goranw

Eftersom man ändå ska ha in friskluft i båten, så kan man väl lika väl leda den så att den åtminstone under gynnsamma förhållanden avfuktas? Det är en så enkel installation att du inte behöver göra något projekt av det. Någon nackdel finns inte vad jag kan se, men fördelarna är kanske inte lika stora som Hugo Larsson ansåg och lyckades få oss, dåtidens båtägare, att tro.

Du har säkert rätt i det mesta du skriver. Men även om Kalla väggens princip inte längre anses lika effektiv som på 1970-talet, då den verkligen höjdes till skyarna, så kvarstår det faktum att man får in friskluft - avfuktad eller ej. Så någon fullständig recirkulation är det inte fråga om i mitt fall utan en lagom balans för att slippa att elda alltför mycket för kråkorna.

När det gäller Wallas är det nog så (ska kolla i morgon) att det inte finns något ställe att koppla in en friskluftslang. I mitt fall är det garderobsluften som sugs in genom ett sidogaller, värms upp, blåses ut på två ställen i ruffen och ett i skansen. Varm luft stiger och en liten del försvinner genom Elektroluxventilerna i rufftak och däck, undertryck uppstår och lite ny friskluft sugs in från friskluftsintagen i sittbrunnens sargfack. Avfuktning sker under salongskojerna och så håller det på... Omsättningen blir fullt tillräcklig, även om ständigt ny friskluft naturligtvis blir något mer syremättad. Wallasen har bara tre lägen, fullt blås, halvt blås och enbart friskluft (ingen värme). Det finns alltså ingen form av termostat, som känner av att det blivit för varmt och medför avstängning. Visserligen är Hugo Larssons kallaväggenkoncept avsett för båtar utan värmare, men min 25-åriga erfarenhet säger mig att det fungerar alldeles utmärkt tillsammans med en Wallasvärmare och förmodligen tillsammans med andra värmare också. Inget onödigt slöseri genom att hela tiden värma upp kall luft.

Själv har jag en Wallas 1800 i min Comfort 30. Den sitter i garderoben framme i skansen. Men skam till sägandes vet jag inte varifrån värmaren hämtar luften. Någon som vet? Eftersom allt i många år har fungerat fullt tillfredsställande i kombination med ett väl utbyggt system enligt kalla väggens princip, har jag aldrig brytt min hjärna med det.

Avfuktning enligt Kalla väggens princip löser det problemet.

Speljakt, tack för beskedet. Jag googlade och lät míg luras av en felaktig sammanställning av bilder från Mont S:t Michel, där den aktuella bilden faktiskt var med. Om jag hade granskat dem noggrannare än jag gjorde skulle jag ha sett att byggnaderna på den bild jag valde inte riktigt överensstämde med de övriga. Jag har tagit bort bilden från min hemsida. Man måste tydligen vara mer källkritisk än jag har varit. Jag ska försöka bli mer observant i fortsättningen.

Några exempel på tomboli i Bohuslän och annorstädes: http://www.seniorseglaren.se/tombolo-filer/tombolo.htm

Normalt får man tälta 2 dygn inom ett naturreservat. Här har man skärpt bestämmelserna för själva tombolon (sandreveln), som är extra skyddsvärd. Där råder totalt tältningsförbud.

Spontant tänkte jag på Kjaerrulf och Elvström, tidig 1970-tals halvtonnare med guldeloxerad mast, svarta heltäckande fönster och ganska liten sittbrunn. Typiskt för just vår tid! Men google-sökningar ger inga träffar. Om man kunde söka på mönsterslingan kunde man kanske få svaret. Båten är kanske en one-off.

Din uppskattade nestor, Lasse-L är ingen oäven kappseglare, när han sätter den sidan till. Här har jag förevigat honom efter en ovanligt trevlig dagsegling, årets sista 2011, då jag till och med bjöd honom och övriga deltagare på ett litet men dock glas champagne i min båt. Den hade dock hunnit gå ur kroppen, när rejset startade. Vill med detta bara visa att Lasse och jag var verkligt goda kompisar både till lands och sjöss och han bidrog förtjänstfullt med massor av fina bilder till hemsidan. http://www.seniorseglaren.se/silvadebutant-filer/debutant.htm

SXK-V gästades i onsdags av en representant för Sjöräddningen på Käringön. Han kunde berätta att inga spår hade påträffats av den försvunne ensamseglaren efter det att radarspåret avbröts på nyårsafton. Om jag uppfattade honom rätt så fanns det inga båtar i närheten när spåret upphörde. Ombordläggning skulle alltså kunna avskrivas som orsak till försvinnandet. Allt talar i så fall för att båten plötsligt sprungit läck och sjunkit mycket snabbt. Tragiskt.

Det finns inget stadshus vid Hake Fjord. Vad jag menar med mitt i prick är att jag tror filmen exakt tolkar de känslor förslaget väcker hos väldigt många.

Det var den här underbara youtubefilmen som jag hade i tankarna, när jag gjorde jämförelsen mellan Riddarfjärden och Hake Fjord. Mitt i prick!

Forgus, jag antar att du med partsinlagor avser vad som kan läsas dels på Göteborg Energis hemsida, dels på GKMA-s hemsida? Det som är bra med partsinlagor är att de oftast är skrivna av eldsjälar, som vänt på varje sten och gått på djupet i sin strävan att finna alla tänkbara argument för sin parts ställningstagande. Om man som i det här fallet har två, av allt att döma jämngoda motståndare, är det bara att lusläsa deras hemsidor och jämföra argumenten. Båda parter hänvisar till expertutlåtanden som man får väga mot varandra. Så småningom växer ett mönster fram som ger en klar och tydlig bild av verkligheten och som får utgöra grunden för ens egen sanning. Jag ser inga problem i detta.

Mackey, som jag tidigare informerat om stödjer jag mig helt på GKMA och den dokumentation de offentliggör. GKMA uttyds Göteborgs Kultur- och Miljöarv. http://raddagoteborgsskargard.se/

Svar till Lasse L: En av orsakerna till att Hake Fjord har valts är naturligtvis rent tekniska, närheten till kraftledningsnät etc. Men det är också den enda fördelen. Som badplats är Hake Fjord inte lämplig och har aldrig varit. Däremot är det ett utmärkt rekreationsområde för badgäster, fritidsfiskare, kappseglare, kajakpaddlare och många fler. Hake Fjord är klassat som riksintresse för friluftsliv. Exakt vilken myndighet som gör klassningen vet jag inte. Kanske Länsstyrelsen. Hake Fjord utgör en del av Bohusläns skärgård som är världsunik. På Hake Fjord anordnas kappseglingar, utövas fritidsfiske, kajakpaddling och mycket annat som skulle omöjliggöras om vindkraftverken blev verklighet. Samtliga segelsällskap som berörs motsätter sig planerna. De fastighetsägare som drabbas allra värst är de på Långholmen. Avståndet till närmaste vindkraftverk torde bli cirka 1 600 meter, alltså helt förödande för deras boendemiljö. Avståndet till de 360 husen på Brännö är något längre men ändå så pass nära att bullernivåerna är oacceptabla. När det gäller Långedrag är det inte fråga om bullerproblem i första hand utan påtagliga visuella störningar och sannolikt kraftigt sänkta fastighetspriser. Att förflytta 50 miljoner kubikmeter förorenade muddermassor utan att enorma skador uppstår är naturligtvis helt omöjligt. Skredrisken är också en faktor att räkna med. Hela Hake Fjord kommer att avlysas. Ingen som helst sjöfart kommer att tillåtas inom området. Så nog kommer nöjessegling, fiske etc att i högsta grad påverkas. De stora segeltävlingarnas tid kommer att vara förbi. Vissa fiskarter och viss växtlighet kommer att dra nytta av fundamenten, men de flesta arter kommer att försvinna, bland annat den unika Säveålaxen. Visst händer det olyckor, bland annat med fartyg som går för egen maskin i lederna och tvingas störtankra. Det har inträffat en del olyckor och incidenter under senare år. Människan är duktig på att planera och reglera men verkligheten överlistar ofta planerna och reglerna, vilket vi har sett flera exempel på. Därför gäller det att försöka vara förutseende. Lasse L, alla de sakuppgifter jag redovisar här och mycket av det jag tar upp på min hemsida, är identiskt med det GKMA hävdar i sin mycket omfattande dokumentation.

Vindkraftsparken ser ganska harmlös ut på bilden, tycker jag. Skillnaderna är stora, för att uttrycka sig milt, mot det som planeras för Hake Fjord: I Hake Fjord är det tänkt att det på ett mycket begränsat område ska byggas 15, kanske upp till 19, vindkraftverk 190 meter höga med en rotordiameter på 128 meter, störst i Sverige alla kategorier. Om området i Vänern är klassat som riksintresse för rekreation och friluftsliv vet jag inte men så är fallet med Hake Fjord. Bohuslän och Västergötland har till skillnad från Vänern en världsunik skärgård som förra året av CNN utnämndes till världens sjunde vackraste vildmarksområde. Ett par små fina skärgårdsområden finns även i Vänern. Vindkraftsparken i Hake Fjord kommer att ligga mitt emellan två mycket trafikerade fartygsleder, där världens störst containerfartyg även fortsättningsvis kommer att passera liksom supertankers på över 100 000 ton dw. Här passerar 24 000 fartyg årligen tätt intill det område där kraftverken ska placeras. Hur många bostadshus finns det på några hundra meters avstånd till vindkraftverken vid Hammarö? Söder, väster och norr om Hake Fjord finns ett stort antal åretrunt- och sommarboende, som kommer att drabbas av störningar från lågfrekvent ljud (mycket värre ljud än från de små kraftverken i Vänern), förutom skuggor/ljus och sist men inte minst försämrade fastighetsvärden. Det senare är svårt att beräkna, men risken är stor att fastighetsägarna kommer att drabbas mycket hårt ekonomiskt. Detta gäller också fastigheter i Långedragsområdet, där den totalt förändrade landskapsbilden ut mot havet kommer att göra husen betydligt mindre attraktiva. Redan nu kan man påvisa att 360 hus på Brännö kommer att drabbas av bullerstörningar över 35 decibel. Hurudant underlaget (bottenförhållandena) är i Vänern vet jag inte. Men i Hake Fjord är de extremt olämpliga för all slags byggnadsverksamhet, eftersom där har deponerats muddermassor under många år. Sedimenten är starkt förorenade med gifter och radioaktiva ämnen. Det kommer också att medföra risker för skred i samband med pålningen ner till och förankring i bergrunden. Påverkas kappseglingsverksamhet, fritidsfiske, bad, kajakpaddling med mera i Vänern? I Hake fjord kommer det att bli slut på all sådan verksamhet. Vad jag vet förekommer inga seglingar av typ Tall Ships Race och Volvo Ocean Race i Vänern till skillnad från vad fallet är i Kattegatt. Med en vindkraftspark i Hake Fjord är det definitivt slut med dessa tävlingar för Göteborgs del. Vad som hänt med fauna och flora i Vänern sedan kraftverkens tillkomst nämns inte. För Hake Fjords del skulle en vindkraftspark få mycket negativa konsekvenser för många fågelarter, fisk, sälar, spindlar, fladdermöss... Säkerhetsavståndet är kanske inget problem i Vänern, men i hamninloppet till Nordens största hamn, är det av högsta vikt att det är väl tilltaget. Trots rigorösa bestämmelser, tydlig utprickning, farledsseparering med mera, sker här av och till kollisioner och grundstötningar. Då går det inte att bortse från behovet av säkerhetsavstånd. 140 meter är inte tillnärmelsevis tillräckligt. Slutligen: Jag har också sovit bland vindkraftverk - i Limfjorden. Visst gick det, men sällan har jag varit så glad att få lämna en hamn och sträcka ut på öppett vatten mot en blånande fri horisont som när vi kunde lämna vindkraftverken bakom oss gå ut på Nordsjön. Det var i Danmark jag för drygt 10 år sedan första gången konfronterades med denna då nya typ av industrianläggningar i guds fria natur. Det satte djupa spår hos ynglingen.

Nej, det var inte Ullevi, och jag kan naturligtivs inte hävda helt objektivt och med siffror att intresset mot vindkraftverk i Hake Fjord har ökat så mycket som ledningen för GKMA (Göteborgs Kultur- och Miljöarv) glädjestrålande hävdade. Men motståndet har ökat markant. Det räcker att läsa insändarsidorna, ledarna och diverse krönikor i dagspressen. Både GP och GT går emot planerna på ledarplats, tydligt och entydigt.

Mackey, kan du inte läsa innantill? Jag skriver ju uttryckligen att jag är för vindkraft - men att det finns vissa naturområden där sunda förnuftet säger att man bör undvika industrianläggningar av typ vindkraftverk. Läs gärna vad Göteborgs-Postens förre chefredaktör, Peter Hjörne skrev i en sällsynt klarsynt krönika för en tid sidan. Vi blir allt fler som har förstått hur viktigt det är att omistliga naturvärden skyddas. Läs och försök förstå att de flesta människor har ett grundläggande behov av att kunna vistas i och njuta av orörd natur. Du tycks vara ett sällsynt undantag som inte har förmågan att uppleva skillnaden mellan en industrianläggning och orörd vildmark. http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.1745689-peter-hjorne-nar-ett-gott-fordarvar-ett-annat Det har växt upp ett massivt motstånd bland oss göteborgare mot den planerade vindkraftsparken i Hake Fjord. På mötet i förrgår fick vi knappt plats i möteslokalen. Den ökande mängden insändare i tidningarna mot vindkraftsplanerna visar klart vilken uppfattning folk har. Man ser aldrig annat än insändare mot kraftverken.

Du skriver att vindkraft är OK för mig bara den inte ligger i Bohuslän. Det är inte sant. Det har jag aldrig skrivit eller sagt. Vad får du det ifrån? Det finns flera vindkraftverk i ödsliga bergstrakter i Bohuslän, som jag inte har någonting att invända emot. Min uppfattning är att vindkraftverk kan byggas där de inte stör och inte påverkar andra viktiga intressen, till exempel riksintresse för friluftsliv. Inga vindkraftverk bör därför byggas i Bohusläns skärgård. Samma sak gäller för övriga skärgårdsområden på västkusten, men bara för att jag inte nämner dem, innebär det inte att jag accepterar att dessa skärgårdar industrialiseras. Jag har valt att begränsa mig och koncentrera mig på Bohuslän och det vore tacknämligt om du kunde försöka respektera det. Jag respekterar att du koncentrerar dig på de områden du är mest intresserad av. Frågan om ditt missförstånd när det gäller säkerhetsavstånd till kraftverken har jag utrett i ett annat inlägg. Det är alltså inte alls bara fråga om att fartyg skulle kollidera med själva fundamenten. Den största risken utgör de enorma propellerbladen.

På mötet nämndes vilka säkerhetsavstånd som krävs på andra håll i världen. Det är 2 nautiska mil, det vill säga 3 704 meter. Här blir det 140 meter. Det är alldeles för kort avstånd, om ett av dessa gigantiska blad slits loss eller en supertanker förlorar styrförmågan. Man får också ta i beaktande att bredare inseglingsränna med säkerhet kommer att krävas framöver för de allt större fartyg som kommer att anlöpa hamnen. Visst är södra hisingsstranden exploaterad och industrialiserad. Men i övrigt är skärgården helt orörd och naturskön. En vindkraftspark mitt i hamninloppet skulle fullständigt förändra bilden och förutsättningarna för friluftsliv.

Nej, Mackey, förstår inte hur du tänker. Det är helt relevant att jämföra en fjord med en fjärd. Jag jämför Riddarfjärden, som jag har fått för mig också är ett rekreationsområde, där det bland annat bedrivs kappsegling, precis som på Hake Fjord. I Göta älv, mellan Älvsborgsbron och Götaälvbron, däremot råder det totalt seglingsförbud året runt. Bohusläns världsunika skärgård klassades förra året av CNN som världens 7 vackraste vildmarksområde. Att just där uppföra dessa vindkraftverkskolosser och förvandla rekreationsområdet till ett jättelikt industriinferno vore inte bara absurt, det vore katastrofalt. 24 000 fartyg anlöper Nordens största hamn, Göteborg årligen. Fartygen blir allt större. Förra året kom Maersks nybyggda containerfartyg till Skandiahamnen. De är världens största fartyg i sin kategori. Norra farleden, där dessa fartyg, liksom supertankers, går, kan inte breddas mer. Säkerhetsavståndet till vindkraftverken skulle redan nu vida underskrida internationella normer. Det går inte att bygga vindkraftverk och påseglingsskydd utan att riva upp sediment. I Hake Fjord, som är en gammal tipp-plats för mudder, finns 50 miljoner kubikmeter förorenade sediment. Det skulle få förödande konsekvenser för flora och fauna, som delvis är unik, om dessa sediment rördes upp och störde det biologiska kretsloppet. Bullret, särskilt det lågfrekventa bullret, som det kommer att bli fråga om från de extremt stora propellerbladen, har redan börjat utredas i detalj, och det visar sig att både i norr - på Hisingen och i söder - på Brännö och Galterö, kommer bullret att överstiga gränsvärdena med råge. Reflexer, skuggor/ljus kommer att bli mycket störande för de boende inte bara i det absoluta närområdet. Fastighetspriserna kommer att påverkas negativt i Långedragsområdet, på Hisingen och öarna söder och väster om Hake Fjord. Kappsegling, fiske, kajakpaddling, bad och annan rekreation blir inte längre möjlig i området. Detta är några av de viktigaste skälen att släppa alla tankar på att industrilisera det nuvarande rekreationsområdet, klassat som riksintresse för friluftsliv.

Miljöpartiets representant, skånskan Kia Andersson och Göteborg Energi bortser helt från sjösäkerhetsaspekten. Supertankers och världens största containerfartyg skulle komma att gå tätt inpå de stora kolosserna om planerna genomfördes. Överallt i andra delar av världen gäller mångdubbelt större säkerhetsavstånd än vad Göteborgs Energi har för avsikt attgodta. Redan detta argument bör sätta punkt för projektet.

Det blev ett minst sagt välbesökt årsmöte med rekordmånga närvarande och en mycket livlig argumentation mot Göteborg Energis planer på en gigantisk vindkraftpark i Hake fjord, denna hittills orörda innerskärgård, enligt översiktsplanen klassad som riksintresse för friluftsliv. Idén är lika absurd som om man skulle smälla upp 15 stycken 190 meter höga vindkraftverk på Riddarfjärden i Stockholm.

För flera år sedan försökte jag reda ut vem som myntat uttrycket, som på engelska lyder: Gentlemen never go to windward. Det blev långa intressanta trådar på framför allt amerikanska usenet. Inget definitvt svar fick jag på frågan, men det här svaret bedömde jag som kommande närmast sanningen: This phrase relates to those who circumnavigate the earth, and those who have dreamed about it, and planned the routes they would take. There is a preferred Circumnavigation Route of the Gentleman. The term gentleman refers to the fact that most of the early circumnavigators were gentlemen of means that could afford the expense to outfit a yacht for a multi-year circumnavigation. These routes typically avoid slower upwind sailing. Theoretically one could sail entirely around the world and never sail upwind. Practically, the route is planned to keep upwind legs to the minimum. The later part of the phase relates to the amount of time needed to sail upwind versus downwind. To a circumnavigator, the speediest way is the best way. Most circumnavigators sail downwind for this reason and chose paths that take maximum benefit from prevailing winds to keep ocean passages as short as possible. Anyone who has sailed on the ocean knows of the importance of keeping the boat moving as fast as possible and pointed in the right direction. It typically takes at minimum of 50% longer to make the same passage upwind. On the ocean it can take far longer, if the weather doesn't cooperate--with either too much wind, or practically none at all. Sailing upwind would make the typical 2-5 year circumnavigation into either an impossibly long trip, or else not leave time to stop and see anything. Sailing downwind in known tradewinds, make it easier for a sailor to accurately estimate the time of arrival, and plan accordingly. On any given passage. It is faster, more relaxing, and easier to sail downwind, which makes for safer passages. The two most popular circumnavigation routes are nearly the same, except where they split in the Indian Ocean. Some chose to fight the days of headwinds in the Red Sea and risk the pirates of the Gulf of Aden for the opportunity to see the beautiful Mediterranean Sea. The other route, is not without danger and it passes by South Africa and the nasty Agulhas Current which runs counter to the prevailing winds, and develops dangerous, tall, square waves. A circumnavigator named Denny Moore wrote an interesting book titled, Gentlemen Never Sail to Weather. His boat was equipped with one square sail and spar specifically designed to improve his downwind sailing. Denny and his wife began their circumnavigation with a Caribbean cruise, as they continued to sail downwind, they decided to just keep going. One factor in their decision was a desire to avoid sailing upwind. His book is actually a series of letters home to friends that was edited into a book after they completed their circumnavigation. It is a good example of bravery and honesty. He certainly made many bad mistakes, and we can thank his honesty, for not only an interesting story, but also for it's many examples of the things we should know before attempting such a voyage. I have a copy and I think I'll re-read it. There is one part where Denny has to go up the mast in a bad storm to repair a problem with the square spar, or risk losing his entire rig, and perhaps their lives. Denny Moore is a brave man who did not fold when it counted. Gentlemen never sail to weather, is good advice, and as his most important lesson, a fitting title for his book. Bart Senior