firefish

Du kan utan fara provköra utan luftfilter. Och när du ändå är där, känn på kompressorn så att den snurrar lätt. På pumpen sitter en stoppskruv som begränsar max gas. Sätt full gas på reglaget och kolla att armen på pumpen ligger an mot stoppskruven. Du kommer att förstå vad jag menar. 14 knop vid 3200 fullgasvarv i din båt verkar alldeles för lite, min gissning är att du borde toppa upp mot 25 (med 200 hästar) och kunna marscha 18-20 utan problem. Att du sedan gått ner från A6 till A3 säger en hel del (gissar att du har 1,95:1 i utväxling men det ska stå på motorn, på lilla plastlådan med reläer och annat, om nu installationen är original).

Provkör. Dieslar brukar generellt sett kräva betydligt lägre toppeffekt för att uppnå samma marschprestanda som motsvarande bensin då man (och även helst ska) ligga på högre belastning med en diesel. Toppfart är dock en annan femma. Min 200-hästarsdiesel håller lätt jämna steg med en kompisens motsvarande stor och tung båt med 330-hästars bigblock, vi marschar båda cirka 25. Min toppar dock 32, hans cirka 40. Googla fram Mercruisers egna tabeller för varv/effekt, titta vad dieseln ger mellan 75 och 90 procent av max och sedan vad bensinaren ger mellan 40 och 60 procent (ta inte procenten exakt utan mer som en tankelek). Det kan ge lite vägledning. Sedan är nog 4,3:an en betydligt trevligare motor – rappare, tystare och lenare i gången.

Börja med det som redan föreslagits samt komplettera med byte av för- och finfilter (särskilt om vattenavskiljaren är full med mög). Är botten ren? Som också sagt varvar den för tok för lite. Vad har du för båt och utväxling på drevet samt propellrar? Kolla också att full gas på spaken ger full gas på pumpen. Det kan räcka med ytterst lite utslag som saknas för att man ska tappa mycket på topp.

Det där med syntet vs mineral är gammal info, förr var syntetiska oljor ofta mer tvättande än dito mineral varför man kunde få problem med att avlagringar lossnade och orsakade både läckage och igensatta filter. Idag finns det synnerligen få orsaker att inte välja syntet. Tipset om bränslepumpens membran var mycket bra. Har oljenivån ökat märkbart på stickan och oljan luktar kraftigt bensin kan detta vara orsaken. Det ska dock vara ganska rejäl spädning för att det ska påverka i någon större utsträckning. 3 bar på tomgång är ganska högt. Har du uteslutit fel på mätaren? 1 bar på tomgång är dock inte jättelågt, får du någon varning? Har du oljetempmätare?

En välskött motor är en bra motor, oavsett 2- 4- inom- eller utombordare. Sedan väger en modern tvåtakt inte mindre än en motsvarande fyrtakt (jämför ex en Evinrude E-tec 75 mot en Yamaha av samma pung). Gamla tvåtakt kan vara lätta men på en båtmotor är vikt i form att metall ett bra tecken – ju mer en motor väger och desto högre slagvolym den har i förhållande till effekten desto bättre (om vi talar hållbarhet).

Frågan är varför det är för mycket olja (vatten i botten på tråget)? De flesta motorer brukar vara självjusterande när det gäller oljebvolym, dvs de spottar ut oljan de inte vill ha genom vevhusventilationen.

Personligen så gillar jag Volvos raksexa även om Pentax har en poäng. I princip alla V8-motoriserade kabinbåtar på 20-25ish fot passar dina syften. Len gång, lättmekade och billiga delar samt gott om effekt. Då kan du både bo och dra ring. En gammal utombordare är inte bättre än en gammal inombordare. De är olika väsen och alla har sina grundegenskaper men gammalt är gammalt och nytt är nytt. Amortera eller reparera gäller även här.

Klappa till startmotorn rejält med en hammare (främst på solenoiden) så kan du kurera den iaf tillfälligt.

Är det möjligt att uppgradera en slik mätare med bättre givare, alltså är det standardgivare med avseende på kontakter och sätt att kommunicera?

Jag talade med en gosse igår som jobbar på FMV med marinens fartyg, chiefar på en MTB, bygger snabba motorcyklar och har en fantastisk träbåt på tändkula (alltså inte standardamatör 1A). Enligt honom är problemet med med tillsatt biokomponent att den oftast är naturlig (typ RME) och därför har bland annat kort livslängd (låg lagringstid) samt några andra mindre önskvärda egenskaper. Att den är hygroskopisk såg han som ett plus snarare än en minus, förutsatt att man har god omsättning på dieseln i systemet (alltså tankar ofta och förbrukar mycket). Syntetiska biokomponenter, som den Statoil använder sig av (eller vill använda?) är i alla avseenden överlägsen sin naturliga motsvarighet. Tyvärr vill staten inte kompensera för syntetisk tillsats utan bara för den vanliga och sämre sorten.

Typ OT. I nuvarande båt har jag en hink. Efter hålltankar, kvarnpumpar, genomföringar, el vs manuell och you name it är principen tilltalande enkel – böj dig över relingen och skopa upp ett par liter i hinken, gör det du ska (ta en stadig hink som tillåter filosoferande), och töm sedan i havet helt lagligt. Den uppenbara nackdelen är ju att man inte alltid kan spola när man vill (i en fullsmockad naturhamn exempelvis) men det finns ju hinkar med lock så att varje besättningsmedlem kan få sin egen som kan lagras på lämpligt ställe.

Vanlig vit diesel med biokomponent av typen RME är milt hygroskopisk så ksprit behövs inte. Har du inget förfilter typ racon, dvs med en glaskopp under där vattnet samlas? När du luftar, kommer det rikligt med diesel?

Låter som lite väl mycket säljsnack, att enbart byta turbo kommer inte ge 30 extra hästar. Pumpen måste ställas på (mer diesel) och även om det är gjort så har du inte så stor nytta av 30 häst på topp, tvivlar på att motorn klarar av att ligga på så hög belastning att du har någon glädje av den extra toppeffekten i praktiken. Mer intressant är hur mellanregistret ser ut. När börjar motorn bygga laddtryck och hur mycket extra effekt jämfört med original har den vid normalt marschvarv?

Helt enig. Dessutom går sexan lite lenare än fyran. Alternativt byta AD31 mot en KAD32, lite bättre fjong i den.

Aha, visste inte att alla alltid använde samma geoid (så hette det, tack för ordet) för att definiera standardhöjd och därmed ett givet avstånd för en given vinkel. 1000 meter var fö bara en slumpmässig siffra jag högg till med. Jag skulle dock inte bli förvånad om det i verkligheten kunde röra sig om ännu större skillnad på vissa ställen, jorden är ju inte speciellt rund.

Det kan vara det faktum att du saknar kartdatabas i den ena som ställer till det. För att hastigheten ska bli så korrekt som möjligt behöver man veta höjden. Problemet är att jorden inte är en perfekt sfär utan rätt knölig. Därför finns det olika "referensklot" som GPS:en utgår ifrån när den ska visa höjd (över havet) om det nu inte är så att det finns data som talar om för enheten vad havsnivån bör vara för den aktuella positionen. Det här blir lite rörigt men enkelt förklarat handlar det om vinkelförändringar (hela vårt positioneringssystem är baserat på vinklar). Tänk dig 90-graders vinkel – ju längre bort från vinkeln desto längre blir avståndet mellan benen. Applicera det tänket på dina GPS:er. Om den ena vet vad havsytan ligger på så kommer den att veta vilket avståndet är mellan två punkter (som relativt tid ger hastighet) för en given vinkel. Om den andra tror att den befinner säg säg 1000 meter lägre (på referensklotets yta alltså) kommer samma vinkelförändring ge upphov till en lägre hastighet.

Kolla automatchokens funktion. Om den hängt sig kan det resultera i att den går så mycket för fett att den stannar på låga varv när den är varm, det brukar inte märkas så tydligt om ens alls på högre last/varv. Spjället ska vara fullt öppet när motorn är varm. Går den att starta nu när motorn kallnat? En döende spole brukar visa sig på högre varv först, dvs omvänt mot vad du upplever.

Min väger cirka 3500. Men jag ligger i östersjön, det brukar ge en snutt extra fart.

Jag har en 41:a förresten.

Vad har du för maxvarv på full belastning? Spontant låter 31 knop som lite lågt, min båt som är (tror jag) lite tyngre, har mer luftmotstånd och är ungefär lika lång går lika fort fast med 30 hästar mindre. När du marshar 25, vilket varv har du då?

Nej jag för inga dagersignaler eftersom ytterst få vet vad de betyder (och det är inget krav). Givetvis har jag dock rätt lanternföring, jag har alltid lanternorna på, även på dagtid. Om man i dagsljus inte ser linan, 45 meter lång med en lysorange boj med cirka 10 cm diameter ungefär 6 meter från varje ände, vill jag nog påstå att man brustit i uppmärksamhet alternativt är så gravt synskadad att man inte ska vara på sjön i annan form än som passagerare. De som jag rent allmänt tycker beter sig bäst i skärgården är de som seglar för sitt bröd men inte ingår i en myndighet eller fin ideell organisation. Där kommunicerar man på VHF när man ex möts där det är trångt och man håller inte stenhårt på sin rätt kosta vad det kosta vill. De värsta, återigen enligt min mening, är de som inte bryr sig om hur andra upplever en situation. Det kan vara motorbåten som ger svall trots att denne ligger under en eventuell fartbegränsning, seglaren som inte slår i god tid utan prompt ska in bland en massa båtar och härja samt kajakpaddlaren som av någon anledning nästan ska in under stora båtar med sitt lilla flytetyg. Sådant skapar irritation och osäkerhet och min gissning (och förhoppning) är att man vid en eventuell sjöförklaring skulle finna sådant beteende synnerligen klandervärt.

Det finns idioter i alla läger, det har inget att göra med om de sitter i en kajak eller en supertanker. För bara några veckor sedan höll jag på att klippa en kajak som i riktigt tät dimma skulle korsa en skapligt trafikerad farled, klart olämpligt beteende. Igår fick jag nästan en segelbåt i sidan eftersom han inte begrep att han skulle väja (jag bogserade) och idag var det KBV som gjorde snudd på samma sak. 30 minuter senare kom SSRS och svallade ner både mig och den motorbåt jag hade på släp (och nej, de var inte ute på något larm, jag har kollat).

Fast om icke båtfolk inte kan hyra är ju varje person som faller bort en tänkbar förlorad framtida båtägare - vi behöver alla inkörsportar till vår hobby som vi kan få. Dessutom, om man ska raljera lite, är det bra att folk kan störa sig på vattenskotrar för då hinner de inte störa sig på riktiga båtar. För det finns alldeles för många som alltid kommer att störa sig på saker och ting, skönt då att det är på vattenskotrar och inte på mig

Gött – då kanske det blir provtur snart När du ändå är där och snackar med varvet, fråga vad som händer om något annat springer läck i närtid (man kan ju anta att oljekylaren sprack på grund av bristfällig konservering).

Givaren ska med all sannolikhet ha mellan 0 och 180 ohm när du mäter på den (två kablar) där det ena värdet är tom och det andra är full. Minns inte vilket som är vad men det är ganska lätt att kolla. Mät uppe vid instrumentet, då får du även med hela kablaget ner till givaren också. Instrumenten kan du göra en första koll på genom att koppla bort en av kablarna, då ska nålen ställa sig vid endera ändläget. Sedan kan du koppla ihop dem, då ska nålen hoppa till motsatt position.