goranw

Så här ser laddningsregulatorn ut:

På min Yanmar sitter laddningsregulatorn i motorrummet strax ovanför startmotorn och generatorn. Den har ett svart lock med kablar till punkterna E (earth), IG (ignition), A (accumulator?), F (field), L (loading) och N (neutral).

Så får det absolut inte gå till. Naturligtvis ska du inte behöva betala fakturan. Nog måste det gå att tala dem tillrätta och med stöd av läkarintyg få fullgöra din arbetsplikt vid ett senare tillfälle. Stå på dig!

http://www.seniorseglaren.se/24timmars-filer/24timgowe.htm En bra seglare gör kanske sådant som man får lära sig i vad som brukar kallas Sveriges bästa seglarskola? Särskilt de längre seglingarna ger mycket kunskap, om man tar lektionerna på allvar. Men man börjar i första förberedande, 24-timmars och arbetar sig uppåt. Läs gärna om mitt 72-timmars 1980 (klicka på länken ovan). I det fallet var det en samverkan mellan en kurs för förarintyget och 72-timmarsseglingen som gav oväntad kunskap.

När vi med Comfort 30-an Laranja seglade 48-timmars en vår för flera år sedan upptäckte vi i gryningen andra dygnet att fördäck och nedre delen av focken var nedsmetade av tjockolja. Exakt när och var denna lilla oljekatastrof drabbade oss vet jag inte. Men vi hade seglat rätt över bland annat vraket Skytteren, som sedan andra världskriget vilar på 74 meters djup 7 sjömil väster om Härmanö. Skytteren beräknas läcka cirka 1 000 liter olja per dygn sedan flera år. Om den oljan är lika tjock och smetig som den vi drabbades av är mig obekant. Men är det inte snart dags att göra något åt Skytteren - den tickande miljöbomben , som myndigheterna så väl känner till men inte låtsas om? Norrmännen lyckades för några år sedan sanera det betydligt större vraket Blücher, som ligger på cirka 90 meters djup i Oslofjorden, innan en katastrof hann inträffa där. Om Skytteren rostar sönder helt, vilket kan ske när som helst, blir det ett katastrofalt oljepåslag på hela bohuskusten norröver och även på Sörlandet i Norge. Svenska Kryssarklubben har ju sedan förra året startat ett aktivt miljöarbete och inrättat en miljönämnd på riksplanet. Vad görs från deras sida för att påskynda saneringen av alla de hundratals vraken i Skagerack? http://www.seniorseglaren.se/fartygsvrak-filer/fartygsvrak.htm

När jag skrev fenomenal seglare tänkte jag mest på att han faktiskt lyckades segla denna extremt lilla farkost med sina dåliga seglingsegenskaper tur och retur Nordsjön och Atlanten utan några större problem. Det är fenomenalt duktigt gjort. En seglingsbedrift långt utöver det vanliga, särskilt hemseglingen. Men renodlar man ordet seglare, så blir väl bilden mer svårtolkad. Han saknar tydligen talang och intresse för själva segleriet. Sådant är medfött och tycks inte finnas i hans kromosomuppsättnings gener (om jag har tolkat honom rätt). Hur skicklig han är eller skulle kunna vara som navigatör vet man egentligen inte. Med nutida hjälpmedel, som kartplotter, är navigationen reducerad till en barnlek. Annat var det när Sven Lundin/Yrvind var ung. Där kunde man tala om en fenomenal navigatör. Därmed inte sagt att Sebastian inte skulle vara lika duktig som Sven på att navigera, om han finge tillfälle att (be)visa det.

Nils Nobbing, vad är det som inte stämmer med din läsupplevelse? Själv hade jag stort utbyte av att läsa boken just för att den är så annorlunda och på ett så förtjänstfullt sätt avviker från det vanliga mönstret. Den fick mig att ifrågasätta mycket som alltid varit självklart för mig vad gäller båtlivet. Förutom att han skriver intressant är han en fenomenal seglare (vad han än själv må tycka om den saken).

Sebastian Näslund: Ensam med havet http://www.seniorseglaren.se/ensamseglare-filer/ensammedhavet.htm

OBS! Det ska vara sommarvägsalt = kalciumklorid. Vintervägsalt = natriumklorid (koksalt) är tämligen verkningslöst.

I min ålder pinkar man inte långt ska du veta. Man får vara glad för det lilla. Anekdotisk bevisföring hade jag aldrig hört talas om tidigare, men det blir ju rätt många träffar om man googlar. Jag tycker inte begreppet är tillämpligt eller särskilt bra i det här sammanhanget. För det första är ju en anekdot en kort berättelse, därtill ska den vara skämtsam. Här är det ju fråga om många, långa och i första hand sakliga och inte skämtsamma berättelser. Det förnämliga med att diskutera frågor av den här typen på ett så här livaktigt forum är enligt min mening att många seglare kan redovisa sina erfarenheter. En erfarenhetsbank byggs upp och mönster växer fram. Var och en kan sedan gå in och läsa, begrunda och bilda sig en egen uppfattning på grundval av andras upplevelser. Man skulle önska att de svenska deltagarna i Fastnet Race 1969 kunde och ville redovisa sina erfarenheter. Av det jag läst överensstämmer de helt med det jag upplevt, även om mina oväder inte varit lika hårda som deras. En av de svenska båtarna var Balladen Skidbladner. Balladen är nästan identisk med Comfort 30 konstruktionsmässigt och seglingsmässigt. Som så många andra kapsejsade den och övergavs men återfanns flytande på rät köl om än nästan i marvatten. Båtarna är uthålligare än besättningarna nuförtiden. För en utomstående betraktare är det märkligt att konstatera hur många som övergav sina båtar i onödan. Om alla hade stannat ombord istället för att gå över eller försöka gå över i livflotten, hade dödsiffran blivit väsentligt lägre. Själv har jag aldrig varit i ett så desperat läge att jag ens snuddat vid tanken på att gå i livflotten, men förmodligen skulle man reagera så själv, hur ologiskt det än förefaller. Endast de som själva var med kan veta.

Intressant, Jonas P, med J80-n, men det hade smällt högre med något självupplevt! Gällde för övrigt inte deras segling slör och läns i nordostpassaden på Atlanten? Det är en himmelsvid skillnad på en sådan slösegling mot att försöka kryssa över Nordsjön i kuling med stormbyar (vilket inte går med en Comfort 30, när sjön har byggt upp under några dygn, man måste dreja bi). Nu syftade jag inte heller på denna enda, om än värsta av mina erfarenheter till sjöss. Jag har haft mycket hårt väder på några andra överseglingar till Skottland och framför allt under 48-timmarsseglingar i SXK-s regi. Särskilt höstseglingarna har ibland varit oerhört kämpiga. Om detta har jag skrivit spaltkilometer på andra diskussionsfora och i SXK-s årsskrifter samt på www.seniorseglaren.se. Någon enstaka gång har jag väl varit litet skämtsam men sällan kortfattad. Så någon anekdotisk bevisförare eller vad var är jag absolut inte. Jag är en mycket ovetenskaplig empiriker med utpräglad pragmatisk läggning. Men sådana som jag är också människor och ibland hängivna seglare, som gör så gott vi kan.

OK, jag beklagar min skämsamhet och ovetenskaplighet. Det var verkligen oavsiktligt. Själv då? Har du några självupplevda korta skämtsamma berättelser att lysa upp den grå vardagen med? Eller något vetenskapligt?

Nej, Jonas P, det är ingen naturlag att fenkölade båtar är platta i botten, men min båt är det och många med den. Anekdotisk bevisföring? Vem ägnar sig åt det? Inte jag! Jag har inte skrivit någon kort, skämtsam berättelse, det vill säga anekdot. Jag har bara velat ge en liten glimt av några upplevelser ur mitt långa båtliv. Jag försöker inte bevisa något, bara framhålla vad jag själv har för erfarenhet av respektiva båttyper, vad det nu kan vara värt. Egen erfarenhet anses ha ett visst värde och jag vidhåller att fenkölade båtar är ruggigt jobbiga i grov sjö på öppet hav. Det brukar även hävdas av jorderuntkappseglare, som seglar västerut i Södra Oceanen. De skulle nog önska att de satt i en långkölad båt många gånger istället för i de ohyggligt obekväma kappseglingsmaskiner med fenköl och platt botten som de befinner sig i.

Det är väl frågan om förmågan att avancera och att överleva. Naturligtvis är en långkölad båt vida överlägsen en fenkölad i dessa avseenden. Den är mycket mer lättstyrd och rör sig betydligt lugnare i sjön, såväl långskepps som tvärskepps och råkar inte ut för lika våldsamma bottenslag som en fenkölad båt med sin platta botten när den faller ner i vågdalarna. Jag vet av egen erfarenhet hur obekvämt det kan vara att segla och ligga bi med en fenkölad båt på öppet hav i kuling och storm. Man får varken mat eller sömn, knappt något att dricka. Toalettbesök är jätteföretag och bara en sådan sak som att märka ut sin position på ett sjökort är hart när omöjligt. Man önskar att man hade valt långkölat vid sådana tillfällen, en känsla som dock släpper så snart stormen bedarrat. Så skönt med en snabb båt som går högt i vind och erbjuder härlig segling!

Den gamla länken till seniorseglarna fungerar inte, eftersom webbplatsen är nedlagd. Här är den nya länken. Klicka på underlänken Arsundet som ger en bra uppfattning om området. http://www.seniorseglaren.se/skafto-filer/jonsborg.htm

Tycker att du gör helt rätt i att välja bort Kielkanalen och istället gå (via Cuxhaven) till Helgoland, som är en mycket speciell ö och värd ett flerdagarsbesök! Sedan finns det ett antal hamnar på jylländska västkusten, beskrivna i Svenska Kryssarklubbens pärm ”Danmarks Hjärta”: Rømø, Fanø, Esbjerg, Hvide Sande, Ringkøbing, Thorsminde och Thyborøn att välja på. Antingen kan man sedan fortsätta via Hanstholm och Hirtshals till Skagen, men jag skulle absolut rekommendera att ni fortsätter från Thyborøn genom Limfjorden till Hals. På vägen till Skagen försumma inte ett besök på Hirsholm och gärna Säby på fastlandet. http://www.seniorseglaren.se/limfjorden-filer/limfjorden.htm Läsö kan man mellanlanda på när man går till Göteborg. Läsö Västerö är mysigare än Österby enligt min mening. I göteborgsområdet kan det vara riktigt gott om plats i hamnarna under högsäsong, juni, juli. Särskilt i södra skärgården. Alla drar norrut och trängs med norska båtar i mellersta och norra Bohuslän under denna period. Där är det oerhört trångt. Några hamnar som inte har nämnts, tror jag, är Klädesholmen, Stora Dyrön och Lyckans Slip i Fiskebäckskil, riktiga pärlor, särskilt den sistnämnda! Men om ni ska göra Göteborg, så är det bara Lilla Bommens hamn som gäller. Sedan genomfartstrafiken numera går i en tunnel har Lilla Bommens hamn blivit ganska lugn och fridfull (ja, allting är relativt, förstås) Om du går in på www.seniorseglaren.se och klickar på ”innehållsregister”, så hittar du en hel del. Du kan också klicka på ”Bohuslän” och därefter på ”hamnar”. Det mesta har nog kommit på plats vid det här laget. Sidan är under utveckling. Rapportera gärna till mig, om något är fel, så ska jag rätta till det.

Först vill jag be om ursäkt för att jag i denna tråd helt oavsiktligt satte igång en sur diskussion, som inte ens var on topic. Men eftersom jag var efterfrågad, fann jag mig föranlåten att med några korta ord ge mig tillkänna och förklara vad som hänt med den gamla fina föreningen Seniorseglarna och dess ansikte utåt www.seniorseglarna.se Min version av vad som hände under annus terribilis 2012 är för övrigt helt korrekt. Även Lars Lundells version är korrekt, så det finns inga meningsskiljaktligheter i den delen. Så till sommarbilderna. Att komma iland på den lilla fyrön Väderöbod är inte det lättaste. Själv har jag aldrig lyckats, när jag kommit dit på egen köl. Det finns inga platser att lägga till vid för annat mycket grundgående och små båtar. Men i år kom vi iland tack vare Svenska Fyrsällskapet som anordnade en utflykt till den lilla fyrön. Det var mycket givande. Jag har beskrivit vår dagsutflykt i bilder och några ledsagande ord: http://www.seniorseglaren.se/vaderobod-filer/vaderobod.htm Bästa hälsningar Göran Weiler Numera egenföretagare och före detta suppleant, sekreterare och webbansvarig i Föreningen Seniorseglarna

Åke Mattsson var min främste inspiratör inför min första nordsjösegling. Jag rekommenderar hans bok Vikingaväg över nordsjövåg: http://www.seniorseglaren.se/mattsonake-filer/mattssonake.htm Min beskrivning av nästan samma färd finns i Svenska kryssarklubbens årsskrift 1981: Segla så långt för så lite. Vet inte varför jag satte en så opassande rubrik på artikeln, men det var väl för att markera hur överlägsna jag ansåg och anser våra västkustska farvatten (Bohuslän) vara jämfört med allt annat.

Tack, jag lever och har hälsan och har så sakteliga börjat bygga upp en ny webbplats, www.seniorseglaren.se Tyvärr kunde jag inte fortsätta som webbmaster för www.seniorseglarna.se då en ny webbpolicy infördes. Allt hade varit frid och fröjd i 5 år med mig som webbmaster. Redan från begynnelsen var den bärande principen att hemsidan skulle vara en arena FÖR MEDLEMMARNA AV MEDLEMMARNA. Men en ny styrelse, som tillträdde i november 2011 bestämde att medlemmarna inte längre skulle ha möjlighet att i eget namn lägga ut sina privata synpunkter på båtliv och allt som därtill hör. Strikt censur infördes, vilket jag inte kunde acceptera. Föreningen Seniorseglarna har nu en imponerande webbpolicy, som nog måste överträffa det mesta man kan finna i genren. Stort GRATTIS! På min tid omfattade hemsidan 820 mappar med 10-50 filer i varje mapp samt något tusental bilder. Det blev stort, och några medlemmar tyckte jag blev för vidlyftig. Kanske hade de rätt. Men har nu fått en nedbantad hemsida, som väl bör passa dem bättre. Bästa hälsningar Göran Weiler (goranw)

http://www.seniorseglaren.se/blucher-filer/blucherkryssare.htm Vi gick från Björlanda kile strax norr om Göteborg till Oslo för några år sedan med en Comfort 30. 21 maj: Björlanda kile - Klädesholmen 17,3 M 22 maj: Klädesholmen - Lysekil 23,1 M 23 maj: Lysekil - Lilla Kornö 5,6 M 24 maj: Lilla Kornö - Nordkoster 43,0 M 26 maj: Nordkoster - Moss 42,5 M 27 maj: Moss - Oslo 44,6 M Bra vind hela tiden, omväxlande med och mot. Delvis kraftig medström. Det finns litet att läsa om det på http://www.seniorseglaren.se/2007-filer/2007_GOWEvar.htm