speljakt

Jag har i70s, polariserande solbrillor och segelbåt. Enda problemet som uppstår är vid bidevindssegling/rejäl krängning, då skärmen kan bli svart. Men det löser man lätt genom att lägga huvudet lite på sned. Läsbarheten från sidovinklar upplever jag som god.

Jag använde bara ett lager, med visst överlapp vid skarvarna. Grillfolie är ofta något tjockare.

Jag gjorde en kättingsbox av polyester och matta på en hanform av cellplast/frigolit för ett antal år sedan. Jag limmade då först stora sjok av aluminiumfolie över formen och lade sedan släppmedel på folien före plastning. Det funkade bra, men jag hade inga stora krav på finish.

Som göteborgare har jag hört talas om GO:leif (stöttas av GREFAB, dominerande fritidshamnsoperatör i trakten, där även jag är kund). I egenskap av segelbåtsägare med dieselmotor känner jag mig måttligt intresserad och berörd (kör mina ca 50 timmar/år på HVO sedan några år tillbaka, men framför allt: Jag seglar). Började fylla i enkäten, men gav upp. Alltför många illa formulerade frågor, tyvärr. Exempelvis, vad menas med "petrol supplied to the sea"? Jag gissar att ni far efter utsläppen av oförbränd bensin från tvåtaktsmotorer, men den som svarar på frågor ska inte behöva gissa. Och som påpekats ovan – är det Sverige eller hela världen som avses? Syftet med enkäten verkar vara att undersöka attityderna till eldrift hos potentiella köpare av nytillverkade motorbåtar/utombordsbåtmotorer. Jag är inte en av dessa, men tror ändå att det kommer att ta lång, lång tid innan eldrift till sjöss slår igenom brett. Om det ens händer. Biobränslen, syntetiska "elektrodrivmedel" tror jag mer på. I bästa fall, en renässans för seglingen.

En sådan lösning har jag – inga kråkor på spridarna (dom sitter i masttoppen i stället...) En 2 mm flätad polyesterlina löper från vant till mastvägg ca 80 mm ovanför spridaren.

Glycerol säljs på närmaste apotek, 60 kr för 3 dl. Räcker under motorns livslängd.

Jag har haft liknande symptom, som efter hand förvärrades så att motorn till slut tjuvstannade (inträffade med flera gångtimmars mellanrum). Orsaken visade sig vara skit i bränsletanken, i form av några "frisimmande" större svarta klumpar (alger, bakterier, svampar). Klumparna var alltför stora för att kunna sugas upp i bränsleröret och därför var förfiltret förhållandevis rent. Min misstanke är att en sådan klump emellanåt blockerade bränslerörets mynning och därmed ströp bränsletillförseln, med varvtalssänkning (eller tjuvstopp) som följd. Inga problem efter grundlig rengöring av tanken.

Min tolkning (gissning) är att Argofet behöver +12 V på "energize-stiftet" för att börja fungera och att tillverkaren föreslår laddlampskretsen som ett lämpligt ställe att tappa av denna styrspänning. Jag tror att du kan använda i princip vilken anslutningspunkt som helst under förutsättning att den ger spänning när motorn är igång och är spänningslös när motorn är avstängd.

Jag tror detta bygger på ett missförstånd. Det finns ingen straffavgift specifikt för blankdiesel. Straffavgiften drabbar företag som inte uppfyller reduktionsplikten, beräknad på deras totala försäljning av drivmedel med fossilt ursprung. Straffavgift kan därför drabba ett företag som inte sålt någon blankdiesel, men som underlåtit att blanda in tillräckligt mycket biodrivmedel i sina normala bränslekvaliteter. På motsvarande sätt kan ett företag som säljer blankdiesel undgå straffavgiften om de blandar i tillräckligt med biobaserad råvara i sina övriga kvaliteter, så att denna inblandning kompenserar för att blankdieseln saknar bioinnehåll.

Jag kan naturligtvis ha fel, men min uppfattning är att reduktionsplikten tillämpas på företagsnivå, inte per försålt bränsle liter för liter. I så fall är det tveksamt om man kan säga att blankdiesel är straffbeskattad. Företagen är skyldiga att blanda in en viss procentandel råvara med bioursprung i sin totala försäljningsvolym, men jag tror inte att lagen reglerar exakt hur detta ska göras. Väljer en företag att sälja blankdiesel, så får de blanda in desto mer bioråvara i sin övriga försäljning för att kompensera. Priserna för de olika bränslekvaliteterna sätter företagen som de själva vill. Så har åtminstone jag uppfattat att systemet fungerar.

Planerna på att fasa ut i princip all fossil energianvändning, inklusive fossila motorbränslen, på bara ca 25 år och att ersätta denna energianvändning med ”annat” framstår för mig som ganska orealistiska. Och detta egentligen oberoende av vad man tänker sig att ”annat” ska utgöras av. Den bistra sanningen är ju att över 80 procent av världens energiomsättning fortfarande idag bygger på fossila källor, trots de senaste årens uppsving för vindkraft, solenergi, elbilar och ett nyväckt intresse för kärnkraft. 25 år är helt enkelt väldigt kort tid för att få ens tillnärmelsevis tillräckligt mycket av ”annat” på plats. Ändå talar väl ganska mycket för att åtminstone EU, och därmed Sverige, kommer att försöka uppnå klimatneutralitet till mitten av seklet. Hur den i sammanhanget marginella fritidsbåtsektorn kommer att påverkas av detta är inte lätt att veta, men att allt skulle rulla på ungefär som hittills har jag svårt att tro. Min gissning är att vi kommer att se kraftigt höjda priser på flytande motorbränslen, åtminstone periodvis. Drivet både av styrmedel för att göra fossil energi dyrare och av en efterfrågan på fossilfria drivmedel som kommer att vara mycket större än tillgången (inte minst från flygsektorn). Samtidigt stämmer det nog som påpekats i tråden att betalningsviljan för ”båtliv” är hög. Så jag tror att ödesfrågan för i synnerhet motorbåtsägarna blir: Kommer makthavarna att förlita sig enbart på prissignaler när det gäller vem som ska få använda de flytande motorbränslen som vi kan tillåta oss som samhälle att förbruka? Eller kommer man att resonera: Dessa begränsade mängder drivmedel måste reserveras för samhällsviktiga sektorer, böndernas traktorer, transporter som är nödvändiga för att hålla industri och näringsliv rullande etc. Tips: Överväg segelbåt.

Om du söker på "round tail inflatable", så kommer det upp fler, liknande alternativ, också mestadels i UK. Det är inte svårt att handla därifrån – handlaren säljer ex VAT och du betalar svensk importmoms.

Den här superlättviktaren kunde vara värd en närmare titt: https://www.marinesuperstore.com/tenders-accessories/tenders/3d-superlight-tender-twin-round-tail

Jag har den mindre av dessa två: https://achillesboats.com/boatmodels/dinghies/lt/ Kortare sträckor i lugnt väder släpar jag den efter min niometers segelbåt, men mestadels ligger den ihoppackad uppe på rufftaket (med den vikbara plywooddurken monterad). Det tar inte mycket mer än fem minuter att pumpa upp och sjösätta den, när man är van. Ror hyfsat väl, särskilt om man byter ut årorna mot längre. Min storlek funkar bäst för två. Hypalon, så lång förväntad livslängd. Dessutom säljs den nog ingenstans i Europa numera, så USA-import är det som gäller. Blir inte billigt. Men kanske finns liknande från andra tillverkare, sök "round-tail".

Jag utgår från att motorn är sötvattenskyld, med värmeväxlare. Ser inga problem med att låta 50/50-blandningen stå kvar, så har jag alltid gjort. Att låta impellerpumpen gå torr ska undvikas, men på 5 sekunder lär knappast någon skada uppkomma.

Välj då mångtrådig kabel, gärna förtennt, som ersättning. Den som syns på bilden hör inte hemma i båt.

Det fungerar nog bra om man ska tömma från en dunk till en annan eller från dunk till ordinarie bränsletank. I mitt fall skulle det inte bildas något övertryck i bränsletanken på grund av tankavluftningen (eller den skulle först behöva pluggas). Avrapportering: Av oklar anledning köpte jag inte den Biltema-hävert som jag länkade till i mitt första inlägg, utan fastnade istället för den här varianten: https://www.biltema.se/bil---mc/bilverktyg/oljeverktyg/Pumpar/havertpump-25-3-lmin-2000042978 Ett misstag, visade det sig. Den fungerade inte bra för mitt ändamål, helt omöjligt att få till självrinning enligt hävertprincipen. Däremot fungerade den som pump. Men det tog en bra stund att handpumpa över närmare 40 liter till dunkarna.

Tack för svar! Ja, lite längre sugrör behövs, en dryg meter gissar jag. Får försöka förlänga. Dunken kan enkelt placeras lägre än tanken (båten står på land). Intressant tanke att tillverka en hävert med hjälp av slangar och en pumpblåsa – jag frågar mig bara om hävertverkan blir tillräckligt kraftig för att övervinna motståndet av den eller de backventiler som sitter i blåsan. Att slippa risken att få diesel i munnen kan vara värt några hundralappar, tycker jag....

Jag behöver tömma min dieseltank på ca 40 liter, ska flyttas över till tomma dunkar för förvaring medan jag felsöker bränslesystemet. Biltema har den här mekaniska hävertpumpen, som egentligen är avsedd för oljefat. Någon som har använt denna eller liknande för att tömma via däcksbeslaget? https://www.biltema.se/bil---mc/bilverktyg/oljeverktyg/Pumpar/havertpump-21-lmin-2000041999 Fungerade den bra eller dåligt? Tack på förhand !

Finns det möjligen redan en elpanel med brytare/säkringar i det som på skissen kallas "båtens nuvarande elsystem"? I så fall skulle jag nog först överväga om det inte går att ansluta de tillkommande förbrukarna via den. Själv tycker jag det är praktiskt att enkelt kunna slå på och av exempelvis de instrument som är anslutna till NMEA-nätverket. De behöver inte vara igång och dra ström när båten ligger still, enligt mig. Men detta hänger förstås på hur din båt används.

Svar på frågorna 2, 3 och 4: Ja, när det kommer glykol eller motsvarande ur avgasröret är även de frostkänsliga delarna av sjövattenkretsen frostskyddade. 15 liter låter jättemycket. Nu har jag i och för sig ingen erfarenhet av just din motor, men på min 20 hk Beta använder jag 2 liter 50-procentig frostskyddsvätska. Det räcker för att fylla systemet från impellerpump via värmeväxlare till vacuumventil (ljuddämparen är av Volvotyp och därmed frosttålig). Jag har använt VAKE de senaste åren i sjövattenkretsen och inte upplevt några problem. Outspädd är VAKE väldigt trögflytande, så den behöver blandas väl med vattnet för att få en jämn konsistens.

Som redan föreslagits ovan, högtryckslaminat limmat på plywood av hygglig kvalitet. Gjorde detta för ca 20 år sedan i samband med att ett plasthandfat byttes ut mot ett i porslin, har hållit stilen bra. Massiv mahognylist skruvad och limmad i framkant. Det är klokt att försegla plywooden med epoxi e d där det kan läcka vatten, exempelvis vid hålet för utkastaren i mitt fall.

Jag förnyade brandsläckare för något år sedan och fastnade då för Firexo. https://firexo.com/se/ny-typ-av-brandslackmedel-slacker-alla-typer-av-brander/ Något sämre effektivitet än pulver, men ska vara betydligt enklare att sanera efter användning. Jag köpte en 6-liters släckare för att få minst samma förmåga som en 2-liter pulversläckare. Såldes då av Bauhaus på nätet, men dom verkar ha slutat sälja den nu. Hänvisning till Brandexperten.

Visst är det så, men man får förstås välja rätt natt, med en stabil vindprognos. Dyning som eventuellt rullar in är inte ett stort problem för den som svajankrar, vilket ju också framgick av Hybros beskrivning. Så här blåste det på Vinga den natt jag låg i Gattulven. Början i NV, vridande till SO.

Att svajankra över natten i Gattulven funkar fint vid stabil väderlek, helst med vind mellan N över O till S. Jag gjorde det själv senast för en vecka sedan. Svajutrymmet är något begränsat, eftersom viken är smal, men det är bra hållbotten, sand.