firefish

Oljenivån kan inte ha varit det ursprungliga problemet, ju mer du tiltar upp drevet desto lägre blir nivån i behållaren (eftersom kolvarna fylls i stället). Med andra ord skulle drevet stanna på väg upp, inte på väg ned.

Ett oreggat båtsläp är ett efterfordon och då gäller inte begränsningen för dragvikten (om jag förstått det hela rätt). Sedan kan man ju diskutera det lämpliga. Är det inte backigt utan skapligt platt kan du dra rätt många ton innan det blir problem. Utförsbackar, andra än minimala, bör du sky som pesten. Risken är att ekipaget viker sig när det skjuter på bakifrån, ställer du in en pall med cementsäckar i bak blir det bättre.

Detta är vad jag fått berättat om det jag har köpt, Biostat från Redline, vet inte hur det är med andra: Innehåller inte antibiotika. Förbränns tillsammans med dieseln i motorn. Sedan hjälper visst en behandling mot redan existerande avlagringar. Bindningarna mellan bakterierna löses upp med tiden och, enligt Redline, kan bakteriepartiklarna bli så små att de passerar genom motorn utan att fastna i filtren och/eller sätta igen någonstans. Lätt smutsiga system räcker det alltså att enbart behandla, vid kraftigare kontaminering krävs mekanisk rengöring. Sedan hjälper det inte att bara tanka ren diesel om man väl fått bakterierna i tanken (och man kan få in dem även om man aldrig tankat landdiesel). All diesel innehåller alltid vatten, även flygbränsle trots att kraven på det bränslet är oändligt mycket högre än på det som vi får på sjömacken. Och ja, flygplan har också problem med alger och bakterier trots att bränslet helt garanterat inte innehåller någon biokomponent – bakterierna lever inte enbart av RME. Problemen med påväxt i tankar har funnits länge, det har visserligen förvärrats av RME men det är inte orsaken. Sedan har dagens motorer högre verkningsgrad tack vare högre precision och tajtare toleranser (titta på en modern spridare och jämför med injektorn i en gammal råoljemotor som nog kan släppa igenom barr utan att det blir stopp).

Ett bra sätt för att få gulnad gammal plast att bli vit igen är att lägga den i vattenbad, fungerar utmärkt på gamla strömbrytare t.ex.

En decimeter innan vad?

En så liten tank kan nu parkera en bil på, det lilla undertryck en bajssug kan prestera kan inte få en tank att kollapsa. Ju mindre en tank är, desto stabilare är den (vid samma materialtjocklek och LxBxH-mått).

Backventiler kan krångla, en manuell ventil gör det sällan. Visserligen kan det bli problem om man vill spola bort bajs samtidigt som man vill skölja bort balsam ur håret – men det lär nog inte inträffa ofta...

Jag har då aldrig hört talas om en motor som rostar sönder utifrån så det behöver du inte oroa dig för. Dessutom är det inte säkert att din motorrumsmiljö är sämre än många andras, Penta sprutar sina motorer ihopmonterade och det kan räcka med en tillfällig tryckförändring i färgsprutan för att just din motorn ska ha fått en något sämre färgtäcke som nu syns i form av ytrost. Eller att ett packning i en kompressor beslöt sig för att läcka lite olja just då. Vill du rostskydda motorblocket går det utmärkt med någon form av antingen rostskyddsolja eller vax (inte 5-56 eller liknande). Vill du måla senare är det bara att avfetta med bromsrengöring eller motsvarande.

En normal bensinmotor brukar ligga på runt 70 bar i cylindertryck, en diesel närmare 200 (vissa upp mot 250!). Sedan är tryckförändringen snabbare i en bensinmotor, dels på grund av att blandningen snarare kan sägas explodera än brinna men också på grund av det högre varvet. Jag skulle inte regelmässigt använda tätningsmedel på ett topplock eftersom man inte vet hur det påverkar packningens funktion, dels kemiskt men också mekaniskt. Vissa packningar ska ju "äta sig in" i materialet – hur går det om det ligger något annat i vägen? Men som en nödlösning eller chansning för att rädda/livstidsförlänga en annars slut motor, varför inte? På mindre utsatta ställen, typ grensrörspackningar med mera, har jag använt med högtempsilikon (RTV) med mycket gott resultat. Framför allt när det handlat om V8-tillbehör som headers som ofta har usel passform, rör sig mycket på grund av värme men inte behöver klara så högra tryck.

Min båt har gått på "riktig" diesel den senaste åren (alltså bunker, aka färgad). Trots detta har jag slem i filtren. Enligt en gosse på Redline lever dessa små äckel i gränsskiktet mellan diesel och vatten, RME är alltså inte den största boven utan vattnet (nu när vi smittats av dem vill säga). All brännolja innehåller vatten i viss mängd (därav contrails från flygplan på hög höjd) och då – antar jag – samma tankbilar levererar ena dagen jetfuel, andra dagen bunker och den tredje dagen vitdiesel är det kört hur man är gör. Lösningen är, såvitt jag förstått, att förgifta kräken. Jag behandlar alla bränslesystem på dieselbåtar jag servar med biocid och alla jag kollat har hittills haft snusk i tanken (även om det inte synts i filtren (än).

Jag gjorde en gång en noggrann uträkning av vad min dåvarande båt (en Sea Ray dc) skulle kosta i jämförelse mellan diesel och bensin. Kontentan blev, och då hade jag inte tagit med någon kapitalkostnad (dieselbåt dyrare inköp) samt ett nollvärde på motorerna efter den presumtiva livstiden (inte riktigt samt), att det skulle ta 18 år att köra in skillnaden mellan båten med bensinare jämfört med samma relevant jämförbara diesel. Detta baserat på 500 M i snitt per år och diverse mer eller mindre grova uppskattningar samt en hel del fakta när det gäller underhållskostnader. När det gäller bensin kontra diesel är bensin nästan alltid billigare för den som kör lite (lite som i mindre än 1000 M per år) om båten inte är jättestor, typ snudd på skepp. Sedan är gångkulturen en fråga om tycke och smak, personligen föredrar jag dieselns karga och turbotydliga framtoning framför en bensinares lenare karaktär (det finns en anledning till varför Rolls Royce inte har en diesel). Gamla sugdieslar a la Perkins 354 går dock bort helt – då kan man lika gärna åka Säffle tändkula. Motorn är att av yttersta vikt för hur ett fartyg upplevs. Min nuvarande arbetshäst av aluminium har en karaktär som passar utmärkt med diesel – rå och hårdhänt. Och eftersom jag kör mycket, 20 timmar bara den senaste arbetsveckan, är färgad diesel det enda vettiga alternativet. I min förra familjebåt, Windy, uppskattade jag V8:ans silkeslena gångkultur och sket (nästan) i hur mycket den slickade i sig. Så, hur långt är ett snöre egentligen?

Vet vi att dessa bakterier är aeroba? Att risken minskar på sommaren beror nog snarare på att omsättningen av diesel i tanken ökar. Det finns antibiotikafria biocider som fungerar, det kanske är dags att ta det för vana att använda dem?

Menar du att det är bättre att låta vatten rinna in och stanna kvar för att kunna se att det läcker än att ha en länspump som kan hålla båten flytande ett tag till om det värsta skulle hända? Låter inte som en bra idé i mina öron. Montera i så fall pumpen i bit upp från botten av kölsvinet så det blir en skvätt kvar som kan indikera ett läckage – då kan du både ha kakan kvar och äta den.

Jag trodde att jag var knäpp men du tar nog priset, hur orkar du? Det blästrade som ska vara "inte bottenfärg" ska väl spacklas/topcoatas/poleras eller? Sidorna som ska vara bottenfärg skulle jag måla med vad skit som helst som ger en snygg rand och inte skiljer sig från resten av bottenkulören, detta eftersom du ändå ska blästra hela botten nästa år. Att epoxibehandla vissa delar känns lite bakvänt. Ta en hård och blank bottenfärg som är lätt att torka av, något annat än lite slem lär det väl ändå inte bli i sötvatten.

Jag har beställt slang för rc-hobby, den ska tåla etanol. Problemet med original är att specen är från 60-talet när bensin var bensin och inget annat. Etanolen i dagens soppa är döden för det mesta i gummi- och plastväg.

Hej. Ja, jag har läst den texten men vet helt ärligt inte vilken slang som menas. Han pratar om rökgasbegränsaren men den enda tryckslang jag hittar är den som går till pumpens ovansida och om jag inte missförstås alldeles så är det "givaren" som talar om för pumpen hur mycket turbon laddar för att kunna pytsa in rätt mängd diesel.

Elförbrukningen är väl ändå av underordnad betydelse, gångvärme implicerar ju att motorn går och jag gissar att du har generator?

Skillnaden i vikt mellan trä och cellplast i en konstruktion behöver inte vara stor, om ens till träets nackdel. Träet har ju en egen styrka, det går åt mindre glasfiber och plast jämfört med motsvarande design med cellplast. Distansmaterialet i en honeycombkonstruktion har väldigt låg egen styrka, det är skinnet (ytmaterialet) som står för merparten av styrkan. Sedan finns det ju andra fördelar med ett oorganiskt material (tänk; röta) men rätt utfört ska ju ingen fukt nå träet och då finns ju inte det problemet. Välj det material du är mest bekväm med. Har du redan sågat och impregnerat furu är mitt tips att använda det.

Vilken plugg du sätter i spelar ingen roll, du har samma tryck i hela insuget. Det är inte så att proppen (nr2) är den som slangen till pumpen sitter i? Det är den enda det kan vara som jag ser det. Vill du inte borra och sedan gänga/limma eller liknande kan du sätta i ett t-kors i slangen jag nämnde ovan. Anledningen till att jag inte gjorde det var att jag inte hade passande kopplingar för den tunna slangen (typ 2-3 mm invändigt). Pluggarna är av ett mycket mjuklt gods, lätt att borra. Om du inte vill kan du skicka mig en plugg så kan jag borra, gänga och installera en fin koppling (du behöver bara stå för materialet) om du inte har rätt verktyg.

Nu är förgasaren tvättad. Det behövdes dock inte för den var renare än renat, troligtvis för att motorn ställdes undan långt innan bensinen blev etanolsmittad. Dessutom har jag bytt kondingar och tändmagneter, det sistnämnda välbehövligt då lacken på spolarna krackelerat – saker åldras visst på 54 år... Brytarspetsarna var som nya, kanske bytta någon gång eller så har inte motorn gått så mycket. En svår nöt att knäcka är impellerhuset. Det är gjutet i något lätt gjutgods, ganska likt Sachs-motorernas legering, och innehåller troligtvis magnesium. Eftersom impellern, som för övrigt såg ut som ny, inte blivit bytt på extremt länge hade underhuset och impellerhuset förenats i en vitaktig romans som krävde värme, kyla och milt våld att separera. Det veka impellerhuset fick några törnar som jag tänker att kemisk metall får fixa, belastningen på det är väldigt låg att döma av impellerns långa och spensliga vingar. Med förgasaren återmonterad skvimpade jag en dos soppa ner i halsen och drog i snöret. Efter tre ryck belönades av jag ett tvåcylindrig töff-töff från 88 vattenkylda kubik. Nu ska jag bara återmontera nederdelen av riggen innan det är dags för motorn att få bada – fasen vad kul det är att återuppliva gamla grejor. Och jag tror att motorn känner likadant, nu ska den få skänka lite motorbåtsglädje åt mina ungar under några somrar i stället för att malas ner till konservburkar.

Från Transportstyrelsen, för info.

Och LED http://www.gelighting.com/LightingWeb/na/consumer/products/highlights/nighthawk/led-headlights/overview/

http://www.myhellalights.com/index.php/products/auxiliary-lamps/sealed-beam-conversion-headlamps/för att konvertera till halogen

Många båtar har sina utlopp i akterspegeln så jag kan inte se att det skulle vara något som skulle inverka negativt. En fördel med att ha det där är att eventuellt länsvatten hamnar på badbryggan – dvs du kan lätt se om pumpen varit igång genom att badbryggan är blöt (förutsätter att det inte sjöar eller regnar förstås) om du har automatisk pump. Kan ju vara en bra heads up på att något inte är som det ska om du nu inte tillhör den skara som har för vana att krypa runt under durken på sin båt.

Ska och ska, det går ju alltid att diskutera. Men för säkerhets skull.