speljakt

Bilden är tagen kl 18.51 den 12 juli förra året. Riktning och geografiskt område stämmer fint.

Inför hotet om ännu en tömningsstation som bildgåta lägger jag hellre ut den här, som är tagen...var då?

Jag tror att gubben finns på Bassholmen och att den dåliga ledtråden kan vara Fjäderholmarna?

Jag har en säkring på 250A till en trecylindrig diesel på 20 hk. Startmotor någonstans mellan 1,0 - 1,4 kW. Säkringen har aldrig gått under de 13 år jag haft motorn.

Inte helt lättolkat. Det finns ett undantag från kravet på säkring i ledningen från "self-limiting alternators with integral regulators", men för att det undantaget ska gälla krävs bland annat att ledningen "is connected to a source of power other than the battery". Min gissning får nog bli att om man använder startmotorkretsen även till annat, exempelvis som laddningskrets, så faller undantaget bort. Alltså ska säkring finnas.

Vet inte hur CE-reglerna förhåller sig till europeisk standard enligt iSO, men från det regelverk för likström som jag har tillgång till, ISO 10133 (2012), framgår det att säkring eller automatsäkring ska finnas inom 200mm från kraftkällan/batteripolen. Om ledningen löper i kabelkanal eller inom kapsling får avståndet vara högst 1,8 meter. Undantag gäller för startmotorkretsen, där finns inget krav på överströmsskydd.

Amerikanska regler enligt ABYC säger 7 tum, alltså ca 18 cm. Enklaste sättet att uppnå det är ofta en terminalsäkring.

Bara en tvåpolig säkring, ingen extra JFB.

Tack för svar. Enligt den version av ISO13297 som jag har tillgång till (2012) får avståndet från intag till säkring vara 0,5 m utan rör eller annat skydd och upp till 3 meter med förläggning i rör. Över 3 meter krävs en extra säkring placerad inom 3 meter från intaget. Så tolkar jag texten i alla fall. Jag vill helst slippa flytta vare sig intag eller central, så en diskret liten låda med en automatsäkring på skottet mellan förpik och ankarbox vore nog det enklaste sättet att uppfylla reglerna.

God fortsättning alla! Jag funderar på att i vinter modernisera min landströmsanläggning och har ett par knöliga frågor i sammanhanget. 1) Nuvarande landströmscentral är säkert över 25 år gammal och utgörs av en aluminiumlåda som på sin framsida har två jordade 230V-uttag, en (förhoppningsvis dubbelpolig) automatsäkring samt en jordfelsbrytare (30mA). Jag skulle nu vilja byta ut åtminstone jordfelsbrytaren mot en som löser vid 10mA och i samband med detta göra om landströmsinstallationen så att den överensstämmer med vad Kryssarklubben numera rekommenderar (d v s egen "båtjord" till extern kopparplatta m m). Jag utgår från att automatsäkringen och JFB inuti lådan är monterade på en DIN-skena. Min fråga: Kan jag räkna med att en ny JFB och en ev. automasäkring avsedda för DIN-skena har sådana mått att de passar i "lådan" och till lådfrontens öppning? Med andra ord, har komponenter avsedda för DIN-skena haft samma mått i alla tider eller har standarden ändrats? Eller finns det kanske flera olika standarder? 2) Min befintliga landströmsinstallation uppfyller inte gällande ISO-krav när det gäller avståndet mellan elintag (i fören) och elcentralen (akter om midskepps). Avståndet ska enligt ISO 13297 inte överstiga 3 meter, men är i mitt fall säkert det dubbla. Dessutom är elkabeln inte förlagd i rör hela vägen, vilket den ska vara enligt kraven. Felen skulle kunna avhjälpas genom att placera en extra automatsäkring/dvärgbrytare nära elintaget i fören. (Det är inte praktiskt att flytta hela landströmscentralen dit). Vilket är det smidigaste och diskretaste sättet att installera en automatsäkring på en elledning? Detta är inombords, behöver alltså inte vara väderskyddat. Tacksam för förslag och inspel....

Viktigt att även tänka på att många mobiler och andra laddningsbara prylar behöver vissa signalspänningar på de båda datastiften för att dra rätt effekt. Utan dessa spänningar laddas de kanske bara med 0,5A eller så fungerar det inte alls. Den USB-hubb du länkar till verkar inte vara avsedd för laddning i första hand. Men det kanske inte heller är det som du tänker använda den till?

Såvitt jag kan se säljer Ratio kablar med flera olika kontakttyper, bl a den amerikanska NEMA L5 30(twist&lock), som ju verkar vara fullständigt livsfarlig: https://www.ratio.nl/en/catalog/marine/cordsets/groups/g+c+view Gäller att undvika den...

Jag vill bara instämma i denna varning, framför allt när det gäller kontakten av typen "twist 'n lock" som sitter i båtändan av sladden. Här är en länk till en något långrandig men intressant artikel om hur uselt dessa är designade: http://www.pbase.com/mainecruising/installing_a_smart_plug

Hittade denna tråd i ett grannforum, som klargör en del kring tvåpolig avkänning OCH brytning: https://www.sailguide.com/forum/viewtopic.php?t=11326 Fråga som kvarstår: Finns det på marknaden elcentraler / personskyddsautomater som uppfyller ovanstående?

Jag skulle svara nej respektive ja på ovanstående. Men svaret beror nog också på hur du vill att det framtida systemet ska se ut. Är tanken att det nuvarande enda batteriet ska bli startbatteri eller förbrukningsbatteri? Vill du ha en brytare i startbatterikretsen? (Skyllermark rekommenderar ingen brytare, utan bara en säkring – fast många kanske vill ha en brytare ändå, inte minst av stöldskyddsskäl). Hela poängen med relä etc är ju att kunna använda el till förbrukning utan att riskera att startbatteriet påverkas. Det finns många sätt att åstadkomma detta, med vidhängande för- och nackdelar. Jag tror du får bättre svar om du ritar ett schema över det framtida systemet och postar det på forumet.

Står mängden utläckt glykol i proportion till hur länge motorn gått? Eller kan det vara så att du helt enkelt fyller på för mycket? Varm vätska expanderar.... Bara en tanke.

Slangen från Lundgrens har jag själv, den finns att få i 32 mm, även om kanske inte Seasea för den: https://lundgrenssverige.se/slangar--vattenslang--kylvattenslang-lm-marine/1255-32-kylvattenslang-lm-marine-waterhose-32-mm

Jag har inte följt denna tråd väldigt noga, men just fråga 5 (finns det risk för överladdning av AGM-batterier vid långvarig motorgång?) har jag själv funderat på en del. Detta eftersom jag har ett ganska litet AGM som startbatteri i kombination med en betydligt större förbrukningsbank med vanliga, våta fritidsbatterier. Min slutsats är att så länge regulatorn ser till att spänningen inte stiger över 14,4V, så är risken för överladdning inte en akut fråga. Men kanske är det så att många timmars laddning vid denna spänning av ett redan fulladdat batteri har en viss uttorkande effekt, som skulle kunna minska batteriets livslängd? Så har i alla fall jag resonerat och därför satt in ett litet relä som efter aktivering håller startbatteriet avskilt från laddkretsen. I praktiken innebär detta att om jag ska köra motor en hel dag, så slår jag till relät efter någon timmas gång och därefter laddas enbart förbrukningsbatterierna. Mitt lilla AGM-startbatteri är nu över 10 år gammalt och fortfarande piggt, så kanske har ovanstående haft någon effekt.

När vi skulle tömma i Hamburgsund i mitten av juli fick vi först beskedet att det skulle kosta 100 kr. (Tömningsanläggningen ägs av en båtfirma/tillbehörsbutik, inte av Tanums kommun). Eftersom det var lång kö till kassan och expediten ensam i butiken dröjde det.... efter en stund kom en annan anställd (?) förbi och vred på den brytare som ger ström till pumpen och vi kunde tömma tanken. Inget nämndes nu om någon avgift och vi "glömde" att föra frågan på tal... Någon annan som har erfarenhet av avgifter för att tömma på Västkusten? Hur mycket kostar det? (Tydligen har pumpägare som inte bedriver hamnverksamhet rätt att ta ut en avgift, enligt regelverket).

Jag använder Bulgin Buccaneer standardstorlek för mina två lösa solpaneler. Dyra, något klumpiga kanske, men robusta. Och med lock, för alla tillfällen då panelerna inte är anslutna. Fasta däckskontakter i all ära – men de blir lätt avsparkade.

Finns hos de flesta som säljer marinmotorer/tillbehör. Exempelvis: https://www.marinexpress.se/artikel.php?kid=&sok=reglagekabel&id=4729

Att döma av bilden så har du vanlig reglagekabel av typ 33C. Enligt min erfarenhet (jag har haft flera kabelbrott) är den svagaste punkten just där den tunnare roden går in i det påpressade ändstycket. Detta område är normalt dolt av kabelhöljet och kan därför inte inspekteras. Att byta vajer efter 15 år i förebyggande syfte är ingen dålig idé, enligt mig.

Jag köpte och installerade en sådan i min båt 1996. Innan den fick namnet OzCooler hette den MarinCool och marknadsfördes under en period av Electrolux. Den såldes dels som färdig aluminiumbox med tillhörande kopparfläta/kopparplatta, dels som fläta/platta för installation i befintlig box. Min är av den senare varianten. Styrboxen har en inbyggd solcellsregulator. Drygt tjugo år senare fungerar anläggningen fortfarande problemfritt. Jag har inte mätt förbrukningen, men gissar att den är ungefär i nivå med vad en kompressorkyl skulle ha (en av kylboxens sidor har rätt tunn isolering, vilket gör att förbrukningen nog är något högre än de siffror som nämnts tidigare i tråden). Den stora fördelen som jag ser det är att anläggningen är helt tyst. Och eftersom rörliga delar saknas så tror jag och hoppas att livslängden ska vara lång...

Fick just fakturan med årets båtförsäkringspremie från P. Premien för kaskodelen, som utgör nästan 90 procent av den totala premien, har ökat med ganska exakt 50 procent jämfört med förra året. Ansvarsdelen är oförändrad. Segelbåt, 9 meter, 35 år gammal, inga skador. En allrisk-försäkring, som jag gissar är obligatorisk, ingår numera. Följebrevet hänvisar till fler stölder, fler grundstötningar, fler blixnedslag och menar därför att en premiehöjning är nödvändig. Men 50 procent! Någon annan som fått liknande från P.?

Jag har avlastare för genuafallet på masten, se bild nedan. Seldén har en speciell platta som passar för ändamålet om man, som jag, vill montera avlastaren med sidan mot masten. Själv har jag inget neddraget till sittbrunnen, i mitt fall var motivet att jag ville ha en vinsch ledig för att kunna hissa segel på ett löstagbart, inre förstag. Det kan säkert finnas skäl att justera fallet under segling, för egen del gör jag aldrig det, utöver vad som händer när akterstaget sträcks vid kryss i högre vindstyrkor (mastheadrigg).