goranw

Det var förargligt. Det är ju just den GP-artikeln som är utgångspunkten för trådskaparens diskussion. Han borde förstås ha länkat till den artikeln i första hand. Gränsen mellan Bohuslän och Västergötland går genom Hake Fjord. North Channel ligger i Bohuslän, South Channel ligger i Västergötland.

Det finns inga pyloner på bilden. Artikeln är inte införd i GP den 1 april utan den 14 januari (2014).

Som du kan se i mitt första inlägg uppfattar jag det som att broöppningar blir ett minne blott, om man bygger en sluls. På bilden av slulsen i GP-artikeln är bron inte öppningsbar vad jag kan se. Så jag förstår inte riktigt vad du får det ifrån att man skulle bygga både en öppningsbar bro och en sluls. Någon måtta får det väl vara. Det bästa, inte minst av miljöskäl, vore en förlängning av Götatunneln under älven till Hisingen. Då sluppe man både sluls och högbro och kunde nöja sig med en harmlös lågbro för fotgängare och cyklister. På tal om miljö: På torsdag har motståndarna till de planerade jättevindkraftverken i Hake fjord möte på kulturhuset Vingen i Torslanda, klockan 19:00. Slut upp och visa ert missnöje! Gärna vindkraft men inte i Bohusläns innerskärgård.

Dagens bro, Götaälvbron, har en segelfri höjd på 19,5 meter. Den nya bron, Hisingsbron, skall ha en segelfri höjd på 13 meter. Tanken med slussen är att man ska slippa broöppningar. Det är fråga om en sluls, holländska för för inverterad eller negativ sluss. Om det är fel håll eller inte kan diskuteras. Beträffande tunnel, så krävs naturligtvis hög säkerhet, vare sig det gäller spårvagnar eller bilar. Fartygen passerar ju redan över Tingstadstunneln, där det visserligen inte går några spårvagnar, men varför skulle de vara särskilt säkerhetskrävande? Hur är det i Stockholm? Nog måste väl tunnelbanan gå under ett och annat vattendrag?

Det i särklass bästa vore en tunnel: För Rederierna, som skulle kunna gå med allt större fartyg till Vänern. Att frakta containrar på älven skulle innebära en stor miljövinst. Planer finns redan på att bygga om de sex slussarna uppströms Göteborg för större fartyg. För trafikanterna till och från Hisingen som skulle slippa allt vad broöppningar heter. För stadsplanerarna, som som skulle få friare tyglar. På Vägverket Produktion (nuvarande Svevia), där jag jobbade för några år sedan, var vi mycket förundrade över att behöva bygga en tunnel längs med älven en liten bit. Oerhört dyrt och tekniskt avancerat och så gott som meningslöst! Varför inte åtminstone fortsätta med den påkostade tunneln under älven och låta den mynna på Hisingen istället för vid Hultmans holme på fastlandet? Men då, för cirka 10 år sedan, hade man ännu inte insett att Göta älvbrons dagar var räknade. Det skulle också ha inneburit att man hållit dörren öppen för att kunna gräva upp Östra Hamngatan igen och återställa kanalen mellan älven och Stora hamnkanalen. Vilken enastående attraktion! Nu är det omöjligt, eftersom Götatunnelns tak är i vägen.

Är du säker på att det tar flera timmar att pumpa ut vatten för att sänka fartygen 4 meter? I så fall måste konstruktörerna av slussen ha missat något väsentligt. Förslaget faller som en sten.

Göta älv har redan 6 slussar, en i Lilla Edet, fyra i Trollhättan och en i Vänersborg. Ytterligare en sluss - i Göteborg, kan inte vara någon nackdel, särskilt som den skulle lösa lågbroproblematiken i ett slag. Idén med en ned/uppsluss har tydligen funnits och detaljplanerats sedan 2012 men märkligt nog aldrig tidigare nämnts i debatten, inte vad jag har sett eller hört åtminstone. Broöppningar skulle bli ett minne blott, större fartyg skulle kunna trafikera älven, även containerfartyg, vilket vore en stor miljömässig vinst. Nu går all containertrafik på landsväg och järnväg. Att frakta containrar sjövägen vore betydligt bättre ur miljösynpunkt.

Bilden (Wikipedia): Gondol i Venedig som vrickas. Carl Smith, Båtseglareordbok 1899: Vricka kallas det när man framdrifver en båt genom häftiga vridnings- och sidorörelser med en öfver aktern lagd åra.

Ett sidospår med anledning av nomogram och kabelareor: Finns det någon nackdel med att överdimensionera kablarna? Jag har ofta byggt till och byggt om i min elcentral under 30 år men håller mig genomgående till 2.5 mm kabelarea - rejält överdimensionerat för de flesta ändamål alltså men väldigt praktiskt.

Jag tror att båten mycket väl skulle kunna tänkas flyta länge än. Men just här, i ett av världens mest trafikerade farvatten, borde skrovet, rättvänt eller kapsejsat ha upptäckts. Å andra sidan har det varit dålig sikt och dagarna är korta och mörka, så osvuret är bäst. Om båten, manöveroduglig, osedd har drivit iväg en bit upp i Skagerack vidtar stora, öde vattenvidder med ringa eller ingen fartygstrafik, så man kan bara hoppas... Om båten har sjunkit måste vrakgods förr eller senare hittas på stränderna i Bohuslän och/eller Sörlandet.

Göteborgs-Posten har idag fördjupat sig en del. Det är en mycket van långseglare, 56 år, som bor i sin båt i en hamn i Malmö. Han var medlem i föreningen Bevara Måseskär och hade hjälpt till med renoveringen av Heidenstamfyren på ön. Nu skulle han tydligen segla efter den strax för midnatt. Meningen var att fyren traditionsenligt skulle tändas i tolv minuter före tolvslaget på nyårsafton. Men just i år strejkade tekniken, så den tändes aldrig. Men som vi vet kom han aldrig så långt. Han lär ha varit på internationellt eller danskt vatten vid det laget. Han hade en avancerad radioutrustning ombord med en nödknapp, men den användes aldrig.

Ruskigt scenario. Men spontant undrar jag om båten verkligen skulle sjunka, om kölen släppte. Kapsejsar gör den förstås, men alla båtar jag läst om som råkat ut för samma sak har återfunnits flytande med besättningen antingen instängd i ruffen eller sittande på kölen.

Om han har AIS, skulle det ha nämnts. Då hade anhöriga kunnat sitta hemma vid datorn och följa hans färd: http://www.marinetraffic.com/se/ais/home

Håller helt med om att användadet av livlina är den enskilt viktigaste säkerhetsåtgärden, särskilt för den som seglar utomskärs och ensam. Flytväst är egentligen bara något som förlänger dödskampen, om man trillat i ute på vida havet i mörkret. Men även om det osannolika hänt att han gått överbord, så borde båten ha återfunnits. Om han, som det har skrivits, hade Käringön som mål, är det egendomligt att han siktats 12 sjömil sydväst om Marstrand klockan 16:30 på nyårsafton med kurs mot Danmark - i mörkret! Antingen håller han sig undan, vilket anhöriga utesluter, eller också ligger han och driver norrut mot Norge, av någon anledning ur stånd att kommunicera med omvärlden. Eller också har han blivit nedseglad i det intensivt trafikerade fartygsstråket. Han kan också ha drabbats av plötslig, kraftig vatteninträngning, till exempel på grund av kollision med en drivande container. Det sistnämnda är det mest djävulska man kan råka ut för och så gott som omöjligt att gardera sig mot. Det finns nog ingenting jag själv fruktar mer, särskilt vid nattsegling på öppet hav.

Så här står det i den första rapporten från Sjöräddningen: Sjö- och flygräddningscentralen får in ett larm om en ensamseglare som inte hört av sig sedan nyårsafton, då befann han sig väst om fyren Pater Noster. Planen var att segla från Malmö till Måseskär. På nyårsaftons eftermiddag observerades båten av Kusbevakningsflyget, då höll båten en kurs mot Danmark, efter det finns inga spår av båten, förutom ett radarspår som Sjöbevakningen följde in på dansk vatten. - See more at: http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Sjo--och-flygraddning/JRCC-Online/Saknad-ensamseglare/#sthash.8gMq7bns.dpuf Tydligen har han radarövervakats in på danskt vatten. Nu vet jag inte om han hade motvind och fick kryssa över till Skagen, dit han förmodligen var på väg. Men det blåste tydligen ganska bra, och han hade observerats utanför Hamneskär på eftermiddagen. Det låter som en ytterst strapatsrik segling i hård vind, tilltagande mörker och förmodligen mycket kraftig motström (att gå över till Danmark just där är det absolut sämsta man kan göra, eftersom Jutska strömmen vanligtvis sätter med ett par knop åt nordöst)

Underförstått ständig utkik!

Fortfarande inga spår efter ensamseglaren, när spaningarna avbröts igår klockan 19. Han hade observerats väst Pater Noster på väg västerut, på väg att korsa ett mycket starkt trafikerat fartygsstråk alltså - utan möjlighet att hålla utkik.

Skönt att Asta är i goda händer och lever vidare. Blev litet orolig, när jag såg att hon var försvunnen. Samma med Sandö i Grundsund, den sista (senaste?) Shetlandstrålaren. Skepparn, Klas Berndtsson, pensionerade sig för ett par år sedan och Sandö är nu museifartyg och kommer enligt planerna att ingå i Bohusläns Museums samlingar vad det lider. Är det Sippans bu och det som benämns Tångekilen på min bild?

Tidigare fanns även Md = Marstrand. Det var alltså alla Bohusläns städer utom Kungälv som representerades. Vad har hänt med trålaren på bifogade bild? Den fanns inte kvar vid bryggan i Tången (utsidan, Tångerännan), när jag var där i oktober 2013.

Fiskebåtar i Kungshamn

Är det allemansrätten vi diskuterar? Gärna för mig. Är det något fel på den svenska allemansrätten? Vilka fler länder än Sverige har allemansrätt/allemansskyldighet? I den mån jag kämpar för just allemansrätten, så är det att den ska tillämpas strikt och inte urholkas av undantag från strandskydd och dylikt.

Pseudonym, du gör helt rätt som gnäller. Det måste man göra när saker och ting är uppenbart fel. Så jag tycker att du ska fortsätta att gnälla! Om vi inte reagerar när våra frihetszoner hotas, har vi snart inte mycket att vara nöjda över. Men det gäller att reagera i tid och skapa opinion, innan det är för sent. Upp till kamp för våra frihetszoner!

Många intressanta uppgifter! Det ska fan titta på På spåret. Det här var mycket intressantare. Nog ligger det väl många fiskebåtar vid kajerna i Kungshamn ut mot Guleskär och på Guleskär? Åtminstone gjorde det så på 1990-talet, när vi hade hus i Tjuvsund. Ack så ofta jag har rastat hunden på det härliga men stenbrottssargade Tjuvsundsberget - ett eldorado för en levnadsglad liten cairnterrier. Det stämmer bra med Döholmarna och Elefanten.

Tommy, vi har aldrig fått något svar på frågan. Vill gärna veta.

Ett de foton jag tog.