Gå till innehåll
måndag 07 april 2025

speljakt

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    616
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    3

Allt postat av speljakt

  1. Jag fick avi på en försändelse den 2 mars och hämtade ut hos PostNords utlämnare samma dag. Ingen moms och ingen avgift. Köpt från Kina för ca 140 kr, uppgivet värde i $ på paketet var dock lägre. Gissar att detta slank igenom med en hårsmån.
  2. Ett 10 kg Delta anser jag fullt tillräckligt för båtstorleken. Enligt min uppfattning varierar nyttan av kätting mycket beroende på om det handlar om svajankring från stäven eller akterankring med stäv mot klippa/brygga. Vid svajankring rör sig båten ständigt, då dämpar kättingen rörelserna och skyddar mot slitage av linan. 10 eller 15 meter kätting tror jag vore lämpligt för en båt som din. Om du därtill lägger 50 meter 12mm lina, gärna multiplait, så tror jag att du har vad som krävs. Vid ankring från aktern anser jag att nyttan av kätting är högst diskutabel. Många har 2 - 3 meter, men själv har jag kört med lina direkt mot ankaret i många år nu och slitaget är mycket beskedligt. En lösning om du inte vill ha två ankare och två separata ankartåg skulle möjligen kunna vara att använda Delta + lina vid akterankring och sedan skarva i kättingen vid behov, d v s svajankring. Att lyfta 10 kg ankare + kätting från ett ankringsdjup av 6 - 7 meter är inte speciellt tungt, förutsätt att du har en bra ankarrulle i stäven (10+10,5 x 0,85 = 17,5 kg vid 8mm kätting).
  3. Jag la nytt teakdäck för 10 år sedan och nåtade då med Sealine 100 (enligt uppgift den nåtmassa Orustvarven använder). Ingen primer och ingen bottningstjep. Så här långt inga problem med nåtsläpp. Vore intressant att höra vilket fabrikat som använts på TS:s båt. Sika...?
  4. Jag har sedan början/mitten av 90-talet haft givaren till ekologet monterat i en rejäl klick sikaflex på insidan av ett plastskrov som nog är ungefär lika tjockt som Allegrons. Detta har fungerat problemfritt. Givaren är avsedd för sådant montage och hör till en Autohelm Bidata 30, vet inte om Raymarine idag har denna typ av givare i sitt sortiment. Man bör nog räkna med lite sämre räckvid för signalen med ett sådant montage, men jag brukar kunna läsa djup ned till mellan 60 och 80 meter ungefär, det räcker för min del.
  5. Med risk för att bidra till ytterligare förvirring: Enklast och billigast är absolut att köpa en färdigt USB-laddare och ansluta till 12V. Vanligast är väl den typen som pluggas in i ett cigguttag, men det finns säkert andra också. Om man däremot absolut vill bygga ett eget system för 5V-laddning via USB, utifrån en centralt placerad DC-omvandlare 12>5V, så går det också. Men det kräver en del handpåläggning om man vill att dessa USB-uttag ska kunna leverera 2,1V. Så här gjorde jag: En sådan här DC-omvandlare (buck converter) inhandlades: En sådan kan driva åtminstone fyra och förmodligen fem USB-uttag med max 2,1A i vart och ett. Men för att detta ska bli möjligt måste de två mittenstiften i USB-kontakten (D- och D+) förses med vissa signalspänningar som talar om för mobilen/plattan att den verkligen kan dra 2,1A. Dessa spänningar kan åstadkommas med hjälp av ett par spänningsdelare (voltage dividers) var och en bestående av ett par motstånd kopplade mot stiften för 5V respektive minus (googla voltage divider för en närmare beskrivning). För ett uttag som ska leverera 2,1A ska D- ligga på ca 2,0V och D+ på ca 2,75V. Så här ser mitt bygge ut: Inkommande 5V från vänster, brun plus och blå minus. Utgående åt höger: Röd är plus 5V och svart är minus. Vit är D- som håller 2,0V och grön är D+ som håller 2,75V. Det finns ett flertal kalkylatorer på nätet (t ex den här: http://www.ohmslawcalculator.com/voltage-divider-calculator) där man kan skriva in önskade värden och testa olika kombinationer av motstånd. Där förklaras också detta med spänningsdelare närmare. Själv använde jag motstånd på 33, 27 och 22 Kohm, men det finns många varianter som funkar. Som nog har framgått är mina kunskaper i ämnet elektronik helt rudimentära, inte desto mindre har jag byggt två USB-laddare enlig principen ovan och de har hittills funkat utmärkt för laddning av diverse mobiler och plattor. PS Om man nöjer sig med att kunna ta ut 1,5A så lär det kunna åstadkommas på ett enklare sätt, nämligen genom att bara kortsluta D- och D+. Detta har jag dock inte prövat själv.
  6. För den som eventuellt vill bygga sitt eget system för USB 5V-laddning (jag bortser här från Quick Charge o. d.) så kan det vara bra att känna till att det är signalspänningen på de två stiften i mitten (D- och D+) som talar om för mobilen/plattan hur mycket ström den kan dra. Det räcker alltså inte att dra fram 5V till USB-uttaget om man vill ha ett uttag som kan leverera exempelvis 2,1A. Det finns en hel del info om detta på nätet....om någon är intresserad, så kan jag förklara hur jag gjort (senare). OBS: Det är mycket enklare och billigare att köpa ett färdigt laddningsuttag....
  7. 1. 140 A är strömmen som skiljereläet maximalt ska kunna hantera, strömmen som kan uppstå om man kopplar ihop ett fullladdat och ett urladdat batteri är mycket lägre, enligt mig. Däremot kan det möjligen uppstå s k relätjatter när det urladdade batteriet kopplas in och drar ner systemspänningen, så att relät öppnat etc....Men det är en risk man tar om man sätter startbatteriet först i laddkretsen, se mitt tidigare schema för ett alternativt sätt att koppla. 2. Om du aldrig tror att du kan vilja starta motorn från förbrukningsbanken, så är väl 50 A den största strömmen som kan komma i fråga här. 3. Det verkar hel fel att dra 50 mm2 mellan generatorn och plusplint. Även 35 är mycket, enligt mig. Ledningarna mellan startbatteri och startmotor kan vara 35, men plusledningen ska inte gå via generatorn tycker jag. 4. Jag förstår inte vitsen med att sätta brytarna mellan batterier och säkringar. Jag tycker säkringarna ska vara så nära pluspolerna som möjligt.
  8. Om du nu ändå har separata ledningar för generator och startmotor, så kan du ju åtminstone fundera på att ladda förbrukarbanken i första hand – och startbatteriet via relät. Exempelvis så här:
  9. Jag tycker man ska tänka sig noga för innan man installerar ett system som innebär att allt går via tanken. Särskilt med tanke på hur dåligt utbyggt nätet av tömningsstationer ännu är och hur dåligt de ofta fungerar. Man bör tänka sig in i hur båten och toaletten kommer att användas i praktiken. Det finns enligt mig situationer då det kan vara acceptabelt (om än olagligt) att spola ut direkt till sjön, men direkt oacceptabelt att tömma en full tank.
  10. Du kanske redan hittat denna, men om inte så finns här ett antal illustrationer över tänkbara kopplingsalternativ: http://www.vastkustkretsen.se/pmwiki/uploads/Batteknik/TEK-halltankmaj2014.pdf Jag tror att du kommer att upptäcka att det finns ett samband mellan flexibilitet och komplexitet. Med andra ord: Du behöver köpa fler prylar.
  11. Jag skulle tro att bilden är tagen här:
  12. Varken häst eller harv var synlig vid detta tillfälle.
  13. Ungefär här (fast en ännu blåsigare dag):
  14. Då tror jag det är sydändan av Stenskär, innanför Hållö.
  15. Buskären var min första tanke, men jag får inte riktigt ihop det... Men kanske någonstans i närheten?
  16. Alldeles riktigt. Sundet mellan ön och skäret uppe i nordväst. Där är 3-4 meter djupt (gick där själv i somras). Din tur!
  17. Intressant att höra era förslag och funderingar. Inget som bränns, än så länge. Att bilden är tagen ungefär mot väster stämmer gott. Horisonten är i stort sett obruten, men i höger bildkant skymtar något, i fjärran. Konstverkets titel är inte utan betydelse.
  18. Nej, inte Göteborgs skärgård. Norrut!
  19. OK, jag plockar upp pinnen och lägger ut en lite annorlunda bildgåta: Konstnären Gunnel Wåhlstrands fantastiska tuschlaveringar https://www.magasin3.com/utstallning/gunnel-wahlstrand/ bygger på bilder ur familjens fotoalbum och en del av dem har motiv från västkusten. Som den här. Någon som känner igen platsen? Bilden heter "Den sista ön".
  20. Tja, det är ju upp till var och en att bestämma. Det är klokt att ta det försiktigt... Nu är detta alldeles intill land. Om vattenståndet skulle vara ovanligt lågt vid besöket, så är det lätt att se på strandlinjens utseende. Det stämmer nog som nämnts ovan att Kryssarklubben på sin skiss anger 1,5m som djup vid tröskeln. Jag misstänker att det finns en viss säkerhetsmarginal kring sådana siffror. Tidvatten på 30 - 40 cm är ju skillnaden mellan högsta och lägsta nivå. Om djupet vid medelvatten är 1,7m, så ger tidvattnet en pendling mellan 1,5 och 1,9m. PS Lägg gärna ut en ny bild!
  21. Det finns en tröskel att passera över på väg in i själva bassängen. Vid senaste besöket noterade jag 1,7 - 1,8m i södra sidan av inloppet, nära land. Själv sticker jag bara 1,35. Väl inne är det bra djup, men det grundar upp i åt nordost och längst mot väster. Plats för ett par, tre båtar, men jag har alltid varit ensam här. Skulle tro att inseglingen avskräcker en del. Bäst att göra första besöket i lugnt väder.
  22. Det svaret får godkänt. Fyren är mycket riktigt Väcker och naturhamnen kallas väl oftast Gule Humpen (strax norr om Smugholmen). Alltihop ingår i Tjurpannans naturreservat, jag tror att Tjurpannan är samlingsnamn för hela området. En riktig badbalja till hamn när man väl ligger på plats, men med en insegling som inte är att leka med om det blåser och går sjö.
  23. Nej, tyvärr inte Sotens Svartskär/Lyngö/Galgeberget heller.
  24. Den är bara knappt 13 meter. Det är nog fotots brännvidd som trycker ihop perspektivet lite grann. Så här ser platsen ut från andra hållet:
×
×
  • Skapa nytt...