

speljakt
Medlemmar-
Innehålls Antal
616 -
Gick med
-
Besökte senast
-
Dagar Vunna
3
Innehållstyp
Nyheter
Kustkort
Forum
Bloggar
Galleri
Butiken
Köp&Sälj
Allt postat av speljakt
-
Inte särskilt ofta, förhoppningsvis. Men det är väl bland annat för en typen av händelser som säkringar är till? Faller av är bara ett exempel, kontakt kan ju uppstå på andra sätt också, skadad kabelisolering, exempelvis. Den positiva startkabelns anslutning till motorn, liksom generatorns B+kabel är riskområden, eftersom de båda är relativt kraftiga pluskablar omgivna av mycket metallyta som är anslutet till batteriminus.
-
Hur bra den lösningen är beror väl på dimensionen på generatorkabeln till startmotorplus, liksom på huvudsäkringen? Startmotorkablarna är ju i regel grova, 35 - 50 mm2 är vanligt. Säkringen vid batteriet är dimensionerad för att klara startmotorstömmen. Själv har jag 250 A. Om man sedan drar en betydligt klenare kabel mellan generator och startmotorplus, så finns det väl rätt stor risk att den hinner bli ganska varm om den exempelvis skulle falla av generatorn och komma i kontakt med motorgods? Om man i stället låter generatorn primärt ladda förbrukningsbatteriet (och startbatteriet via relä), så uppkommer fördelen att man kan dimensionera säkringen efter (den betydligt lägre) laddströmmen. För egen del har jag satt en 80 A säkring där.
- 69 svar
-
- 1
-
-
På den tiden då man använde små 5W glödlampor i armaturerna ombord provade jag nagellacksknepet enligt ovan i lampa ovanför kartbordet. Men det funkade inte bra, glödlampan blev för varm på grund av färgen och gick snart sönder. Numera använder jag riktigt svaga, gulgröna ledlampor härifrån (bara 1,5 candela): http://www.mitron.se/index-s.html Används även i pentryt. Vid kartbordet har jag dessutom en ganska svag, vit ledlampa på en ledad arm, typ kartlampa. Så här ser det ut nattetid (det vita ljuset är något överexponerat på bilden, det är rätt svagt det också):
-
OK, jag fattar att du har allvarliga invändningar med Skyllermarks marknadsföring och prissättning. Men att spänningsfall i laddningskretsen skulle vara något slags påhittat problem är svårare att förstå. Du nämner ju själv "dåligt åtdragna kabelanslutningar och förbindningar och halvdefekta komponenter". Det är väl just sådant som åstadkommer spänningsfall och därmed dålig laddning? Och varför har många generatorer, bl a på Volvo Penta, sensekablar som mäter spänningen direkt på batteriet – om inte syftet är att kompensera för spänningsfall? Jag kan misstänka att du har ett motorbåtsperspektiv på frågan. För seglare, som ofta går för motor så lite som möjligt, är det viktigt att få ut bästa möjliga laddning under de korta stunder motorn är igång.
-
Så kan man kanske kalla det. Pluskabeln som försörjer startmotorn utgör ju en del av laddkretsen enligt deras schema. Detta är säkert den vanligaste arrangemanget och inget fel med det. Men vi båda, om jag inte misstolkar dig, har skiljt på laddkrets och startmotorkrets på plussidan (kanske med undantag för en gemensam säkring, nära batteriet). Då kan man välja att exempelvis ha en brytare på startmotorkabeln, men att avstå från brytare i laddkabeln från generatorn. Så har i alla fall jag gjort. Är startsvårigheter på grund av för stort spänningsfall i startrmotorkretsen ett vanligt förekommande problem? Det kanske förekommer, men har undgått mig i så fall. Att spänningsfall i laddkretsen, även ett litet sådant, kan leda till försämrad laddning är däremot väl känt och nog ett vanligare problem. Det är knappast strömmens – och därmed spänningsfallets – absoluta storlek som avgör hur angeläget det är att jaga spänningsfall. Utan rimligen ifall ett minskat spänningsfall avhjälper ett reellt problem. (Tack för den lilla varningen, men jag har lite svårt att se vilka problem som skulle kunna uppstå. Det stämmer naturligtvis att generatorn i regel är försörjd av motorbatteri-plus, via pluskabeln till startmotorn. Men detta gäller ju bara under ett fåtal sekunder, tills generatorn börjar leverera ström och därmed försörjer sig själv. (Det är ju därför laddningslampan slocknar). Att låta förbrukningsbanken vara primär mottagare av generatorns laddning – och att koppla in startbatteriet via ett relä – är kanske inte en så vanlig lösning (åtminstone inte i Europa, mer förekommande i USA), men behöver inte vara fel. En fördel är att man inte behöver få så höga strömmar genom relät, detta eftersom startbatteriet i regel är väl uppladdat.)
-
Jag har gjort sammalunda, men det förutsätter alltså att man skiljer på generatorns och startmotorns kablar (vilket väl Skyllermarks elschema inte gör). En fördel med att göra så är att man kan låta generatorn ladda förbrukningsbanken, som drar de stora strömmarna, och sedan koppla till startbatteriet via ett (Skyllermarks-)relä. Som startspärr i avsaknad av huvudbrytare och tändningslås så fungerar en brytare på ledningen mellan motorpanel och startmotorrelä/solenoid bra. Jag har en sådan (väl dold) som extra stöldskydd. Jag tror i och för sig att det skulle fungera med brytare i matningen till motorpanelen. Men om man bryter av misstag när motorn går så slocknar hela panelen...
-
Jag har lång erfarenhet av den omvända situationen, d v s "våta" bly/syra-batterier till förbrukning och AGM till start, sammankopplade via relä. Det har inte varit några problem. Viktigt är att generatorns regulator har en "set-point", alltså inställd spänning för absorption, som inte överstiger vad endera batteritypen ska ha. Ofta är väl fallet, som nämnts, att generatorn levererar en något lägre spänning än vad batterierna i och för sig tål. Ibland finns dock en extern regulator eller booster, som kan användas för att justera upp spänningen. Jag har fått intrycket att vissa modernare AGM-batterier klarar en högre absorptionsspänning än vad som tidigare var normalt, exvis 14,7 V (Ctek har en sådan inställning på sin senaste generation laddare). Enda risken jag kan se med ditt upplägg är väl om en sådan extern regulator användes för att ge AGM-batterierna 14,7V eller liknande. Då skulle det våta startbatteriet kanske inte må så bra i längden (eller i alla fall behöva nytt vatten ganska ofta).
- 8 svar
-
- 1
-
-
Känner inte till just den motorn, men tillvägagångssättet låter rimligt. Tycker kanske att 6 liter verkar vara i överkant. Be någon hålla koll på avgaserna – när glykolfärgat vatten kommer ut kan motorn stängas av. Själv brukar jag byta olja några dagar före upptagning. Kanske redan är gjort? Svårare på land, eftersom det kräver varmkörning.
-
Det finns en firma på Nya Varvet som heter Riggarna, de kan säkert åta sig detta.
- 2 svar
-
- 1
-
-
Om du bara har en Ctek dual, så är det en DC-DC-laddare. För att kunna driva och ladda från 230 V landström så behöver du även exempelvis en sådan här: https://www.hjertmans.se/produkter/el-belysning/batteriladdare/ctek-m15-batteriladdare-15a
- 4 svar
-
- 1
-
-
Men vad finns i andra änden av gasvajern? Någon form av manöverspak gissar jag. Mekanismen som en sådan spak sitter fast i går ofta att anpassa/bygga om, så att man kan få gaspådraget i önskad riktning (gäller bl a flera modeller av Teleflex). Att förändra funktionen på den lilla ”gasarmen” på insprutningspumpen är troligen betydligt svårare.
-
Lite oklart vad du menar med ”gasarmen”. Handlar det om ett kombinerat reglage för gas och backslag, s k enspaksreglage? Exempelvis Teleflex går att bygga om för skjutande respektive dragande gaspådrag.
-
Vi tycks ha helt olika uppfattning om hur relätjatter uppkommer. Föreslår att vi släpper ämnet.
-
Hög hysteres minskar risken för relätjatter. Låg inkopplingsspänning innebär väl rimligen det motsatta. I praktiken handlar det nog inte bara om reläets prestanda, utan också om generatorns kapacitet samt skillnaden mellan batteribankarnas storlek.
-
Relätjatter är säkert en ickefråga ur störningssynpunkt, men det sliter på reläet.
-
Eftersom reläet är ”enkelriktat” bryr det sig inte om solpanelernas laddning av förbrukningsbanken. Det reagerar endast på generatorns laddning av startbatteriet, d v s i normalfallet sluter det så snart motorn startats. Så kallat relätjatter, ett brummande ljud, kan uppstå om förbrukningsbanken är så djupt urladdad att spänningen efter ihopkoppling faller under öppna-nivån. Det kan i regel avhjälpas genom att öka varvtalet (mer ström = högre spänning).
-
Jo det är ett mekaniskt relä. Styrningen av det bygger något slags elektronisk krets som känner av de spänningsnivåer där reläet öppnar respektive sluter.
-
Om jag inte missminner mig är Biltemas skiljerelä ”enkelriktat” by design. Missljud uppstår bara om reläet snabbt öppnar och sluter, kan nog undvikas genom att öka varvtalet ett tag.
- 24 svar
-
- 1
-
-
Det tycks vara ett sorgligt faktum att ingen tillverkar en uppblåsbar båt av god kvalitet som främst är avsedd för rodd. Den lösning jag själv funnit (och som kommer ganska nära idealet) är en ”round-tail” från japanska Achilles, LT-2, som väger 17 kg och som enkelt lyfts upp på däck för hand. Finns också en något större modell enligt samma koncept, LT-4. Tillräckligt långa åror har stor betydelse för roddkvalieten, mina kommer från den nämnda större modellen. Själv släpar jag jollen endast undantagsvis, förvarar den tömd uppe på däck. Att pumpa upp den tar tre minuter med fotpumpen - överkomligt, tycker jag. Achilles har inte längre någon representant i Sverige (kanske inte ens i Europa). Jag direktimporterade från USA.
-
Ovanstående uppgifter om spänning är uppenbarligen en felskrivning, jämför med bildens text.
- 30 svar
-
- 1
-
-
Det framgår inte på vilken batteribank som spänningen mäts. Om det är på förbrukningsbanken, så skulle det möjligen kunna vara så att reläet är defekt och kopplar ifrån efter en stunds körning, av någon anledning. Den långsamt sjunkande batterispänningen är då orsakad av pågående förbrukning (och inte någon laddspänning).
- 30 svar
-
- 2
-
-
Hydrographica har på västkusten även specialkort för området kring Käringön (5 kort) samt för Hallands Väderö.
-
Jag har i många år haft akterankarets lina kopplad direkt till ankaret. Slitaget på linan har varit minimalt. Bogankaret, som används vid svajankring, är en helt annan historia. Där har jag 20 meter kätting mellan ankare och lina.
-
Amperemätaren är placerad så att den inte mäter laddströmmen från generatorn. Det kan ju bero på att du vill ha det så (kanske för att den inte klarar så stora strömmar), men om mätaren inte är inköpt ännu, så är det enkelt att hitta sådana som mäter "åt båda hållen" och upp till ca 70 A kontinuerligt, t ex den här typen: https://www.bluesea.com/products/1732/Mini_OLED_Ammeter_-_Yellow