firefish

Råkar ha en Selva 60 från just 2008 på en båt. Det står Yamaha på allt, F60 CET tror jag. Det är bara kåpan som skiljer (färg och logga). Jag köper alla delar från öns Yamaha-dealer.

Klassiska läckställen är genomföringar i motorbrunnen samt motorns bultar, i övrigt borde din båt inte ta in vatten (om du inte har spricka någonstans vill säga). Gör vad en båtfirma också skulle göra dvs ta upp båten på land och ta fram vattenslangen och börja fyll. Det är MYCKET lättare att se vatten som rinner ut än som rinner in.

Att sitta i ekan och rycka strömming ger dig inte per automatik rätt till väg och eftersom du anses vara på väg får du vackert väja för de som du normalt sett ska väja för. För att du ska slippa väja (ha rätt till väg) måste fiskeredskapen hämma din manöverförmåga. Något du visserligen kan hävda – det är upp till befälhavaren – men sysslar du med sådant fiske som man köper fiskekort till så tvivlar jag på att man i en eventuell sjöförklaring skulle anse din bedömning om korrekt.

Köp en längre slang.

Drev fungerar inte riktigt som utombordare och Penta 290, särskilt singelprop, vill ha mycket vatten.

Är "spåret" i konan slitet och är skon (växelgaffeln) sliten? Tänkte att man kanske kört med skon liggande an mot konans spår och därmed nött ner den.

Kör bara. Eller som tidigare sagts, köp en ny och behåll denna som reserv. Prop byter du lätt i vattnet, förslagsvis vid en strand så du kan stå med motorn mot stranden och bara bada till knäna. Det värsta med Yamaha är att de brukar ha så satans grova saxpinnar så räkna med ömma fingrar när du ska böja till dem.

Du kan nog inte höra att det slirar men rimligtvis borde propellrarna rotera lite om den slirade. Kom problemet efter att du bytte vajer eller hade du det innan?

Om det inte är så att det kan räcka med justering av växelvajern så gissar jag att konan är sliten (Bravo har konkoppling). Den behöver isf bytas, sitter i överhuset. Testa att lägga i växeln. Går den inte i kan du öka varvet (lite) vilket kan få konan att greppa bättre. Detta är dock mer ta-sig-hem än nu-slipper-jag-byta-konan-i-sommar.

Hur mycket olja är det i motorn nu? Det behövs inte speciellt mycket olja för att det ska upplevas som "massor med olja överallt" vilket är synnerligen tydligt i en båt med några liter vatten som skvalpar runt i kölsvinet. Sedan, rätta mig om jag har fel, så har väl 41B rostfritt oljetråg? 40, 41, 42 osv har en förmåga att läcka olja lite varstans, med detta menar jag fukta och droppa men många bäckar små blir en stor å. Oljekylaren är en inte ovanlig bov, aluminiumhuset oxiderar så att o-ringen som tätat gavlarna pajar med kraftigt läckage under gång som följd. En annan miss som kan leda till kraftigt oljespill är om oljestickan inte tryckts ned ordentligt vilket gör att vevhustrycket får oljan att palta ut genom oljesticksröret (som ju också är sugrör när man ska tömma oljan). Fråga mig hur jag vet...

Nej du har knappast bränt impellern, det räcker med ytterst lite sjövatten för att smörja den.

Oljan i backslaget.

Vissa 360 har ju 3116, andra mindre Volvo typ KAMD43 och några TAMD63 (finns säkert andra också). TAMD63 är ju fina motorer så de torde vara det bästa alternativet.

3116 ska ju enligt Cat-kunniga vara den sämsta motor Caterpillar någonsin byggt och i USA anses (ngt överdrivet) en båt med 3116 vara hart när osäljbar. I låga effektuttag håller de nog bra men i en 360 lär du behöva alla hästar (350) du kan få med E-rating och då är situationen en annan. Om inte båten du vill köpa är både riktigt fin och därtill billig så välj en med Volvo. Om inte annat för att du ska kunna sälja själv en dag.

B är ofta till bensin samt större dieslar med kompressor (det har inget med varvet att göra när det gäller diesel). B har tjockare blad är A men mer slip så tanken är väl att de ska avlasta drevet när kompressorn kickar in. Min mening är dock att A alltid är att föredra framför B (om de fungerar) eftersom de går lättare och greppar bättre. Alla båtar jag testat på (AD31, KAD32, AD41, KAD42, -43 och -44) har gått bättre med A än B. Toppfarten brukar inte skilja nämnvärt men marsch desto mer.

Vad har du för antenn? Somliga antennen har två kanaler så du kan ha den ena till plotter ett och den andra till plotter två. Det förutsätter dock att antennen kan programmeras att tala rätt språk och att den kan tala ett språk per kanal (om nu de två Garmin-enheterna skulle vilja ha olika). Annars är det ju en vits att ha en antenn per plotter, tänk redundans. Bortsett från lite kabeldragning är det ju inte så många kronor.

Ju större desto bättre brukar gälla generellt (iaf bland de alternativ som den aktuella båten säljs med/såldes med som ny). Både 5,0 och 5,7 är smallblock, för den riktigt avspända gången vill du ha bigblock men jag vet inte om de båtar du kikar på hade bigblock som option.

Jag täckte motsvarande hål med en rund aluminiumplatta, 3 mm, som jag kapat till av lite spill. Monterade med försänkta självborrande skruv och något Sika-liknande. Var tänkt som en temporär lösning men den blev kvar.

Att använda kap som polermaskin kan fungera, dock är de ofta för klena i kombination med dålig kylning vilket för att de brukar gå sönder. En polermaskin (alltså roterande) avverkar mer än en excenter så man för vara mer försiktig. Dock är excentern helt värdelös på konkava ytor (som inne i hörn) vilket det brukar vara gott om på en båt. Du kommer alltså att behöva en roterande ändå. Eller handjaga.

Om det går att filtrera bort vissa mål helt har man ju helt tagit bort syftet med AIS. Sedan är det ju en annan sak att välja bort varningen som ett mål kan ge upphov till. Jag har Garmin AIS600 i en båt (klass B ) och där kan man justera vilket avstånd till ett hot som ska trigga en varning (kan också stängas av helt). Gissar att finare system kan mycket mer, exempelvis markera ett mmsi som ”säkert” (som exemplet med bogserbåten med mera). Kolla på Seapilots app där man kan skriva in eget mmsi för att slippa bli varnad om att man håller på att bli överkörd av sig själv, lite av samma tänk. (Dock bara internet-AIS eller vad de kallar det.) Generellt sett är det viktigt att kunna stänga av (mute) varningar om fel eller hot som man exempelvis anser vara ofarliga eller falska. Detta för att man inte ska vänja sig vid en varning som något normalt och sedan inte reagera när varningen är sann.

Japp, menade motorfästet. Jag kan inte veta om färgen innehåller koppar men nyansen och hur den ”torkar” på land är misstänkt lik Biltemas bottefärg - därav min gissning.

Plattan ser ut att bara vara en distans och om den är ditsmetad med samma finess med vilken båten är målad, dvs vad jag tror är kopparfärg på aluminum, har den nog helt enkelt spruckit utan att det har något att göra med skrovet. Jag ser iaf ingen spricka i akterspegeln på bilden. Motorn är ju lätt att hänga av, sedan kan du tillverka en ny distans som du bäst passar in i hela "nedsänkningen". Tjockleken på nuvarande platta verkar rimlig, gör du en lika tjock av aluminum, saltvattenbeständig, som du limmar med typ ms polymer eller liknande på den grundligt rengjorda akterspegeln så kommer det att bli starkt så in i helv...

Nej, man behöver inget mmsi för vhf, alla vhf har ju inte mmsi och tillståndet gäller för radiosändaren. Tillståndet står sedan visserligen på dig men är knutet till båten, med andra ord ska man ha ett tillstånd för varje båt. Mmsi får man också från pts och det är kopplat till båten. All utrustning i båten som behöver mmsi har samma mmsi-nummer (alltså har en ais samma nummer som vhf:en med dsc). Har man två fasta vhf i båten ska man ha tillstånd för båda, dock har de samma mmsi. (Är osäker på hur det fungerar med en bärbar vhf med mmsi.) Mmsi får man av pts i samband med vhf-tillståndet om man ber om det, annars får man det inte. Tror inte att årsavgiften skiljer sig.

För att ha någon nytta av en sändare så måste du ha ett MMSI-nummer som du får av PTS (Post och Telestyrelsen) i samband med att du får VHF-radiotillstånd. Tror det kostar en femhundring. Du kommer inte undan VHF-tillstånd, om du nu ville det, eftersom AIS:en sänder på VHF-bandet. Har du redan VHF-tillstånd räcker det nog med att ringa PTS och be om ett nummer, annars http://e-tjanster.pts.se/radio/vhf-sandare/

Jag menade blott att ett skiljerelä har en krets som sitter mellan plus och minus vilket på något elektrifikonstigt vis kanske skulle kunna leda till oönskade effekter. Jag har ingen koll hur och varför men erfarenheten säger mig att allt jävelskap som kan hända också kommer att hända. Dessutom har jag också insett att elektriska prylar kan strula på de mest underliga vis och oavsett hur omöjligt ingenjören som designade komponenten säger att ett fel skulle kunna uppstå så har denne fel. Det enda som helt säkert gör båten strömlös är att plocka ur batterierna (mycket opraktiskt). Nästan helt säkert är att lossa alla polkopplingar (ganska opraktiskt) vilket gör att den, enligt min mening, bästa lösningen är manuella brytare.