket, typ 5 mm RF plattor som vi laminerar fast med ett lager glasfiberväv indränkt i epoxy och drar åt. Sikaflex på gängstaven och butyltejp under fötterna på ovansidan (vore bra om de ligger så dikt an som möjligt då). Sen slog det oss att vi borde ha dävert och arm för lyft av utombordare. Arm för lyft av utombordare. Det borde kunna eftermonteras, inget man behöver ge svetsaren i uppdrag att lösa. Typ som en ljusstake på husvägg? Gångjärn nära väggen, fast RF variant, långt upp på targabågens sida och med block, så man kan leda ner tamp till vinschen. Det här är nog enkelt att lösa. Dävert, svårare - här skulle man kunna vara proaktiv. Vi har ett vindroder (se bild) som sticker ut. Vindrodret ska fungera dåligt om det hänger en jolle i dävert när man seglar. Det är inte tanken, utan vi vill ha dävert för att kunna hissa upp jollen när vi ligger på svaj. Anledning: minska stöldrisk och mindre påväxt på botten. Vår dävert behöver sticka ut så pass bakåt att jollen går fri för vindrodret. Vill ha teleskoprör så de inte sticker ut och är ivägen när man lägger till med aktern först mot brygga, eller ev stör vindrodret med turbulens. På svaj i Karibien: brukar man hissa jollen med utombordaren på i dävert? Ger tjuvarna upp direkt då? Radarhylla. Raymarine representant på Båtmässan sa den ska vara på styrbord sida. Om man bygger en hylla som de har i denna bild: https://drive.google.com/file/d/0Byb-0zc-Apk8M1B0RXA3cGNhYVk/view?usp=sharing Fast på styrbords sida. Blir det skuggor i radarbilden pga de stänger som är på sidan och ev bakom radardomen? Någon som har några tips kring allt detta?! Tack på förhand!
  8. Georg_Ohm. Verkar smart. Regulatorn jag ska köpa klarar 50 V: http://www.votronic.de/index.php/en/products2/solar-technology/charging-controllers/standard-version-mpp/mpp-430-duo-dig#technical-details Så seriekoppla 2 paneler så jag får 2 Array:er. Panelerna sitter vågrätt på en targabåge med lite chans att skuggas. Skillnad om de hade suttit på däck eller liknande.
  9. V.g. förklara för en icke-elektriker. Om jag har en landströmsladdare som ger 30 A. Om batterierna tar emot det så flödar det 30 A mellan laddaren och batterierna. Men det går ju kablar, som du skriver, till andra ställen, tex till regulatorn. Har en 50 A generator. Kan det komma och åka 50 A i sladden till regulatorn och bränna den 40 A säkring jag tänkte sätta mellan den och batterierna? Hur kan regalatorn tåla detta? Anta att jag har en 200 A generator. Och en billig kinesisk shuntande regulator för en hundring, kopplat till en 25 W solcell. Blir inte kinesregulatorn "toast" när jag startar motorn? Hur funkar detta på rent fysisk nivå? Flödar strömmen ut i hela systemet där den kan ta sig fram, ungefär som vatten, eller blir flödet mellan punkt A och B endast?
  10. Återförsäljaren bedyrar att jag kan koppla som jag tänkt, alla 4 panelers plus resp. minus till en plus resp. minuspoäng, sen till regulatorn. Jag tänker avsäkra: 1. Mellan pluspoäng och regulator, baserat på kabeln, ej panelerna, av praktiska skäl intill regulatorn. 2. Mellan regulator och batteribanken, baserat på regulatorn (32 A, så lite mer). 3. 250 A h huvudsäkring på plussidan på batteribanken. 1 onödig men ändå...?
  11. Tack. De paneler jag köper har inbyggd backdiod. Räcker med säkring mellan regulator och batteribank och regulator och kopplingsplint? Ej på varje individuell solpanel?
  12. tobbo166

    Avsäkringsfråga

    Hej! Alla förbrukare ska ju avsäkras. Man gör undantag de facto, tex all kabinbelysning på en säkring istället för en säkring per lampa, av praktiska skäl. 4 x 100 W solpaneler på en targabåge i aktern som ska kopplas in. Eftersom allt ska in i plus och minus på MPPT regulatorn så kan man parallellkoppla 4 x pluskablar resp. 4 x minuskablar från panelerna till två kopplingsplintar, en för plus, en för minus. Sedan dra en kabel för plus från plusplint till plus IN på regulatorn. Motsvarande för minus. När det gäller avsäkring för solpanelerna. Räcker det om jag avsäkrar pluskabeln mellan plusplint och regulator med lämplig säkring? Eller måste jag avsäkra varje pluskabel till varje solpanel? Om en panel pajar och det blir kortslutning i den, vad händer om varje panel är avsäkrad, resp om endast alla samtidigt är avsäkrade? Passa på att fråga. Håller på att dra grova kablar överallt. Funderar på att nöja mig med 6 mm2 för solpanelerna? Det handlar om några meter till kopplingsplinten. Regulatorn sitter intill, två korta 16 mm2 kabel till den från plintarna. Visst spänningsfall är väl ok eftersom det är så hög spänning, typ Vmp +17 V? Verkar bli strax under 0,5 V i mitt fall. Från regulator till förbrukningsbanken blir det 16 mm2, ca 2,5 m, och MPPT regulatorn har spännings- och temperaturkompenseringssladdar som sitter på batteribanken.
  13. Hej! V.g. se skissen: https://drive.google.com/file/d/0Byb-0zc-Apk8TThzZzRVRzlkMm8/view?usp=sharing Enhet A drar kontinuerligt 90 A. Batteri B är kopplat till Enhet A med så pass grov kabel att spänningsfallet är försumbart. Laddkälla D, när igång, är kopplad till Batteri B med tunn kabel, men tillräckligt fet för den max strömstyrka den kan ge, 50 A. Dvs 10 mm2, där max tillåten säkring (för kabeln) är 60 A. (http://www.pmshopen.se/egensida/kabelarea-max-sakring/510) Hört att när Enhet A drar 90 A och Laddkälla D är i läge OFF. Då kommer samma spänning uppmätas vid Enhet A som vid Batteri B. När Laddkälla D är igång? Någon tror att Enhet A kommer ta de 90 A från både Laddkälla D (50 A) och Batteri B (40 A). Två frågor på det: 1. Varför? 2. Vad blir uppmätt spänning vid Enhet A? Lägre än om Laddkälla D är avstängd? Ska montera ankarspel (Enhet A) och fick batteri (Batteri i offerten, att monteras nära ankarspelet i fören. Om det är som någon tror, så kan batteriet lika gärna vara i aktern, nära generatorn? Eller blir det en blandning av det stora spänningsfallet i kabeln mellan Laddkälla D och Batteri B och det försumbara spänningsfallet mellan Batteri B och Enhet A? Dvs lägre spänningsfall vid Enhet A i drift än om batteri i aktern och endast 10 mm2 kabel till Enhet A? Om jag sätter batteriet i fören. Vad bör man max ha för spänningsfall för att kunna köra startmotor från det (reservbatteri till denna funktion)? Hört 0,5-1 V. Om 1 V så kan jag ha 10 m x 2 (fram och tillbaka, dvs plus och minus) = 20 m á 35 mm2. Enligt: http://24volt.eu/kalkyl_kabelarea.php Man kan ju lika gärna ha batteriet i aktern, får korta kablar för laddning = minimalt spänningsfall. Om jag ändå måste dra 35 mm2? Eller blir det större spänningsfall för ankarspelet än om det sitter nära det med grova kablar mellan batteriet och ankarspelet? Ankarspelet dra inte kontinuerligt exakt 90 A, men duger att räkna på. Att kunna starta båten med det är sekundärt, viktigast att det får så hög spänning som möjligt när motorn är igång (=generatorn laddar).
  14. Tack för svaren. Båten är från 1974, motorn från 1994. Den hade färskvattenskylning som ny, så ej efterkonverterad. Frågan om man ska pilla bort metallskrotet i nippeln. Kan bekräfta att det är nr 17 i bilden ovan. Fråga 2: inte kollat, men du skriver "förr i tiden". Den är ju inte lastgammal? Volvo Penta 2003 är ju rätt "modern" trots allt. Jämfört med MD6A alla fall...Den var sjövattenskyld som ny på 70-talet. Hade termostat, testade den nämligen i en kastrull.
  15. Hej! Bytte en sprucken kylslang, den grova från expansionskärlet. Behöver då inte fylla på lika mycket vatten som förut. Tog loss tunna slangen från expansionskärlet. Där den går in i motorn ser det ut så här: https://drive.google.com/open?id=0Byb-0zc-Apk8Y2dQTm0yRW5sSTQ Ser ut som det fastnat massa metallskrot i nippeln?! På förra båten (Volvo Penta MD6A) var det en bult i en slang i färskvattenskylningen. Handlade om att begränsa flödet. Samma här? Ser inte så bra ut? Så tänkte att det kanske blot övertryck och så letar sig färskvatten ut nånstans tex genom expansionskärlets lock, det hamnar blått vatten under motorn och man måste fylla på lite hela tiden. Vi upptäckte problemen först genom att det började pipa, överhettning.
  16. Hej! Tänkte fel. Måste anslutas i nederkant. Om separat tank, måste jag lufta motorn vid byte, och måste motorn stängas av vid byte? Man skulle ju kunna koppla en separat tank enligt: T koppling där man fyller, så man tankar en tank i taget, eller kanske båda samtidigt. Ansluta tank 2 till avluftningen via T-koppling på tank 1. Koppla in tank 2 där det går till motorn via filter som sagt. Din idé är bättre om man tankar tvivelaktig diesel på nåt ställe.
  17. Tillägg: Om det ska vara meningsfullt med att alla slanganslutningar måste gå in på ovansidan av en bränsletank, så måste vi dra slangarna, i hela deras sträckning, mellan tank 1 och 2, ovanför översta nivån för båda tankarna, i händelse av skada på slangarna. Dock lägre än avluftningshålet vid relingen. I praktiken innebär det att dra slangen strax ovanför den tank som sticker upp högst, men inte så mycket mer.
  18. Originaltanken är lägre än tänkt tank 2 och endast tank 1 har förbindelse med motorn. Vår båt lutar inte om alla sitter på ena sidan, hon väger en del. 3,8 ton bly i kölen, totalt 9-10 ton beroende på utrustning. Så tänker fullfölja, men måste hitta lämplig tank. Misstänker att de där tankarna i polyeten har en stos eller rör uppifrån ner till nära botten. Kanske skulle funka? Rent teoretiskt tänker jag mig grov röranslutning nära botten på båda tankarna förbundet med grov kraftig bränsleslang med dubbla slangklåmmor åt motsatta håll. Avluftning borde ju vara klenare så ej problem vid tankning. Hittade detta inlägg: http://www.sxk.se/node/18373 Tror att det av säkerhetsskäl inte säljs tankar med anslutning i nederkant, så det borde funka om det går ett rör ner till botten av tanken, pga fysikens lagar. "Lasse L: Gjorde ett praktiskt prov med 2 hinkar fyllda med olika nivåer. En vattenfylld slang med myningen i botten, nivåerna jämnade ut sig direkt." Idealiskt slipper vi göra hål nära nederkant på originaltanken: OM påfyllningsslangen går ända ner i botten på originaltanken, så sätter vi en T-koppling där påfyllningsslangen går in. Kopplar ihop med tank 2. Vore det bästa.
  19. Hej! Tänkte skaffa en till dieseltank och koppla på befintligt bränslesystem. Ganska enkelt i teorin? Så länge tank 2 har överkanten en bra bit under avluftningshålet uppe i relingen så kan jag väl göra lite hur jag vill? Nog måste man ta upp ett grovt hål i nederkant på befintlig tank? Det är en 70 l i RF. Dra grov slang till nederkant på tank 2. Där avluftningsslangen går in i originaltanken sätter jag en T-koppling och drar en klenare slang till avlurfningen på tank 2. Bara hitta en lämplig tank då! Alla tankar man hittar har alla hål på ovansidan? Och jag är ointresserad av nivågivare dessutom. Ex: http://www.seasea.se/bränsletank-plast-96l Kan man använda en sån tank? Måste inte grova slangen förbindas i tankarnas nederdel?
  20. Har du också Volvo Penta 2003? Sitter en stor offeranod på propelleraxelk, men hittar inga på motorn. Det är en 2003B, dubbelisolerad, hört de inte har andel på färskvattensidan. Är det inte mer än en anod alltså?
  21. Stort tack! Gick fint. Fyllde upp slangen som jag satt på sjövattenpumpen. Den är ca 1,5 m, satte dit den med en slangklämma (2 åt motsatta håll med originalslangen), drog åt lite lagom. Satte tummen på slangen och ner i hinken en cm ovanför botten. Hinken ställde vi 30 cm över sjövatten pumpen ca. Körde genom 2 hinkar färskvatten sedan 1 hink färdigblandad glykol. Kom ut blått vatten i avgasröret i aktern. Noterat att det efter denna övning droppar glykolvatten ur ett hål på s-drevet. Normalt? https://drive.google.com/open?id=0Byb-0zc-Apk8aGhXdXlZYjhuSzQ Tror det eftersom oljan i s-drevet såg fin ut, bytte den efteråt. Är det här sjövatten kommer in kanske? Slangen på sjövattenpumpen går till s-drevets ovansida (inne i båten).
  22. Hej! Har bytt motorolja, ska nu köra motorn med färskvatten genom sjövattensystemet, en hink, sedan en hink färdigblandad glykol. Vi testade lite och den suger inte vatten ur hinken med den slang vi har. Så vi ska köpa en längre slang som passar perfekt på nippeln på sjövattenpumpen. Vi hade stora problem med förra båten, en Ballad som hade Volvo Penta MD6A. Vi fick hålla slangen uppåt och hälla vatten i slangen med en kanna. Så ska man inte göra (risk för vatteninträngning i cylindrarna) men hur gör man när motorn inte suger in nåt vatten!? Spelar det nån roll om hinken är under eller över motorn? Slang längst ner i botten väl? Ska kolla impellern i vattenpumpen men det sprutar mycket vatten ur avgasröret i aktern när hon är i sjön så funkar bevisligen. Nu är hon på land. Hittade denna guide med bra bilder: https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://www.batkusten.se/ny2014/images/applikationer/LayingUp_web_sv.pdf&ved=0ahUKEwipmeqwvNzPAhXoO5oKHcCRCTYQFggtMAE&usg=AFQjCNHwhADZpPrdhpdKJ6gqFfxh-h6Udw&sig2=Prxdb0gahTqdIl3bPpe5fg
  23. Menar Reed's Nautical Almanac. Man borde kunna ha ett översiktskort tex över Portugals kust, kombinera med pilotböcker där det finns sjökort över hamnar (ifall plottern pajar).
  24. Ska köpa ES75 med Navionics Silver Europa. Fattar det som att tidvatten inte ingår? Men ser man var det är säkert att segla oavsett tidvatten dvs ovanför minsta djup? Dvs Chart Datum. Jäkligt opraktiskt att inte veta tidvattnet. Ang Gold eller Plus som det numera heter: vill man inte ha det för att hitta nya naturhamnar mm i Östkustens skärgårdar (Stockholm, S:t Anna, Gryt osv)? Eller duger Silver i Östersjön och man måste ha Plus för Europa pga tidvattnet? Där ligger man ju dock mest i hamn. Tänkte hålla nere kostnaderna lite, enklast köpa Plus överallt men blir dyrt. Skottland ingår inte i Europa och blir inte klok på om Kanarieöarna ingår, ligger i kanten. Hoppas TS tycker detta inlägg är relevant. Funderar på att köra Plus i Östersjön för att hitta pärlorna här hemma, Silver för Europa, kompletterat med papperskort och pilotböcker där man ser hamninfo om tidvatten, anropskanal och viktigt. Borde räcka.
  25. Hej! Funderar på att sätta en sån innan jag ansluter landströmmen in i båten, dvs på bryggan i stolpen. Förutsatt att jag hittar nån mer väderskyddad variant: https://www.dustinhome.se/product/5010821500/surgearrest-essential Så kan man lämna landströmmen inkopplad om åskan går?
×
×
  • Skapa nytt...