firefish

Suzuki har sju års garanti vilket är trevligt. Kamkedja likaså. Den har också störst slagvolym av sina två japanska konkurrenter relativt effekt – låg trimningsgrad är bra – och störst oljevolym, 8 liter mot Yamahas 4,5 (Honda ligger strax under 8). Vikten är inom "skit samma" för alla tre. Så länge som du inte har långt till en bra åf/service av Suzuki skulle jag tveklöst satsa på en sådan.

Dessa har jag hittat men tyvärr har de inte M som enhet. Inte för att det är ett stort besvär men skulle gärna ha en som visar "rätt" från början.

Jag söker en opisometer för sjökort, alltså en mätare med ett hjul på man kan dra över en karta för att mäta avståndet. Det finns analoga att köpa (har jag insett när jag väl listade ut vad prylen heter) men helst skulle jag vilja ha en digital där man kunde knappa in sjökortets skala och sedan få avståndet presenterat i sjömil. Något eminent forumanvändare som sett någon sådan någonstans?

Problemet är ju att du spänner haken om du försöker pilla in något att peta med. Jag skulle borra rätt genom vredet och in till bulten som håller fast haken i vredet. Då bör den ramla loss och tillåta att kåpan öppnas. I bästa fall kan du återanvända vredet fast med nya gängor eller en genomgående bult. I sämsta fall får du slakta den totalt men det går ju att köpa en ny. Bättre dock att vredet pajar än att du gör åverkan på någon av kåporna (som garanterat är MYCKET dyrare).

Mercurys äldre insprutade tvåtaktare vill ha en konserveringsprodukt i bränslet för att skydda spridare och liknande. Proceduren är att man byter bränslefilter och fyller upp det nya filtret till typ hälften med vätskan (som tydligen är motsvarande som bränslestabilisatorer typ Redline SI-1 och liknande. Sedan ska även soppan i tanken behandlas innan man startar motorn och låter den gå i tio minuter. Du bör kunna göra på samma sätt med din fyrtaktare, dvs byt filter och använd någon bra produkt/tillsats. Töm vattenavskiljare samt som ovan påpekats även flottörhus på eventuellt vatten. Kör sedan motorn så länge att du är säker på att det behandlade bränslet nått fram överallt. Du behöver inte tömma flottörhusen igen efter detta är gjort. Att fogga motorn är inte fel, samt naturligtvis att byta motorolja och filter.

Dina tankar om professionella tyckare kan jag dela. I detta fall handlar det dock om personer som tycker något inom ramen för, och underbyggt av, sin profession – något som är en helt annan sak.

Och det här vad var de kom fram till var optimalt efter de grunliga utredningar som gjorts? Antingen gjordes inga utredningar eller så läser dom statistik som fan läser bibeln. Man kan ju anta att de som formulerat lagen (och remitterat den), om än bara baserat på eget tyckande och helt utan vetenskaplig förankring, har något bättre grundförutsättningar för ett professionellt tyckande än vad gemene man har.

Skojar du nu eller?

En nackdel med portapotti är ju annars just kemikalierna. Vissa VA-nät tillåter inte att man tömmer dem i nätet då de slår ut bakteriekulturen i reningsverken som behövs för att bryta ner avfallet. Därav är det bättre med en vanlig toa som ju bara innehåller sjövatten och ren skit.

Det kan vara så att termostaten fastnat i stängt läge eller bara öppnar delvis. Det kan vara en hel del ärg och annan skit i termostathuset, plocka av det och gör rent. Pass på så att du inte drar av bultarna, det brukar sitta rätt hårt (fastärgade).

Angående TAMD74 och varmkörning. Gissar att han som fick problem efter att ha varmkört inte alls gjorde det utan bara startade och lät den brumma en stund. Vid en riktig varmkörning tar man upp motorn i normal driftstemperatur, ibland finns det även en fastställd procedur för hur detta ska göras. Gissar också att Pentas råd om varmkörning gällde en motor som inte konserverats utan som bara stängts av. Marinen har liknande krav i där maskinerna ska köras med jämna mellanrum alternativt konserveras (tror det är treveckorsgräns på kkv).

Ser bra ut. Men hade nu någon spalt när du skarvade rören? Man vill gärna strunta i det då det blir enklare men resultatet blir väldigt mycket sämre. Smart då att göra som C410 skrev och stoppa in ett stödrör. Att böja rör i de här dimensionerna kräver sin teknik om man inte har en rörböjare och vill få snäva radier. Jag använder färdiga böjar som jag skär i rätt vinkel och sedan svetsar dit. De är inte så dyra att det inte går att motivera merkostnaden. De tunnaste pinnarna är sladdriga. Dessutom är de betydligt dyrare varför jag aldrig kör med dessa själv. Har som sagt svetsat 0,7 mm plåt med 2 mm pinne.

Vilka symptom en spricka skulle ge upphov till beror på var den är någonstans. Vevhuset skulle ge upphov till rysk gång (om den ens startade) och vid cylindrarna skulle det troligtvis pinka en del vatten. Svårt dock att säga mycket mer innan vi vet var sprickan är, ts var ju något svävande på den punkten och det låter som om den finns någonstans mellan riggen och toppen av plastkåpan. Att få ett andra par ögon att kika på motorn är klokt, har alltför ofta sett hur mekaniker avskrivit grejer som skrot på grund av okunskap/ovilja/lathet/önskan att sälja en ny(are) motor i stället. Det är nästan alltid värt att testa en raggarlagning (typ kemisk metall) om läckan är på insugssidan (som vevhuset). I de allra flesta fall skulle det nog också gå att svetsa men det kräver större verktygsresurser och framför allt troligen också att motorn till stor del plockas isär vilket kostar pengar i form av packningar med mera samt tid (som också är pengar).

Du har ju två motorer och därmed möjlighet till enklare felsökning. Mät på den "bra" motorns tryckvakt och jämför med den "dåliga", både när de är avstängda (och alltså ska larma eftersom en avstängd motor inte bygger något oljetryck) och när de är igång.

Hej. Har inte skruvat med just din förgasare men rent allmänt har flottörhöjden – eller snarare bränslenivån i flottörhuset som det ju egentligen handlar om – en ganska stor betydelse. Framför allt på låg- och mellangas. Det måste ju finnas mått att få fram, antingen i form av mm (eller tum) eller en bild på hur flottören ska vila relativt något på förgasarkroppen när ventilen är stängd. Ovanstående sagt tror jag inte du behöver bry dig jättemycket om det nya måttet är snarlikt det gamla. Dock under förutsättning att motorn gick bra innan (läs; att inte måttet då var fel).

"Pust pust pust" (det är jag som blåser på Mackeys ömma tår)

Motorn som sådan behöver ju inte tagit skada av vattnet, har du däremot inte startat den och kört den ordentligt varm samt bytt olja efter vattenintrånget kan du nog räkna med att den mår rätt dåligt. Sedan beror det också på hur den stannade, tog det tvärstopp på högt varv eller tappade den långsamt ork för att till sist bara dö? Det låter som om du har vatten på båda sidor, alltså i båda cylinderbankar. Det verkar lite konstigt att båda sidorna skulle paja samtidigt (oavsett om det är packningar, limpor eller vad som helst). Du nämnde iofs rostvatten på ena sidan och rent vatten på andra, det kan ju vara ett gammalt mindre läckage och ett nytt som tillsammans blev "för mycket". Jag skulle börja med att utesluta möjligheten att vatten gått in bakvägen, ex på grund av trasig backventil i avgasbälgen. Därefter skulle jag kika på installationen av limporna, har man gjort fel på ena sidan kan man ju också gjort det på andra (eller fått felaktiga packningar).

Just sådana små lokala sågar finns det ju många av, bara här på Möja har vi två stycken. Apropå limning och träval (som jag inte kan något om alls): Om man vill ha lite inspel från ett annat håll om vad man ska använda för trä och lim kan man ju alltid lyssna med de som bygger egna flygplan (EAA Sverige). Inte sällan används trä fortfarande i stor utsträckning, särskilt på äldre modeller, och ofta då i vingkonstruktioner. Om inte annat kan det vara ett intressant samtal.

Du kommer att lyckas bättre med 63.20, det är dessutom den pinne som rekommenderas för rör. Hur långt du ska ha mellan stödpunterna beror på flera faktorer men ett rakt grabbräcke som inte är så högt (säg tre centimeter från underkant på röret ned till ytan du fäster det i) skulle jag ha cirka 50 centimeter. Det är ett grovt och starkt rör, det handlar nog mer om estetik än hållfasthet.

För att utveckla mitt uttryck forumtrams så syftar jag på det vanliga fenomenet att man gärna överanalyserar och gör en väldigt stor höna av en minimal fjäder i denna typ av trådar. Kolla vilken tjocklek det brukar vara på köperäcken och lägg på 25 procent för att kompensera för att tillverkarna sparar pengar i alla led. Lägg därtill på 25 procent till i marginal för att man är en amatör och inte ett proffs. Avrunda slutligen uppåt till närmaste godstjocklek och du är hemma. Och skulle det nu spricka någonstans på grund av den ena eller andra orsaken så kan du ju lätt reparera det själv. Och det är ju inte så att båten sprängs om du får en spricka i en svets av 100 i ett grabbräcke. Jag har lagat flera saker av vanligt stål, rostfritt och aluminium – pulpits, propellrar, skrov, badstegar, targabågar osv – som varit fabrikstillverkade men pajat ändå. Inget av det jag lagat har (hittills) gått sönder och jag använder bara sunt förnuft samt snålar inte på materialet. Är man inte säker på vilken legering som ska svetsas så finns det elektroder som är mer åt universalhållet. Är man noga med rengöring och förarbete samt läser på paketet vilken ström som rekommenderas (och om det är en plus- minus eller ac-pinne) är det nästan svårt att misslyckas om man tränat bara lite och har en bra svets (helst en modern invertermaskin).

Jag svetsar en del rostfritt, allt med pinne. Har som tunnast kört 0,7 mm plåt vilket var lite pyssel med, men det gick. Allt det där snacket med ståltyper hit och dit, utarmning av tillsatser i legeringen där det är varmt och så vidare är mest forumtrams (om uttrycket tillåts). Gå upp i dimension, från säg 20 x 1 mm till 20 x 1,5 mm, och du får med råge goda marginaler samt att det blir lättre att svetsa (och att få det bra). Det är ju bara ett grabbräcke vi talar om, inte en värmeväxlare eller trycktank på ett kärnkraftverk. Personligen kör jag oftast med en pinne som heter OK 63.20. Den ger inte lika snygga svetsar som 63.30 men är lättare att svetsa vertikalt med. Den grovlek jag använder är (ur minnet) 2,0 mm och har en ström ner till 18 ampere vilket gör att man kan ta det lugnt och fint. Vad har du för svets? Jag har en Kemppi Minarc Evo 180 som jag är mycket nöjd med. Jag betar aldrig men slipar noga. Låt slagget sitta kvar lite längre än för vanligt stål. Se till att ta bort ALL slagg innan du fortsätter på en svetsfog, minsta lilla rest påverkar. Som minst ska du knacka bort allt slagg och sedan borsta med stålborste, ännu bättre är att putsa av lite med rondellen i övergången mellan ny och gammal svetsfog. En por med slagg i är det bäst att borra ur. En sak till. När du svetsar tunna rör (typ 1 - 1,5 mm) är det bra att inte ha för stor spalt. Jag brukar max ha halva tjockleken, vet inte om det är enligt boken eller inte men det fungerar och jag har inte haft en enda fog som inte hållit. Men det jag håller på med är bonnsmide, riktiga proffs tycker nog annorlunda. Var försiktig med slagget och använd glasögon. Det sprätter som tusan när det släpper, mycket mer än svartstål.

Inte för att vara sådan men mer än några hundra borde du allt betala för att någon ska ta sig till dig, kitta upp sig med dykgrejer (som kostar att köpa, underhålla och luftfylla) och sedan gå ner under din båt och göra ett jobb som du omöjligt kan göra själv.

Jag har en bigpack glasslåda (2 l) som jag kör in under filtret, inget söl. Fyller du upp bränslefiltret helt och hållet behöver du inte lufta.

Kolla om drevet sitter där det ska. En kompis till mig råkade ut för att den undre leden av drevets upphängning (alltså som gör att man kan styra, inte tilta) lossnade/gick av. Detta med följd att drevet åkte bakåt en liten bit, tillräckligt långt för att drevets axel kunde glida ur motorn. Edit: Sedan gick tyvärr en massa annat sönder på kuppen, se bild.

Nu vet jag inte vad du menar med skjuta men normalt sett brukar en släckt cylinder vara lite svår att hitta på en v8, om den dessutom bara missar på en cylinder på högre varv är det ännu värre. Missar den så kraftigt på höga varv så att den rister och skakar samt kanske baktänder är felet knappast isolerat till en cylinder, även om den kanske visar tydligast symptom. Är tändspolen frisk och hur är status på fördelare och rotor?