firefish

Att de inte slingrar sig med motorn mitt i båten beror på att de har axel. Är de dessutom halvplanande gör det ytterligare mycket för kursstabiliteten.

Vad motorn är för typ spelar också roll för hur effektiv den är. Särskilt då på dellast och "problemet" blir större ju närmare tomgång man ligger. En korrekt injusterad förgasarmotor drar generellt sett inte mer än en insprutad dito under hög belastning. Vid låg belastning kan skillnaden bli stor, särskilt då om en mycket enkel förgasare ställs mot ett tämligen sofistikerat insprut. Motsvarande hittar vi även på dieselsidan (även om det är ovanligt numera) där tidiga turbodieslar inte hade en bränslepump som tog hänsyn till laddtrycket utan pinkade in soppa i relation till gaspådrag och varvtal. Följden blev att de gick mycket fett under låg last men svartrök och dålig ekonomi som följd, under normalbelastning var det dock ingen skillnad mot de modernare lösningarna. Är man riktigt intresserad kan man ju läsa på om respektive motors optimala varvtal (som varje tillverkare borde kunna redogöra för). Att pricka in det så att detta varvtal lirar med skrovets optimala fart i deplacementläge ger bästa bränsleekonomin (och det är väl ungefär här de flesta snipor och typ Albin 25 ligger).

Nej, en KAD-motor kommer inte att ryka eftersom pumpen baserar bränslet på trycket i insuget - tappar du av luft till en gummibåt kommer trycket att sjunka och pumpen ställer ner bränslemängden. Däremot är det nog en opraktisk lösning.

Skippa kompressor, det finns en goda anledningar till att taxibåtar med flera helst kör utan. Dels pga servicekostnader som remmar men också för att det sliter på dreven (när kompressorn kickar in). Motorn som sådan håller dock.

Nu har jag fått tag på Rexmar som fortfarande är in business. Fick ett pris på 590 euro, komplett med oljebehållare och slangar med mera, vilket är ungefär vad en motsvarande PSS kostar (i utrikes). Jag var inne på att göra en själv men det är svårt att motivera när det inte var jättedyrt. Dessutom fem års garanti (i någon form iaf). Oljekyld/smord tätning samt en extra fettbarriär mot vatten och smuts låter som en smutt lösning. Vad säger panelen?

En av mina båtar har en gland-tätning med fläta som jag dels tycker läcker för mycket men också är för mycket pyssel med. Problemet med en vattensmord tätning är att de jag sett kräver att det pumpas in om båten är av en lite snabbare sort, min marschar runt 20. Men eftersom den är kölkyld har jag inget sjövattensystem att koppla in mig på. Och att borra hål i en båt som i övrigt inte har några verkar dumt, inte minst då hon är byggd för att gå i is och eventuella genomföringar skulle lida ganska rejält. Jag har letat men inte hittat något som kan passa (mer än Rexmar men de svarar inte – lagt ner?). Axeln är 50 mm, röret cirka 85 mm utvändigt och axeln roterar som mest med 1300 varv per minut (1100 på marsch). De finns gott om plats, över 350 mm, mellan axelkopplingen och axelrörets början. Någon som har några tips?

Att det rostfria grånar är inte konstigt och inget att oroa sig för. Galvanisk korrosion går djupare och ser mer ut som frätskador med djupa porer, det ser det inte ut som du har. Ja, du kan polera tillbaka glansen.

Det börjar ju komma en hel del intressanta kompositmaterial, googla träkomposit till exempel, som kanske kan vara ett alternativ. Används som bland annat trall och fasad så motståndskraftigt mot röta samt lätt att hålla rent torde det vara. Jag ska byta inredning i en båt till hösten, hyggligt enkelt då den består av fanerskivor som hålls på plats av teaklister. Skivorna har tröttnat på grund av fukt och slitage, här överväger jag definitivt någon form av "plast", förutsatt att jag kan hitta något som är brandklassat (båt som går kommersiellt).

Jodå, den är ovan vatten. Men jag är halvblind och inte speciellt fingerfärdig. Skall försöka ringa någon som är bättre på det och gjort det tidigare som i så fall har gjort jobbet. De givare som jag sett som använder motsvarande nätverkskabel (då informationsflödet är så stort att det ej räcker med ex NMEA2000) rekommenderar alla att man inte klipper och skarvar i kablaget. Jag har som sagt Garmin som ju menar detta men samtidigt säljer ett kit för den som nu måste skarva – något motsägelsefullt. Det är dock inga konstigheter att skarva. Det brukar handla om åtta kablar som alla har olika färg( + möjligtvis någon slags flätad skärm eller är det kanske en jord?). I mitt fall körde jag ett tag med åtta lösa sladdar tvärs över motorrummet, förbi generator och en massa annan el, och jag hade inte en enda störning. Utan att egentligen kunna någonting så gissar jag att detta sätt att flytta information är ganska okänsligt för störningar (jämför med ett kontorslandskap som ju dräller av källor till elektromagnetisk strålning utan störningsproblem). Ett enkelt jobb med andra ord. Förutsatt att man har hygglig syn då kablarna är rätt tunna.

Min mindre båt (8 x 2,7 m) går absolut rakare med dp än sp. Sedan har ju trådstartaren ett 290-drev som ju är notoriskt sladdriga med sina tre leder innan man är inne vid styrningen – redan "normalglappet" är ju flera grader. Förståeligt att det fungerar med att skeva med trimplanen, då spänner man ju så att säga upp styrningen vilket eliminerar glappet.

Ganska vanligt att inte ha tätningar på avgassidan. Dels för att det inte behövs men också för att avgasventilen blir mycket varmare än insugsdito vilket efter vad jag förstått inte får tätningarna att må så bra.

Jag skarvade min givarkabel från min Panoptix scanner (typ nätverkskabel) av anledningen att jag ville borra minsta möjliga hål. Inga konstigheter alls, och jag gissar att du kan ha din (eventuella) skarv ovanför vattenytan samt inne i båten.

Ålder, det man kallar för kalendertid, sliter absolut. Ser man till underhåll inom flyget delar man i huvudsak det som styr underhållet i tre delar; gångtimmar, cykler och kalendertid. Stundtals är det bara en av faktorerna som dikterar när ett visst underhåll ska göras, oftast är det två och bland alla tre. Hur man gör med fartyg vet jag inte men även inom bilindustrin har man börjat titta mer på helheten. Två bilar som har gått samma antal mil över samma tid kan exempelvis ändå kräva service vid olika tillfällen beroende på att den ena gått en högre antal cykler än den andra (ex 1 mil vid 1500 tillfällen i snitt jämfört med 15 mil vid 100 tillfällen). Det som jag vet man inom flyget byter på kalendertid, där alltså en viss kalenderålder dikterar ett absolut krav på byte, är exemplevis vissa slangar, remmar med mera. Plast, gummi och andra framför allt organiska material degraderar över tid oavsett om de används eller inte. Inom flyget får kolvmotorer inte användas kommersiellt om det har gått mer än 12 år sedan grundöversyn (alltså totalrenovering där motorns gångtid nollas). Sedan spelar det ingen roll om flygplanet stått konserverat i en varmhangar i 12 år sedan motorn installerades eller flugit 2000 timmar och gjort 5000 landningar (cykler). Man talar också ibland om en motors livslängd som TBO, time between overhaul. Den är satt av tillverkaren till säg 2000 timmar. Det är dock möjligt att förlänga TBO om motorn går som den ska, detta även för kommersiell drift. Kalendertiden går dock inte att rubba en enda dag, det torde väl säga något.

Förstår och förstår var väl att ta i. Men har man som jag bara en motor och en båt som går i princip varje dag får det liksom inte strula- Och ju mer man (förhoppningsvis) vet desto bättre.

"blivit större under förra säsongen"? Menar du att du sjösatte med en hål som detta, fast mindre, i våras? Att laga detta är inte svårt, särskilt som jag får intrycket av att detta inte är en altartavla och att finishen därmed inte är av yttersta vikt. Däremot måste du använda glasfiber och polyester/epoxi, att bara spackla detta blir inte bra.

Detta blir ett typiskt messerschmidt-inlägg värdig vilket forum som helst men plåt är ingen specifik metall utan bara något som är relativt tunt. Stål-, koppar-, zink-, och för all del aluminiumplåt är frekvent förekommande. Och visst är det bra att vara försiktig med galvaniska strömmar. Å andra sidan ska man inte överdriva. Jag nödlagade två hål i en färja av aluminium med hjälp av rostfria bultar, muttrar och brickor samt en rejäl kladd ms polymer (kletlim typ sika) utan någon vidare precision och det blev kanon och läcker inte en droppe. Ingen korrosion heller. I forumvärlden borde båten sprängts för länge sedan...

När jag pratade med Karnag, som säljer isolering, var det ganska klart att man vill ha ett skapligt poröst material med hög andel öppna celler. Att ha en blank folie var direkt hämmande för absorptionen. Nackdelen är att det är svårare att sanera om man drabbas ett kraftigt spill (men en ny motor borde vara tät?) och kostnaden för att byta delar av en kontaminerad isolering jämfört med xxx-tals timmar av buller torde vara minimal. En annan ytterst viktig faktor var att få det tätt. Minsta glipa och dB:t skjuter i höjden som Saturn V. Luft bär ljud och kan man bryta länken blir det tyst(are).

Snacka om att "som fan läser bibeln". Jag har inte påstått fusk. Kommunerna drev hamnarna, somliga kostnader låg i hamnens budget och somliga hos andra (som parkförvaltning, gatu- och fastighetskontor, andra privata aktörer som via upphandlingar skötte städning, servie av el och vatten med mera). Kommunen brydde sig inte, det var ju samma skattkista som man tog ur i slutänden ändå. Vad sedan övrika kommuninnevånare tänkte om att de betalade ett fåtal båtägares billiga platser kan vi lämna därhän. Problemet uppstod när den privata aktören, som inte kunde åka snålskjuts på samma sätt och som heller inte hade hela kostnadsbilden klar för sig, tog över. Nej, bara för att det är kommunalt är det inte per definition subventionerat. Kommunala bolag, liksom statliga, kan mycket väl stå på egna ben.

Självklart är en öppen och fri konkurrens bäst (och ingen har väl påstått att Promarina nödvändigtvis skulle ha monopol?). Men när kommunerna delfinansierar verksamheten utan att redogöra för vad och med hur mycket – vilket naturligtvis skiljer sig sinsemellan de olika gästhamnarna i de olika kommunerna – är ju en öppen och fri konkurrens exakt vad det INTE är. På vilket sätt menar du att de indirekta subventionerna skulle vara (varit) tillgängliga för alla? I och med att de inte fanns med i hamnarnas budgetar eller bokslut visste ju ingen om att de existerade och därmed inte att man behövde ta höjd för dem i ett eventuellt avtal.

Jag kan tillägga att min pumprenovering kostade 15000 kronor och den föranleddes av en läckande o-ring för några kronor. Väl isär visade sig pumpen vara rostig och äcklig inuti men fick efter renovering beskrivningen "bättre än ny". Det är en jäkla massa parametrar som ska mätas och kalibreras, bilderna talar sitt tydliga språk, och det är det som framför allt kostar pengar i form av arbetstid. Mina slutsatser efter detta: * Håll soppan fri från vatten. * Byt inte turbo för bättre klipp om du inte vet att den är kass. Lägg pengarna på att renovera/ställa upp pumpen i stället – min motor fick ett helt annat orr i mellanregistret och för er som åker KAD har ju turbon liten eller ingen betydelse här. Och vad ska man med mer topp till? De flesta ligger ju och mjölkar (på tomgång eller) på marsch och det är där vi vill ha de stora förbättringarna. * Jag kan verkligen rekommendera El&Diesel i Bandhagen i Stockholm. Och nej jag är inte kopplad till dem och jag har inga rabatter. Jag är helt enkelt en mycket nöjd kund som fick det kunniga och professionella bemötande som man tyvärr stöter på allt mer sällan i dagens storvaruhuskedjesamhälle. 08-86 01 90 är telnumret och det är Bernt ni vill tala med.

Jag vet att Promarina (något naivt kan tyckas) drabbades av mycket större kostnader än man räknat med eftersom kommunerna inte var öppna med hur stor del av det löpande underhållet samt vissa nyinvesteringar som belastade andra budgetar än hamnens (med uppsåt eller av okunskap kan man ju undra?). Vidare så missbedömde Promarina även förståelsen/betalningsviljan hos kunderna som inte alls, med vissa undantag naturligtvis, ville bidra till en ökad standard och service. Att dessa hamnar, rent generellt, befann sig på ett sluttande ekonomiskt plan på grund av år av stora förluster och eftersatt underhåll – och ändå skulle ha behövt höja priserna oavsett om kommunen skött driften eller inte – tänkte ingen på. Jag tror att kommunerna nu, smart måste medges, tar chansen att använda Promarina som syndabock – storpotäten chockhöjer priserna för de stackars medborgarna men goda och snälla kommunen sparkar resolut ut girigbuken och sänker priserna lite och alla blir nöjda. Synd är det oavsett för även om båtägarna nu kommer undan lite billigare så är det kortsiktigt. Jag vet att Hasse har båtägarnas bästa för ögonen i alla avseenden (även om han naturligtvis vill tjäna lite på det, det är tungt att gå back). Att återgå till kommunalskattesubventionerad drift slår undan fötterna på investeringsbenägna kommersiella aktörer vilket på sikt kommer att drabba båtägarna. Därmed inte sagt att det är fel att kommuner subventionerar båt/gästhamnar, det kan de naturligtvis göra om de anser att det är till nytta för exempelvis det lokala näringslivet. Men i så fall ska den subventionen vara offentlig samt vara tillgänglig även för en privat aktör att utnyttja.

Japp, som jag sade med "inte dör av kalenderår". Och att en motor lever i 5000 timmar betyder inte att den går problemfritt i 5000 timmar. Snarare att den vid 5000 timmar börjar bli så kostsam att underhålla vilket i kombination med försämrad driftsäkerhet gör att det är dags att byta.

Räkna med att varje motor kostar 100 kronor per timme i värdeminskning - en D6 kostar i runda slängar 500000 och 5000 timmar är ett rimligt antagande i antal timmar man får ut (om den inte dör av kalenderålder alltså). Det blir således 160000, dina 200000 är inte ett orimligt avdrag. Jag fonderar 150 kronor per timme på min 41:a, det för att kunna byta den mot en ny maskin om 2000 timmar (dvs om två år). Den kommer då att ha gått 3700 timmar vilket är ganska lite men då jag inte haft den sedan ny och den är från -98 är det bättre att vara safe än sorry.

Det du kan göra är att öka den maximala mängden diesel på topp och turbon kommer inte att storkna om du inte gör mer än att återställa den insprutade energimängden. Lite till är ingen fara det heller (för turbon alltså). Koppla en laddtryckmätare till insuget och kolla laddet vid max varv på full last. Troligtvis ligger du några hekto under max, som är 175 kPa, kan du ställa på pumpen. Obs, jag vet ej vid vilken temperatur du ska ha 175 kPa men jag gissar 20 grader eftersom det är vid den temperaturen som man specar en 41:a till 150 kPa. Obs igen, att kolla under säg 3100 varv säger inget om turbon eftersom kompressorn då är med och hjälper till. Det bästa är dock att lämna in pumpen till typ El&Diesel och be dem renovera den samt ställa på den över hela registret. Det gjorde jag på min 41:a och jag blev MYCKET nöjd eftersom jag fick ett tillskott över hela registret och inte bara på topp.

Olika tillverkare specar väl olika men i mitt (eventuella) fall, en FPT N67, är den i C-utförande klassad för max 3000 timmar per och och då på full effekt alla dessa 3000 timmar. Kollade lite noggrannare på D6 och jag mindes fel, alla är godkända för R4 vilket är light commercial duty in planing craft.