firefish

Avfettning brukar ha svårt med oljeklet. Bräkleen eller motsvarande torde fungera mycket bättre.

Eller Budbäraren. Triton kallades tydligen för havets budbärare "messenger of the sea".

Sextus Pompeius. En romersk general som tydligen påstod sig vara Neptunus son (alltså Tritons motsvarighet i den romerska tron).

Det finns ju drevfärg som kostar i princip lina mycket som zinkfärgen...

Det är redan föreslaget längre upp. Du är två på bollen.Oops, ber om ursäkt

En smula lökigt men kanske Do Re Mi? Eller Doremi? Då har du dina tre toner iaf.

På vilket sätt tillkommer det krav? För det första kan man ju fråga sig om det ens görs någon uppföljning, sedan om det finns någon tidsaspekt på när man ska börja köra charter. Med tanke på att en båt bara utsätts för egenkontroll när det gäller utrustning med mera så är väl den enda kostnaden man kan åka på registreringsavgiften för att få med den i båtdelen av fartygsregistret.

Lösningen för containrar är troligtvis en båt som är kraftig nog. Men jag kittlas av tanken på en teknisk lösning. Eftersom en container är av stål, de jag sett, torde de gå att se med ett instrument som känner av metall (typ metalldetektor). Eftersom stål är magnetiskt torde en sensor som kan känna av något magnetiskt av väsentlig storlek föröver inte vara överdrivet komplicerad, särskilt som noggrannheten inte behöver vara speciellt stor då vi talar om "de sju haven". Det finns ju minor som triggas av magnetfält, en motsvarande sådan sensor borde ju reagera på en container och dessutom vara känslig nog att upptäcka den i tid (vad det nu är). Den skulle sedan kopplas till autopiloten med uppgiften att gira förslagsvis 90 grader vid larm/indikering för lugn läsning (eller sömn).

Yrkesbåtar behöver ingen CE-märkning. Säg att du ska köra charter med den...

En annan tanke är att du kontaktar Storebro (det som finns kvar av dem). Enligt utsago finns det MASSOR av nos-prylar (new old stock, alltså nya men gamla delar) i form av allt möjligt. Kanske även just de lanternor du söker?

Problemet är nog inte att få tillbaka lystern och klarheten i plasten, det är snarare att behålla den sedan. Plast kan slipas och poleras i flera steg, det enda som egentligen är svårt är att inte överhetta plasten (bränna den) när man gör slipar vilket är ganska lätt hänt eftersom plast leder bort värme dåligt. Det som måste göras är att efter polering blockera så mycket som möjligt av UV-ljuset, annars blir det snart lika illa igen. Det finns olika produkter som gör detta, bland annat har Meguiars ett tvåstegssystem som först polerar och sedan förseglar som jag tycker fungerar bra. http://www.meguiars.com/en/automotive/products/g12310-plastx-clear-plastic-cleaner-polish/ http://www.meguiars.com/en/automotive/products/g17110-headlight-protectant/

Det är tullen som avgör om man satt rätt statnummer vid import. Annars kan man ju importera whiskey som rostskyddsmedel (vilket det ju egentligen är) Den ska ju stå på en utställning, något som bör kunna verifieras, varför att importera den som konst inte är speciellt långsökt utan till och med högst försvarbart. Det där med whisky kan jag ju förstå om tullen inte skulle köpa rakt av...

Uppdrag nummer två kan läggas till handlingarna. Visserligen är två jobb på två veckor inte mycket att hänga i granen (eller leva på ekonomiskt) men säsongen är ju inte så mycket säsong längre, jag har inte letat jobb alls och ni vet ju vad man brukar säga om att "en gång är ingen gång" osv... Sedan har jag ju mitt vanliga jobb att sköta också. Nåväl. Denna gång var det ännu en bogsering, en Chris Craft vars motor inte startade som nu ska få vinterförvaring och översyn på Micab. Morgonen startade tidigt, jag var nere vid båten 0630, och fick njuta av en fantastisk soluppgång till tonerna av en AD41 under varmkörning. Skönt med extra dieselvärmare som kompletterar gångvärmen, det var ganska mycket frost på rutorna men den gav nu med sig rätt fort – det var trots allt bara ett par tre minusgrader. Själva bogseringen gick bra, det enda som egentligen ställde till det en aning var stelfrusna tampar när Chris Craften skulle hämtas samt det faktum att dess mer böljande former i kombination med ett skapligt frostlager gjorde den såphal och lömsk att gå på. Morgonfrost på sidorutorna. Soluppgång över Stora Värtan. Sådana här morgnar tycker man synd om kontorsfolk. 24,5 fot Chris Craft i 45 meter bogserlina.

Importera den som konst, inte som en båt. Ska du bara ha den på en utställning så spelar det ju ingen roll.

Det är klart att det hjälper, kanske inte alla gånger men oftast. Grupptryck kan även vara positivt. Jag har gjort det själv vid några tillfällen, både när det gäller båt och bil, och vederbörande har vikt ner sig direkt alla gånger.

Ööh, va? De låg ju stilla, sätt alkolås på förtöjningarna i stället. Men med alkolås hade de inte kommit ut på sjön, inte så långt i alla fall ...Förvisso. Men att båten i fråga toppade mer än 15 knop kan ju knappast sägas ha haft någon inverkan på händelseförloppet.

Ööh, va? De låg ju stilla, sätt alkolås på förtöjningarna i stället.

Det finns ju många vettiga (nåja) alternativ om man vill bo på en båt året runt – den du sneglar på är nog en av de mindre bra. Jag var ytterst nära att slå till på en 30x6 meter bogserbåt med en Hedemora-diesel i för ett tiotal år sedan (vilket sket sig på målsnöret vilket jag idag är både glad och ledsen för). Ur ett boutrymme-perspektiv är ju en bogserbåt inte så bra, däremot flinade den glatt åt allt vad is, vinter och minusgrader hette tack vare en rejäl värmepanna, bra med isolering och 12 mm stål under vattnet.

Intressant rapport och vilka som bär huvudansvaret för olyckan är ju inte så mycket att diskutera. Dock finns det två tänkvärda omständigheter till. Dels, som lotsen själv påpekade, så räknade man inte med att möta någon annan båt där och då. Visserligen en fullt rimlig förväntan men likväl en farlig sådan – det är oftast riskerna som man rationaliserar bort som utvecklar sig till ett skarpt läge. Sedan har vi de som hängt med den omkomne i baren som 1. valde att inte följa med och 2. påpekade att de inte borde ge sig ut över huvud taget. Vad de borde gjort, eftersom de visade prov på visst vett, hade varit säga "nej, ni åker inte", inte bara nöjt sig med att själva stanna i land.

http://www.djurgardsvarvet.se/sv/component/pixvarvet/boat/active/workboats/salt-5190

Har du någon bild på stiften? Det är inte så att det är ett tändproblem, som att spolen börjar krokna och inte orkar ge ordentlig gnista vid högre varv? Hur varm blir den?

Ser du att det kommer ut bränsle ur alla fyra boosters?

Vad är det för förgasare, jag antar vaccumsekundärer? Börja med att grundställa förgasare, särskilt bränslenivån i flottörhusen som kan vara helt fel när förgasaren levereras, och se till att den är helt rengjord. Min båt tappade orken när sekundärerna öppnade, det visade sig bero just på att bränslenivån i det flottörhuset var så låg att det knappt kom någon soppa alls. När du belastar motorn så att alla spjällen öppnar ska det komma soppa ur alla injektorer (eller vad det heter). Du ser lätt om det kommer för lite, det ska skvala på ganska mycket.

Vattensport är nog den mer korrekta benämningen. Det avser ivf 50N-västar som alltså inte är räddningsvästar utan flythjälpmedel.

Det handlar nog inte om kostnaden för tillverkningen utan att man som tillverkare har ett ansvar för de produkter man säljer och för deras funktion. Jag vill minnas att det numera är krav på grenrem på en räddningsväst, därmed blir förekomsten av en sådan en indikation på att västen är just en räddningsväst. Det sista tillverkaren vill är att folk ska köpa en väst för vattenlek i tron att det är en räddningsväst, det skulle bli öppet mål i en stämningsprocess efter en eventuell olycka.