firefish

Ja, du måste ha skyddsgas. Små flaskor (5 liter) kan man ofta köpa, jag hyr min som jag tror är på 50 liter från AGA.

Luftintag är klokt, om inte annat för att minska bullernivån genom att själv kunna diktera var luften ska tas (och där det kommer att låta). Luftomsättningen kommer att hålla motorrummet svalt så länge som motorn går. Och en avstängd motor blir ju inte varm(are).

Är ek det bästa valet? Jag tänker mig att ett mer sugande trä som dessutom är mer likt övrigt trä i böjlighet med mera borde bli bättre då det "smälter in" eller hur man ska uttrycka sig.

Backventil?

Kommer inte ihåg vilken motor det var som jag skruvade med men den hade typ bromsbelägg som nöp åt kring svänghjulet (likt de på äldre tåg när beläggen ligger an mot hjulens slityta). Vill minnas att det var någon slags startspärr som gjorde det lögn i h-vete att dra runt motorn med snöret. Här var det iaf någon plastpryttel som pajat så beläggen släppte inte trots att man la i neutral.

När en bit järn lossnar från motorn och lägger sig i avgasröret av aluminium brukar det påskynda korrosionen hos avgasröret, det blir så att säga en offeranod för järnbiten. Att bulta fast aluminium på järn låter inte som en speciellt bra ide annat än viktmässigt, i varje fall inte när det är sjövatten inblandat (i den slutna delen av kylsystemet spelar det ju mindre roll.

Ett fullt integrerat system ger ju framtida möjligheter till ytterligare utbyggnad, exempelvis AIS med möjlighet att göra selektiva anrop via plottern.

När båten ligger i sjön och allt är blött så ägnar sig syret med att förena sig med anoderna. För att anoderna ska fungera krävs kontakt mellan det som de ska skydda och anoden (alltså vatten).

Eller monterar du en separat GPS-mottagare till din VHF som snackar via 0183. Kolla på eBay. För jag antar att du främst var ute efter att få in GPS i din VHF, inte att kunna styra VHF via plotter? Men för att stämma in i kören: Köp en ny VHF som är kompatibel med din plotter, då får du en trevligare system med mer funktioner. Simrad GO är ju ganska sofistikerat och det är synd att inte utnyttja det fullt ut.

Strunta i värmningen. För att värma så mycket att det har någon reell betydelse så ökar du dramatiskt risken att packboxarna går åt h-vete. En bild på hur mycket den är böjd samt var knäcken sitter hade underlättat

Bygg ett mantlat avgasrör där sjövattnet leds mellan avgasröret och yttermanteln men inte möts. Som avgasslangen på vissa dieselvärmare där insugsluften kyler avgasröret.

Jag tycker också att det är svårt att svetsa aluminium uppåner. Men som alubatar säger så är det lätt när man kan det, har sett de riktiga proffsen göra det med både mig och tig. Själv tycker jag smältan lätt blir rinnig, inte som stål som verkar vilja hålla ihop till skillnad från alu. Hur stor båt har du? Kan du vända på den?

Förstår inte detta med att det ska klankas på saker som gör båtlivet enklare. Man får ju fortfarande höra "jaså har du bogprop, kan du inte köra båt?" oväntat ofta. Själv är jag av den uppfattningen att man ska göra det så lätt för sig som möjligt, då har man kapacitet över till annat eller om något skiter sig. Och snacket om att man ska lära sig och träna i stället ger jag inte mycket för - även en sjutusan till båtförare blir ännu bättre med bra hjälpmedel. Ibland brukar jag svara med motfrågan om han (för det är alltid en äldre han) har backslag på sin båt. En riktig sjöman stoppar nämligen maskin och förskjuter kamaxeln för att sedan starta den baklänges för att backa/stanna. Fast har man lågfartsmaskineri är det ju inte helller det någon konst, en tvättäkta sjöbjörn tramsar inte med smygande i krypfart - minst sju knop på tomgång som de gamla patrullbåtarna ska de vara.

Riro har rätt. Vill man ha en seriös diskussion, debatt eller vad man nu väljer att kalla det så kan man inte själv öppna med diverse invektiv och antaganden om att motparten "inte vågar" eller liknande. Då blir det bara skrik och käftande på sandlådenivå. Som man frågar får man svar.

Som sagt, olika utrustning för olika personer, båtar och ändamål. Det fina med knappar (nu kommer jag från flyget så man är väl yrkesskadad) är att man lär sig var de sitter och vad de gör. Man behöver alltså inte titta ner på skärmen för att se att man prickar rätt. Med andra ord har det inte så mycket med sjöhävning att göra, även om det visserligen är lättare att ta stöd med handryggen på panelen bredvid en knappsats än att fara runt över en skärm. Det bästa vore ju naturligtvis om systemet kan hantera båda formerna av input, vissa saker som ex zoom är ju väldigt smidigt med touch om man kan knipa a la smartphone. Samma för att markera ett mål. När jag bytte radar ville jag ha vred för gain, vrm och ebl. Nu blev det inte så utan jag valde i stället att satsa på en till identisk skärm som jag redan hade eftersom jag ville åt redundansen. Och i praktiken har jag inte saknat möjligheten att via vred kunna arbeta med dessa tre parametrar. Detta eftersom gain knappast behöver justeras hos en modern radar och vrm/ebl mer är något man tragglar med under HSF. Det är först vid höghastighetsnavigering medelst radar i okända och trånga vatten det kan underlätta. Även om jag kör hyggligt fort ibland, upp mot 30 knop, med radar (samt plotter) som huvudinput i stundtals rätt trånga passager har jag inte saknat dem, den funktion jag i särklass använder mest är zoom (som ju går utmärkt med +/- knappar).

Min beräkning var bara på rent energiinnehåll. Räknande nyss igen: Tesla S Performance har en batterikapacitet på 310 MJ. Dividerat med energidensiteten för bensin som är 42,4 blir det 7,3 kg bensin ≈ 10 liter (vet inte vilken modell av Tesla S jag räknade på förut). Att den stora vinsten med eldrift ur ett prestandahänseende ligger i motorns effektivitet är i sig inget nytt. Jag läste någonstans att batterierna utvecklas med i snitt 5 procent per år (gissar att de menar energidensitet) men då och då tar ju utvecklingen stora kliv. En uppskattningsvis fyrdubblad batterikapacitet (relativt volym/vikt) skulle verkligen få en snabbgående elektrisk motorbåt med intressant räckvidd att bli något fullt möjligt.

En intressant sida http://www.hpevs.com/hpevs-ac-electric-motors-oil-cooled-for-marine-use.htm Deras största oljekylda AC-motor lämnar nästan 90 hästkrafter och slickar då i sig 500 ampere vid 144 volt. Inte helt oväntat är det batteritekniken som än så länge begränsar möjligheterna men med tanke på hur fort det gått på bilsidan torde det inte vara alltför långt borta med tillräckligt energitäta batterier. Räknade för övrigt ut, för några år sedan, att energiinnehållet i dåvarande största Tesla S (med cirka 50 mils räckvidd) motsvarade cirka 5 liter bensin.

Ja, som tråden heter tänkte jag att det kan vara intressant att diskutera detta. Det finns ju idag ett antal kommersiella lösningar, för att inte talat om allt hemknåpat, för deplacerande skrov. Men jämfört med landsidan, där utvecklingen gått från i det närmaste cykelbilar med begränsad räckvidd till fullstora prestandadito med semesterräckvidd, ligger båtarna långt efter. Det börjar visserligen komma utombordare passande minde snurrebåtar, tänker här på Pure Watercraft till exempel, men mig veterligen saknas alternativ för tyngre båtar. Personligen har jag en äldre diesel på 200 hästkrafter kopplad till ett drev. Båten är planade, väger omkring 3500 kilo och marschar/toppar 25/35 knop. Motorinstallation inklusive full bränsletank och allt runtomkring torde väga in på cirka 800 – 900 kilo men säg tusen kilo för att göra det enkelt. Under den här tiden på året går den som längst 30 M per etapp med cirka 6 timmars väntetid mellan dem. På sommaren blir det betydligt mer, har nosat på 200 M på en dag utan några direkta stopp mellan leggarna. Vad skulle jag behöva i elväg för att kunna få samma prestanda som med nuvarande diesel? Är det ens tekniskt möjligt? Om vi lämnar det kommersiella snabba nyttjandet och tänker på motsvarande privata och tar samma båt som ovanstående (som nog kan anses vara en ganska "normal" planande fritidsmotorbåt"), vad skulle krävas då om vi antar att ägarna kan nöja sig med en maximal körsträcka på säg 50 M mellan laddningarna? Eller är 50 M en onödigt hög prestanda? Räcker det med kanske 25?

Torqeedo ser mycket intressant ut. Skulle jag nyinstallera i segelbåt vore det svårt att inte seriöst överväga elmotor.

Hej. Det finns några olika appar om du har en smartphone, sök på strobe tachometer. Vet dock ej hur bra de är. Annars finns det billigt på bland annat eBay, typ http://www.ebay.com/itm/New-Digital-Laser-Photo-Tachometer-Non-Contact-RPM-Tach-ht-/391364439621?hash=item5b1f236e45:g:dTYAAOSwT~9Wl1~g

Jag har själv Garmin bestående av två plottrar 1020xs, 24xHD radar, AIS600, VHF200i samt Panoptix PS30 sonar och någon slags nätverksswitch som gör att allt kommunicerar med allt (radar och sonar skickar för mycket data för att det ska räcka med NMEA2000). Jag kör radarn på ena skärmen och GPS/AIS på andra. Nätverket gör att jag får redundans eftersom jag kan använda båda skärmarna till allt samt även köra split screen och behålla både radar och plotter om en skärm skulle slockna. Även overlay-funktion finns men det gillar jag inte. Upplösningen på 1020xs är, iirc, 800x600 vilket är lägre än deras nyare skärmar. Då måste man dock köra touch vilket jag inte gillar (det är enligt mig sämst när det går sjö, man vill känna knapparna och inte behöva titta på dem). I praktiken är upplösningen dock fullt godkänd. Garmins upplägg är baserat på menyer och det finns egentligen inga speciella knappar för det ena eller det andra. Det har visat sig vara ett mindre problem än jag trodde (läs; inte alls) och menyerna är intuitiva och lättnavigerade. Det jag framför allt gillar med Garmin är att det är lätt att bygga ihop ett system och få allt att lira. Och tack vare nätverket kan jag uppdatera alla enheters mjukvara via en plotter och jag behöver bara ha kartkort i ena plottern eftersom nätverket delar på all information. Radarn är också mycket trevlig. Hög upplösning, relativt smal lob sett till priset och kort närgräns. Automatiken fungerar också mycket bra och jag behöver sällan justera för vågor och aldrig för regn. Det går också bra att via wifi spegla plottern på läsplattan och styra systemet därifrån (om man exemplevis har en flybridge men inte vill ha en till plotter där). Angående sonar kan jag inte tycka till eftersom jag inte fiskar och därför inte vet vad du behöver.

Targabåge eller motsvarande är ett utmärkt ställe att som påpekats montera prylar på. Visst kan man montera direkt på taket men fördelen med en båge, eller som i mitt fall en mastkonstruktion, är att man lätt man modifiera, uppgradera samt komma åt exempelvis el. När jag bytte radar senast var detta väldigt skönt, jämfört med att ha behövt plocka ner innertaket i hytten samt plugga diverse hål eftersom hålbilden naturligtvis inte var samma på den nya som på den gamla. Tycker för övrigt att daycruisers där man kan fästa/avdela/förvara kapellet i targabågen fungerar bättre än de helt öppna. Sedan kan man ju ha synpunkter på utseendet.

Vet du att varvräknaren visar rätt?

Eller lägg i växeln och vrid på propellern...

Det låter konstigt att den inte varvar ur trots högre effekt. Vad har du för utväxling?