speljakt

Problemet är inte summern i sig, utan att givarna är analoga och inte slår till vid en viss temperatur eller tryck då jag har mätare och inte varningslampor. Har ingen glödning på min maskin så det behöver bara "låta illa" någon sekund vid start. Har hellre lite oljud vid start än att riskera att förstöra maskin p.g.a. hög värme eller lågt oljetryck BIltema säljer denna, som möjligen kan passa, när det gäller oljetryckslarm: http://www.biltema.se/sv/bil---mc/bil-tillbehor/bil-el/instrument/adapter-for-oljegivare-2000030749/ Angående temp skulle jag föreslå ett larm på avgaskröken, som slår vid kylningsproblem till innan temperaturen i motorblocket hunnit stiga så mycket. Kryssarklubben har föreslagit den här varianten, som borde gå att anpassa till ditt ändamål: http://vastkustkretsen.se/pmwiki/uploads/Teknik/VP_avgaslarm.pdf

Precis, det räcker ju med lösningsmedel typ aceton för att lösa upp friggon efter att plasten har härdat. Jag var kanske något otydlig här. Hanformen byggdes av frigolitskivor som fogats samman med sättlim, typ latex. Den var ihålig, inte solid. Revs enkelt med handverktyg. (Aceton låter oerhört söligt och ohälsosamt. Dessutom löser ju aceton polyesterplasten...) Bensin brukar annars nämnas i sammanhanget, men det är nog bara befogat om man plastar en sluten tank.

Jag plastade en låda för kättingen till ankarboxen för några år sedan. Vanlig polyesterplast och 450-matta. Gjorde först en hanform av frigolit, som täcktes med aluminiumfolie (kontaktlimmat), eftersom styren i plasten annars löser frigoliten. Resultatet blev riktigt bra. Ingen snygg yta, men det behövdes inte heller. Fördelen med en hanform i frigolit är att den är lätt att riva, formen behöver inte vara konisk.

Inte väldigt ofta, men för längre läns- och slörbogar i lätt vind och i mer öppna vatten. Som framgår av bilden sitter upphalet ungefär mitt på bommen (en RF bygel). Det stämmer säkert som du skriver att upphalet egentligen bör sitta i hanfot eller längst ut, men för lättvind funkar det bra så här. Möjligheten att spira genuan i lättvind är för mig ofta det som gör att jag seglar i stället för att slå på motorn. Jag har ingen spinnaker.

Det är ganska enkelt att utvidga antalet lägen på Seldéns teleskopiska spirbom (två hål borras i det yttre röret). Jag har själv gjort det för att bommen ska passa till min rullgenua, som är på 135 procent.

Teleskopisk bom i aktion. Stuvas på framkant av masten när den inte används. Jag använder den mest som här – i lätt vind och med genuan på lovartssidan (om det inte är helt platt läns).

Jag lämnade in mina 30 år gamla Lewmar 30:or för omkromning för några år sedan. Göteborgs Förnicknings- och Förkromningsindustri på Hildedalsgatan. Om jag minns rätt var priset 5 - 600 kr per styck. Resultatet blev bra. Möjligen är greppet på den skrovliga ytan lite sämre än tidigare, kanske en effekt av slipning? Inga tendenser till slitage eller släpp nu fem, sex år senare. De ser i princip ut som nya.

Jag använder en vanlig vantskruv med utfällbara "handtag" typ Varivant. I ställlet för pelikankrok en egentillverkad schackel med nyckelhålslåsning, se bild.

Ja. Men även ett stängt kylvattenintag (se post 17).

Jag förstår inte hur sjövattnet kunde ta sig in i cylindrarna!!om inget har rostat sönder dvs. Sjövattnet skall ju bara kyla i en slinga runt motorn och pga en öppen kran så skall inget kunna komma in i cylindrarna!eller missuppfattar jag det hela tro? Scenariot: Kylvattenanslutningen på avgaskröken ligger under vattenytan. Här uppstår en hävert som först fyller ljuddämpare och avgassystem. När vattennivån når avgaskrökens tröskel rinner vattnet bakvägen in i motorn och når cylindern via en ventil som inte sluter tätt. Ungefär så.

Vattnet lär knappast stiga av sig själv i slangen och för att det ska bli en hävert effekt krävs att utloppet på slangen är lägre än inloppet och de flesta båtar har väl insuget i botten. Nej, det är när slangutloppet ligger lägre än VATTENYTAN som hävert kan uppstå. Därmed inte sagt att en sådan hävert lätt uppstår spontant i en inombordsmotor.

Tja, är det givet att häverten rinner fort? Vattnet ska trots allt ta sig förbi impellern och fylla avgassystemet innan det eventuellt kan rinna ner i motorn och orsaka skada. Jag ser det mer som ett långsamt droppande (men jag vet inte säkert om det är så som riskscenariot ser ut). Själv litar jag på min hävertbrytare. Jag stänger kylvattenkrannen när jag lämnar båten för att minimera diverse risker och för att det bara tar fem sekunder att göra.

Ett skäl att stänga kranen är väl risken för hävertverkan och vattenfylld motor, om avgaskröken ligger under vattenlinjen? Då ska det visserligen finnas en vakuumventil i kylvattenledningen som förhindrar att detta händer, men sådana kan ju fallera (saltkristaller m m). Själv stänger jag alla genomföringar under vattenlinjen om båten lämnas utan tillsyn mer än några timmar (bortsett från sittbrunnens självlänsar). En enda gång har jag startat motorn med stängd kran. Då gick temperaturlarmet på avgaskröken igång efter mindre än en minut. Ingen skada på impellern.

Och lär knappast heller dyka upp på marknaden... Är själv i precis samma situation, ingen plotter, ingen platta, bara papper (plus ett par enkla GPS:er för överhavssegling). Jag tror det är gör-det-själv som gäller för papperssjökortanvändare: Kraftiga plastfickor finns att köpa, någon slags rygg behövs för att ge stadga åt "paketet". Mina gamla plastlister hade börjat spricka och flisa sig, i våras ersatte jag dem med en bit av en plastlatta. Bokpärmsskruvar och mutterhylsor i mässing finns numera i Hornbachs plocksortiment, för den som har en sådan bygghandel i närheten.

Även om det "känns" bättre att koppla generatorn till startbatteriet så innebär den lösningen vid normal drift att det går högre strömmar genom reläet jämfört med det omvända alternativet. Jag känner inte närmare till Biltemas relä, men vilket fel uppstår om man kopplar generator och förbrukningsbatteri till samma pol?

Jag skulle ansluta B+ till förbrukningsbatteriet och låta startbatteriet ladda via relät. Åtminstone om båten är lättstartad. Om det är ett vanligt, enkelt skiljerelä: Bäst att ta styrspänning från D+ på generatorn. Då sluter relät så fort generatorn börjar ge ström = båda batterierna laddas parallellt. Är det ett spänningsstyrt relä (VSR) kan det gå en kort stund innan startbatteriet kopplas in. (Med 70 A och endast ett förbrukningsbatteri sannolikt bara sekunder).

Det går utmärkt att använda 1 1/4 tums rördelar till toautlopp, enligt min uppfattning. Styrande är ju slangdimensionen, innerdiameter 38mm. Detta innebär att slangnippelns innerdiameter hamnar någonstans kring 31-32mm (gäller även själva toalettens slangstos). Det som är tillräckligt finfördelat för att kunna passera ut ur toaletten kan rimligen också passera resten av systemet. Därmed inte sagt att det skulle vara fel att använda 1 1/2 tums rördelar.

Vetus tillverkar en sådan T-koppling, på den är luftningsslangen ø 8mm.

Som tidigare påpekats så löper fallen i det stora hålrummet, inte i några rännor.

Jag byggde en kompletteringspanel eftersom den ordinarie med tiden blev full. Beställde en svart aluminiumplatta hos en skyltfirma i önskat format och med hål av rätt dimension borrade på rätt ställe. Struntade i att beställa gravering (det blev rätt dyrt ändå). Delar köpte jag hos Elfa.

Tveksamma råd, enligt min uppfattning. Vad förhindrar tankinnehållet från att rinna ut via toaletten? Backventilen i toapumpen? Inte att lita på... Jag tycker alla fyra föreslagna ventilerna fyller sin funktion. Min egen installation ser annorlunda ut i och med att tanken ligger under VL och töms via handpump till sjön. Men jag har också satt ventiler för att slippa ha skitvatten stående i slangarna i onödan.

Bifogar ett kopplingsschema som passar för Skyllermarksrelä (förenklad version av mitt eget system). Kan kanske vara något att ha som utgångspunkt för vidare funderingar. Motorn här är en 20 hk diesel, du behöver nog en större säkring än 250A.

Med en blocknyckelsats kan du nästan garanterat hitta rätt dimension till olika genomföringar.

Här finns en del tänkvärt att läsa om kombinationen VSR och 0-1-2-båda-brytare: http://forums.sbo.sailboatowners.com/showthread.php?t=137615

Viktigt att någon slags jordning finns, men jag tror du har fel om jordfelsbrytaren. Wikipedia: "En vanlig missuppfattning är att jordfelsbrytare bara fungerar om de sitter i jordade uttag, men de ger ett gott personskydd även i ojordade uttag."