firefish

Ja, så är det. Jag tror den främsta orsaken är att ljusbilden blir olika med olika typer av lampa. En glödlampa har en smal glödande tråd i centrum medan en LED-lampa är mera som en förhållandevis tjock lysande cylinder. Detta kommer att påverka lanternans lysvinklarn - som ju är rätt viktiga, men frågan är hur mycket. Mackey Mina lanternors ursprung vet jag inget om men de ser inte ut att vara nya nog att vara designade för LED. Varken ljusbild, färg, vinkel eller något annat indikerar att det är LED, bara om man trycker näsan på glaset kan man se att det inte är en vanlig glödlampa. Har hållit på en del med LED- och HID-konverteringar av motorcykelljus (alltså hel- och halv) och där spelar placeringen av dioden eller gasbehållaren stor roll. De som ger bäst ljus är de som har ljuskällan på samma ställe som en glödtråd. I en lanterna – nja. Noggrannheten på var lampsockeln sitter, plus det faktum att den vanlig sockel med bajonettfattning är ganska glapp, relativt de vinkelstyrande begränsningarna i lanternans hus verkar vara lite sisådär. Addera lite fukt, smuts på på glödlampa och glas, båtens rörelser på grund av sjöhävning samt en vettig kompensation för noggrannhet vid montering av sagda lanterna och jag tror att problematiken med hur en stav med flera LED's sprider ljuset kontra en enkel glödtråd är försumbar. Detta i praktiken. I en sjöförklaring kan det naturligtvis få en marginell betydelse men med till visshet gränsande sannolikhet vill jag påstå att LED vs glödtråd på sin höjd kan förära en fotnot i marginalen, sjövägsreglerna är utformade för betydligt större marginaler än vad nu skillnaden dem emellan kan vara, certifikat eller ej. Med tanke på att det fortfarande är godkänt med fotogen- och gasdrivna lanternor kan kraven i såväl en rättssal som i praktiken inte vara mer än att de ska lysa med ungefär rätt färg.

Är det så att typgodkännandet/cetifikatet innefattar vilken typ av ljuskälla det är? Reglerna som sådana ställer krav på färg och minsta räckvidd. Det förstnämnda torde regleras av färgen på glaset (nåja, oftast plasten) och det sistnämnda med hur många lumen ljuskällan ger.

En annan intressant detalj som jag tror att man ibland kan ha nytta av. Det finns ju de (inte jag än) som fått böter för att de glömt att tända lanternorna när det börjat mörkna vilket kan vara fel. På svenskt vatten behöver man inte ha lanternorna tända under gryning och skymning om man syns på tillräckligt avstånd. Nu ska ju denna regel inte missbrukas, det är ju synnerligen klokt att ha lanternorna tända, men det kan ju uppstå ett klassikt "javisst ja, tusan jag glömde" när kbv's vattenskoter prejar en utanför Vaxholm en sommarkväll. Regeln heter 7.6 och står att finna i Bilaga 2, Tillägg till och undantag från de internationella reglerna för förhindrande av kollisioner till sjöss. Detta gäller svenskt inre vatten.

Jag har LED i samtliga lanternor och det fungerar utmärkt. För vår del, under 12 meter, gäller att ljusen ska synas på antingen 1 eller 2 M beroende på vilken lanterna vi talar om. Och det gör de med råge. Det finns ju krav på vilken färg ljusen ska ha, dvs rätt grön och rätt röd osv, men vad som gäller för oss båtar i inre fart är jag osäker på. Ska man vara benhård så borde väl även vi följa dem samt ha certifikat på våra lanternor? I praktiken tror jag det räcker att det som lyser "ser rätt ut" och att man har tänt vid rätt tillfälle. Möjligen skulle man i en sjöförklaring kunna klandrar som att färgen (kromateringen) inte var exakt rätt men inte mer än så.

Det är ett one off varvsbygge. Vet inget om vilken legering de använt men den verkar klara sig bra. de ijsell har man hört gott om, ska kolla upp vad de har.

En vän som är bilplåtslagare svär vid de moderna hålrumsbehandlande vaxerna. I rumstemperatur ska de tydligen krypa upp till två centimeter per dygn och penetrationsförmågan är så god att en dåligt svetsad skärmkantslagning får lacksläpp på grund av att vaxet tar sig genom porerna i plåten och kryper in mellan plåt och lack (om man inte tennat eller aluminiumspacklat). Samma verktyg som man använder i sparklådor och balkar torde fungera även på en mast. Vet dock inte om vaxerna står emot någon nötning att tala om, så frågan är hur blir det med alla linor som löper i masten – kanske montera ett innerrör av plast för dessa?

Jag funderar på att måla mitt skrov vitt. Dels för att det är snyggt men också för att jag ska sätta dekaler på skrovet och vill ge dem bästa möjlighet att bita på underlaget men framför allt för att jag inte vill riskera att det kryper in vatten under dekalerna som börjar börjar mumsa på skrovet. Förarbetet med etsprimer verkar vara a och o men jag undrar vilken färgleverantör jag ska välja. Ni som målat era aluminiumbåtar, vilken färg (vilket färgsystem) har ni använt? Och är ni nöjda? Eftersom jag ogillar onödigt arbete vill jag att det blir rätt första gången. Är inte intresserad av att behöva göra om alltihop efter en säsong...

Enligt Propellerteknik så ska Solas vara mycket välbalanserade från fabrik, förut kollade han alla men nu har han slutat för det var aldrig några fel. Vi får se hur de fungerar. Om jag jämför dem med en High-Five jag hade på en annan båt (äpplen och päron) så är de dock betydligt mindre bearbetade utan ser ut som de kommit ur gjutformen och sedan polerats. Det behöver iofs inte betyda någonting alls.

Jag hade en Range Rover med mercas femcylindriga turbodiesel (hemsmide) och en högst ovetenskaplig iakttagelse är att chassit satt på samma höjd med den motorn som med original 3,5 liter alu-V8. Mycket trevlig motor som ska vara i princip omöjlig att döda. Har för mig att serviceintervallet på kamkedjan är 50000 mil (vilken nybilsmotor har så långa intervall idag?) och det fanns en 300TD långmerca i Vagnhärad som hade gått 300000 taximil.

Om ni smörjer in utsidan på era masten, hur ser insidan ut? Jag har ytterst begränsad erfarenhet av master men har jobbat en hel del med flygplan där korrosion är ett rent helvete. Särskilt då på de sjöflygplan jag framför allt pysslat med. Min erfarenhet är att det sällan är utsidan som är problemet utan lejonparten av alla korrosionsskador kommer inifrån. Framför var det flygplan som var helt torra utan någon behandling som rostade sönder, en rostskyddande olja (typ http://www.lpslabs.com/product-details/612) stoppade nästan alla angrepp helt och hållet. Bara det första året vi implementerade rutinen att regelbundet (en gång i veckan) smörja alla länkage i landningsställ och korrosionsskydda bakkroppen minskade vi våra underhållskostnader med över 50 procent. En annan reflektion är att rostskador på aluminium ofta är större än vad man tror. Nu menar jag inte korrosion runt ett borrat hål eller på grund av att något exempelvis rostfritt beslag suttit mot aluminium. Men ett rosthål/skada i en aluminiumdel kan ha korrosion som spridit sig långt in i det omgivande materialet, jag har sett röntgenbilder på gjutna fästen som haft minimala ytskador men en insida som sett ut som ett träd (tänk: spareken). Nu var det som sagt gjutna delar, jag kan tänka mig att extruderat aluminium, som jag antar att de flesta (alla?) aluminiummaster gjorda av, är mindre känsligt.

Sitter och filar på hur båten ska strajpas och har fastnat för detta. Folien blir en reflekterade typ med prismor (samma som polis och räddningstjänst använder) så det räcker med att någon på bryggan tänder en cigg (fast med röker 2015?) för att vi ska synas ordentligt. Det som inte stämmer på bilden är att skrovet kommer att målas vitt. Detta för att säkra bästa möjliga vidhäftning, aluminium är lite knepigt på det sättet. Dessutom blir kontrasterna större. Vad tycks?

Jag hämtade mina nya propellrar från Propellerteknik i onsdag. Nu ser jag fram mot att montera dem!

Bättre att den kommer i någons entusiastiska händer än att laduägaren tröttnar och dumpar den i diket ute vid allmänna vägen så att kommunen åker på att frakta bort den (till skattebetalarnas bekostnad). Antingen så skiter den förra ägaren till båten och då kan han gott ha't, nio års obetald förvaring överstiger med råge båtens värde ändå, och eller så är han på obestånd av något slag (eller död) och då gäller hursomhelst vad jag sade innan om båtens värde kontra förvaringskostnaden. Njut av båten med gott samvete. En gammal tvåtaktare dör inte av att vila sig i tio år – gick den innan lär den gå nu också (iaf efter lite rengöring av förgasare med mera).

Nya superfina Solas C4 har anlänt. Blir otroligt sugen att montera dem genast och sticka ut och testa men tyvärr ligger båten på land till efter nyår. Kan tyvärr inte posta några bilder, fel dator, men följ länken om ni vill. http://wallnermarin.se/index.php/logg/

Angående framdrivning är ju en motorbåt en ganska enkel match att konvertera till el, jämfört med bilar och motorcyklar. Gott om plats och många alternativ när det gäller placering av batterier och så vidare. Lite konstigt att det inte är vanligare med hempulade lösningar än vad det är. Min spaning är att vi kan se ytterligare prisfall på framför allt plastbåtar framöver, mycket beroende på att priset för att få en plastbåt skrotad kommer att bli en viktigare faktor i båtköpares kalkyl framöver. Kraven kommer att höjas på markägare att inte ha en massa skräp liggande vilket får följden att ägare av skrotbåtar inte har någonstans att göra av sina lik utan måste betala för att bli av med dem. Och dessutom tror jag att båtar kommer att bli dyrare att återvinna framöver då kraven på sortering av blandsopor kommer att bli mycket högre.

Nu är hemsidan igång. Finns en del att fila på där, men det är iaf något att utgå ifrån. Kolla gärna in http://www.wallnermarin.se och säg vad ni tycker. Vi finns på Facebook också såklart, känns som om det är ett måste, annars finns man ju inte...

Tumregeln, om jag minns rätt, är att en genomföring bör vara 30 cm över vattenlinjen för att man ska kunna skippa en ventil på den med gott samvete. Nu går ju gasolboxdräneringen/genomföringen till ett i sin tur slutet kärl (inte uppåt) så risken att båten skulle vattenfyllas den vägen känns ju lika med noll. När det gäller pressade kopplingar vs skruvade (slangklämma) tar jag skruvade alla dagar i veckan. Att köpa pressade slangar om du inte behöver gör att du får en dyrare och sämre installation – knappast värt det.

Läser Metro med gles regelbundenhet och kan konstatera att den fallit rejält genom åren. Från en tidning med ambitioner till något som enklast kan beskrivas som vattenpölsgrunt mainstreamordbajseri i paritet med många massproducerade lokaltidningar fast just utan det lokala. Lite grann som när en bloggande 21-åring ger ut sin memoarer för att dela med sig av sin visdom. Observera att jag inte säger något om politisk färg, bara om djupet och vikten av deras analyser (enligt min egen enkla uppfattning).

På kort sikt är återväxten knappast ett problem, mer plats i vikarna som sagt. Bortom horisonten ruvar dock ett större problem om, eller när, vårt gemensamma intresse reduceras till en fotnot i politikernas marginal. Ju färre vi är desto större är risken att vi drabbas av beslut och inskränkningar mot vilka vi inte kan värja oss. En förutsättning för en effektiv lobbying är antal (läs: röster) eller pengar. Jämför med två andra intressegrupperingar. Den ena är jägare som dels är många men framför allt har en hel del finansiellt tunga aktörer som sponsar den egna politiska agendan. Den andra är motorcyklisterna som på många sätt ligger före båtfolket trendmässigt – en svag återrekrytering och en åldrande skara utövare – vilka gång på gång under kort tid drabbats av många och ur ett demokratihänseende tvivelaktiga inskränkningar i självbestämmanderätten. Eller för att använda ett annat uttryck, negativ särbehandling. Det är svårt att göra en korrekt analogi mellan båt och bil men en stor skillnad man noterar är att priset på respektive fordon på intet sätt står i jämförbar relation med kostnaderna för underhåll. Som blivande båtägare skräms man nog ofta bort av höga drifts- och underhållskostnader, något som kanske en ökad utskrotning av gamla plastbåtar skulle råda bot på då det skulle ge möjlighet till att köpa begagnade delar till en, relativt den egna båtens inköpspris, rimlig kostnad. Som det är nu är man snudd på tvingad att köpa nya och dyra delar. När får vi se motsvarande bildelsbasen för båtar?

Japp, det är för indikering av trimläge.

Ett visst mått av läckage förbi kolvringar och genom styrningar är normalt, snudd på omöjligt att säga om ditt är okej eller inte. Hur är motortempen under gång? Om termostaten hängt sig i öppet läge går motorn för kall, något som kan leda till att den normala kondens som oljan fångar upp inte försvinner. Kolla den, byt olja och låt motorn torka ur under vintern (det går lätt att bygga en enkel avfuktare för motorn). Sedan kör du en rejäl första repa på våren, dvs minst en timme på ganska hög last så motorerna blir ordentligt genomvarma. Har du då massor med latte som du säger i oljelocket på ena maskinen men inte på andra kan det vara aktuellt med en djupare felsökning. Hur ser stiften ut? Det kan vara svårt att höra om en cylinder slocknat på en V8 (tycker iaf jag). Då är det en hel del soppa (och därmed vatten) som tar sig ner i vevhuset. Att göra ett läcktest eller kompprov nu, när motorerna bara fiskörts på sistone, kan visa på problem som fixar sig själva när du blåst ur dem ordentligt. Inga motorer gillar att bara puttra fram hela tiden.

Tur det inte var duoprop...

Kolla in här http://www.backwaterinc.com/det är deras system på den båten. De brukar använda Vanguard-motorer bland annat och den på bilden påminner om en sådan.

Jag har funderat fram och tillbaka på stål vs alu men har kommit fram till att stål är bättre för mig då det ger bättre grepp och fler gångtimmar per investerad krona –särskilt då jag har kavitationsfrätningar på mina nuvarande efter max 50 timmar. På vilket sätt skulle alu vara skonsammare för drevet? Tänker du på vikten eller på att de viker sig lättare vid grundkänning?

Nu har jag beställt en uppsättning Solas C4. Jag beslöt mig för att ge Propellertrim en chans till och ringde dem igen. De var dock inte speciellt intresserade av att prata med mig angående för- respektive nackdelar med Solas vs Penta men hade iaf ett set begagnade Penta på hyllan att sälja till mig. Ringde då Propellerteknik som var betydligt mycket mer på hugget, frågade intresserat om min båt och vad jag har för problem och önskemål. Enligt dem (Tom) är Pentas design mycket äldre, Solas kom förra året, och skillnaden mellan dem är att Solas är ger bättre holeshot och marschfart men Penta går snabbare (det handlar dock mer om nyanser som jag förstod det). Tom sade också att han efter att ha mätt över 100 Solas-proppar inte hittat en enda som inte var perfekt balanserad till skillnad får Penta som inte håller lika hög nivå. Vi får se hur det blir i verkligheten, det blev hur som helst Propellerteknik som fick nöjet att leverera dem åt mig. Drygt 1600 spänn dyrare blev det att handla i Sverige jämfört med eBay. Det får det dock vara värt om man kan gynna en svensk aktör samtidigt som man åtnjuter en bytesgaranti om propparna skulle visa sig vara fel.