speljakt

Ska vi fortsätta på temat spruckna stenar och parisiska sevärdheter? Den här bumlingen ligger på en ö som kan föra tanken till ett känt nöjesetablissemang.

Den ledtråden slutar kanske på Hyppeln?

Några mm låter lite diffust, men jag skulle nog pröva med att skära bort snarare än att slipa. Ett enkelt verktyg tillverkar man själv av ett "hobbyrakblad" och lite vävtejp. Tejpa runt ändarna så att rakbladet får "handtag". Lämna någon cm av eggen bar. Förs med tvåhandsfattning och med rakbladet lätt böjt utmed nåten.

OK, så 85 watt matas in i regulatorn, bara 28 watt går vidare till batterier/förbrukare. Låter onekligen skumt. Jag skulle nog misstänka regulatorn snarare än panelerna...

Var mäter du 2,2A? Är det möjligen nettot av inmatning och förbrukning du mäter? Den totala laddeffekten då Förbrukar inte går via regulatorn. Jag tolkar svaret som att regulatorn har en display som säger 2,2A. Är du säker på att värdet gäller utmatad ström, d v s 12V-sidan? Om värdet gäller inkommande ström, d v s 36V-sidan så låter inte 2,2A orimligt i mina öron.

Var mäter du 2,2A? Är det möjligen nettot av inmatning och förbrukning du mäter?

Det låter inte som du har möjlighet att mäta laddströmmen – amperemätare är annars ett bra verktyg för att ta reda på om laddaren fungerar som den ska eller inte. Anekdot: Jag har en gång "i onödan" bytt ut en 25A-laddare som bara presterade som mest ca 13A trots väl urladdade batterier. Men felet visade sig bero på en till hälften smält säkring, som inte släppte förbi mer ström än så. Lärdom: Kolla säkringen, om du har en sådan mellan laddare och batteri.

Apropå eventuell ersättning av träbitarna: Sådana här syrafasta rektangulära rörbitar kan man hitta hos skrotfirmor om man har tur:

Att avstå från både tändningsnyckel och huvudbrytare verkat vågat, tycker jag. Själv har jag också startknapp, men därutöver både hängseln och livrem i form av huvudbrytare och en väl dold kontakt inne i båten som måste slås till för att motorn ska starta. Den senare försenar garanterat tjuven en halvtimma – och betydligt längre om det är mörkt.

Om man är orolig för att en stålskrapa ska gå illa åt den betydligt mjukare bronsen (vilket jag är) så fungerar det också bra med en skrapa av hård plast – den typ som används för att ta bort is från bilrutor.

Helt rätt angående kopparjonerna - jag tänkte lite för fort där...

Skandalös info! Vad har beväxningen med zinkanodens behov att göra? Vi alla vill att vårt system för att framdriva vårt fartyg inte skall skadas. Mindre beväxning är av mindre betydelse! Ja det är nödvändigt med en offeranod. Utan offeranod kommer de oädlaste metallerna under vattenlinjen att plettera de ädlare metallerna, vilket ofta skulle betyda att propellern eller stävrör etc förlorar för sin hållfasthet viktiga legeringar. Här har nog SXK-forumet inte träffat rätt... Jag tycker inte svaret är så självklart som ovanstående kommentar anger. Själv körde jag utan zinkanod i +15 år med en enkel tvåbladig propeller. Aldrig några tulpaner eller annan beväxning. Säkert en viss avzinkning av materialet, men inte så mycket att det påverkade utseendet eller funktionen. Sedan började jag använda zinkanod, den typ som skruvas på axeln utanpå propellermuttern. Fullt med tulpaner på hösten, framdriften kraftigt påverkad. Tvingades de följande åren skrapa rent propellern åtminstone en gång varje sommar, iförd cyklop och snorkel. Därefter bytte jag motor och skaffade en dyr, flöjlande propeller. Till den vågar jag inte avstå från zinkanod, så problemen med beväxning kvarstår. Min slutsats är att avzinkning av en bronspropeller kan vara en ganska långsam process (beroende på vilken legering den är gjord av) och att det kan vara värt att offra en del för att slippa beväxningen. Om jag hade haft en vanlig, enkel propeller tror jag att jag hade återgått till att avstå från anod – och satsat på att i värsta fall byta propeller efter 10-15 år eller så.

Javisst, hela burken, inklusive knapp, ser identisk ut. Minus modellbeteckningen.

Jag har en liknande, defekt burk liggande, fast min heter Autohelm ST4000. Tvivlar tyvärr på att felet beror på att "knappen" är defekt, troligare att du fått in vatten och att kretskortet är skadat. Så var det i alla fall med mitt exemplar.

Jag har förnyat rullgenua och full-lattestor de senaste åren och då fastnat för det här alternativet i dacron. http://www.se.northsails.com/Teknologi/NorthSegelduk/Radian/tabid/17672/language/en-US/Default.aspx Om detta var ett bra eller dåligt val kommer väl att visa sig om tio år eller så. Men som svar på frågan – ja, även dacron har utvecklats under åren.

Blev nog lite tokigt där, jag nämnde bara min min båt (tillverkad i Sverige 1980) för att markera att jag inte alls är berörd av CE-problematiken. Däremot är den försäkrad i Pantaenius och det är alltid intressant att få veta hur ens försäkringsbolag behandlar skadefall, vilka formuleringar i villkoren som kan ligga till grund för nekad eller nedsatt ersättning.

Icke CE-märkta båtar är väl knappast olagliga att använda? Bedrägligt och vilseledande är ganska starka ord. Personligen tror jag att det då krävs mer än att underlåta att berätta något som man inte är tillfrågad om. TS får gärna komma med mer detaljer!

Jag har en båt byggd 1980 försäkrad i Pantaenius. Inget nämns om CE-märkning i villkor eller försäkringsbrev. Dock finns i villkorens §11 nedanstående formulering, som möjligtvis kan vara det som bolaget stöder sig på: 5. Om försäkringstagaren på vilseledande eller bedrägligt sätt hävdar eller döljer ett sakförhållande som är relevant för bedömningen av försäkringsgivarens ansvar, så är försäkringsgivaren berättigad att neka försäkringsskydd helt eller delvis.

Jag skulle nog flytta utloppet till undersidan av tanken, en fördel om man kan få det i lägsta punkten. Ska tanken ändå ut för svetsning så är det lika gott att gå upp i diameter på luftningen också, till 19 mm. Misstänker att det kan vara svårt att hitta en bra, diffusionstät slang för 16 mm. I övrigt tror jag det borde funka.

Ja - det kommer att fungera så att relät öppnar när generatorn ger laddning om du placerar den i Läge 1. Ja, då kommer båda batteribankarna att laddas. Ja, när generatorn slutar ladda bryter reläet igen. Men - om man placerar enligt vedertagna förslaget kommer reläet att öppna först när startbatteriet är mer eller mindre fulladdat, men om man placerar det enligt Läge 1 öppnar det direkt när generatorn ger laddning. Mindre bra kan jag tycka i alla fall. När du skriver "relät öppnar" så utgår jag från att du menar relät sluter, d v s släpper fram ström? Relät kommer då att sluta så snart generatorn börjar ladda, oberoende av om det placeras i läge 1 eller i den position som framgår av Bhemacs skiss (det vedertagna förslaget). För att det skulle bete sig så som du beskriver skulle det behöva vara spänningsstyrt. Men det styrs ju av D+ på generatorn.

Batterityper är irrelevant, eftersom relät enligt alternativ 2 är en omöjlig placering. 1. Det går inte att starta motorn (det går, men startbatteri och förbrukningsbatteri har då bytt plats). 2. Även om du på något sätt kan få relät att sluta innan motorn har startat, så vill du ändå inte ha startströmmar genom relät.

För min del har jag redan i inlägg 4 förklarat hur jag själv har kopplat och varför jag tycker det fungerar bra. Men jag har lite svårt att se vad det är för avgörande skillnad på alternativ 1 och bhemacs skiss (alt 3). Vilken skulle fördelen vara?

Om du placerar relät enligt alternativ 2 lär du inte kunna starta motorn med starbatteriet. Förmodligen funkar det med relät enligt alternativ 1. Men det är ovanligt att koppla på det viset.

Saknar generatorn på skissen, gissar att pluskabeln från generatorn idag går via startmotorn? I så fall funkar det att koppla enligt Bhemacs skiss (plusplinten behövs inte om två kabelskor får plats på startmotorns pol). Jag har själv Boschrelä och har valt en annan lösning. Generatorplus går direkt till förbrukningsbatterierna, startbatteriet ansluts sedan via relät. Startkretsen är helt separat. En fördel med ett sådant system är att det inte behöver gå särskilt höga strömmar genom relät, men man bör nog ha en möjlighet att starta från förbrukningsbanken. Ungefär så här ser det ut:

Frågeställningen bygger på en jämförelse mellan nätdrivna och solcellsdrivna laddare som jag tror är svår att göra. Samtidigt inkopplade laster är ett problem i båda fallen, men för solcellsladdaren tillkommer ju dessutom att inkommande energi hela tiden varierar (solen går i moln etc). Därför blir det fel att jämföra detta med bulkladdning från en nätdriven laddare, som ju bygger på konstant ström. Dessutom, eftersom laddströmmen i regel är mycket låg i förhållande till batteribankens storlek (i båtsammanhang åtminstone) är behovet av toppladdning/absorbtion sannolikt mindre (d v s en större del av laddningen sker under den första fasen, innan spänningen nått upp till 14,4v eller så). Frågan hur solcellsladdaren avgör när det ska gå ned på underhållsspänning är intressant tycker jag. Gissningsvis mäter de flesta solcellsladdare tiden med max spänning och är sedan programmerade att sänka efter x timmar? I teorin är problematiken densamma som med nätdrivna laddare, men solen går dock ned varje kväll.