firefish

2 liter per timme låter betydligt mer normalt än 10.

Att fylla genom det hålet tar tid. Mitt tips är att du skaffar en plasttratt vars pip är smal nog att kunna skruvas fast i oljestickans gängor. Då kan du slå i en liten skvätt och vänta medans det sakta rinner ner (och små bubblor tar sig upp). Kan du värma oljan i vattenbad till ganska hög temp, säg 70-80 grader men utan att plasttratten kroknar, går det snabbare.

Turordningen på vad sjövattnet strömmar igenom känns rimlig.

Jag har inte så detaljerade kunskaper om din motor men markeringen torde vara mer av typen grov utgångspunkt. Sedan får du ställa tändningen med strob.

Märkena behöver inte hamna på samma ställe varvet efter, de är enbart för att du ska få vevaxeln och kamaxeln i rätt förhållande till varandra. Det viktiga är ju att det inte sker någon förskjutning dem emellan vilket det ju omöjligt kan bli om inte remmen rappar över.

Ingen fara alls. Ta en hammare och knacka till bladen och kör.

I oljekylet finns det väl anod? Och just oljekylaren gör du klokt i att slå isär, göra rent och packa om då de kan korrodera med läckage som följd vilket du ser om det finns risk för när du tagit isär den. Bakre vevaxeltätningen skadar ju inte heller att byta.

China Export har inget med CE att göra. Det var bland annat vanligt på motorcykeltillbehör under en period och, inte oväntat, var syftet med den mycket snarlika logotypen att lura konsumenten. Värt att poängtera är också att man inte automatiskt ska tolka en CE-märkt produkt som säker eller nödvändigtvis bättre än en icke märkt dito. Man måste titta på kraven som satts för respektive produkt för att veta vad CE-märkningen så att säga inkluderar. Om vi åter tar ett exempel från motorcykelvärlden ska en CE-märkt stövel uppfylla vissa säkerhetsfunktioner men långtifrån alla (samt vissa nonsenskrav som att färger inte ska blekna osv).

Börja med vanlig kallavfettning (eller fotogen/diesel) och se hur mycket du får bort.

Ska den ens varva 6100 (tänkte på varvtalsbegränsningen)? Vad jag menar är alltså en fråga om huruvida varvräknaren visar rätt. En något för liten propeller är generellt sett bättre (för motorn) än tvärtom men det beror helt på hur du kör. Åker ni oftast bara ett par stycken samt med lite last borde du kunna gå upp i storlek, är ni ibland många och med mycket packning borde du lasta båten upp till den vikten och testa (gärna i motvind och lagom sjögång) för att se hur det känns.

Vanlig gängtätning typ Loctite 577 klarar inte speciellt höga temperaturer så jag kan för övrigt tipsa om Deacon. Högtempsilikon är inte speciellt bra, till och med dåligt, på gängor. Deacon 8875 använde jag när jag (klantigt!) borrade hål, japp gjutjärn, in i en avgaskanal på en V8. Detta var i samband med montering av headers och jag skulle borra och gänga ur EGR-kanalerna (el. motsv.) för att plugga dem. Givetvis hade jag hål på kylmanteln också! EGR-kanalerna är små kanaler som börjar nästan omedelbart vid avgasventilen och mynnar ut under avgasportarna i toppen (detta en mopar smallblock). Med andra ord varm som tusan. Efter en hel del möda och uppfinningsrika kraftuttryck hade jag gängat in en plugg upp mot avgasventilen samt bearbetat toppens utsida (nu ett stort hål) så att jag kunde gänga in en tunn plugg (dim. M22) som inte kunde bygga utåt eftersom den skulle utgöra en del av anliggningsytan mot grenröret. Godstjockleken här var cirka 5 millimeter och det gick inte att "spänna" gängorna utan medlet skulle både täta och låsa. Det fungerade utmärkt! Gratis var det inte men i jämförelse med att skrota en topp, hitta en ny samt givetvis då lyfta även den andra med allt vad det innebär (katten på råttan, råttan på repet osv.) var det billigt. Har för mig att Deacon 8875 är godkänt att använda i kärnkraftssammanhang så det är väl knappast pellejönsgrejer.

Om nu pluggen är av gjutjärn är det ju lätt att använda min urslipningsmetod. Ett annat alternativ, om pluggen är tät, är att borra/gänga för en underdimension. Det kräver dock att pluggen har ett tillräckligt djup eftersom den i ditt fall inte verkar ha gods nog i sidled (utanför fyrkantshålet).

Helt rätt beslut att svetsa fast något att lossa pluggen med – och det kommer inte att spräcka järnet på grund av utvidgning. Att borra ur något av stål som sitter i gjutjärn är inte helt enkelt då järnet är mjukt vilket gör att borren gärna sticker iväg i sidled och så sitter man där med en sabbad del. Ungefär som att göra samma manöver i aluminium. Vill man inte svetsa är det, tycker jag, bättre att borra med en så pass liten borr att man har god marginal till det omgivande godset. Sedan handfräser man bort (med en Dremel eller liknande) material ur i detta fall pluggen tills man når gängorna. Man behöver ofta bara göra det på en eller ibland två sektioner och inte hela "varvet runt". När man sedan nått gängorna brukar det man vill ha bort nästan ramla ut av sig själv (den tappar ju spänsten), annars kan man behöver övertala lite med ett don eller mejsel för att få den att släppa.

Jag har med fördel använt Loctite 577 på gängor (det är en gängtätning och inte en -låsning). Du behöver dock en kontramutter vilket du slipper med lin, däremot bygger inte 577 lika mycket inåt varför jag misstänker att den komprimerande effekten (alltså risken att den spricker när man drar åt) är mindre.

Tja, jag seglar ju inte men ändå... Att ha ett vindinspirerat namn är u en enkel väg att gå, här är en bra lista https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_local_winds Witch of November samt Fremantle Doctor föll iaf mig på läppen men det finns som sagt en drös att välja på. Själva Sunwind kan man ju också anspela på. Det vi kallar får solvind heter på engelska solar wind (en ström av laddade partiklar som "blåser ut" från solen som man enligt somliga ska kunna använda för att segla i rymden). På latin blir det "Ventus Solis" (enligt google translate) vilket torde kunna ge upphov till en och annan intressant diskussion med båtgrannarna i naturhamnen.

Visst läckage är normalt, konstigt dock att det kletar så högt upp på sidorna. Under aftercoolern finns ett litet hål (där vatten kan komma ut om den börjar läcka) där oljan normalt dräller ner på startmotorn. Kolla att det hålet inte är igensatt.

Snyggt jobbat, även om designen inte faller mig personligen i smaken. En tanke: De flesta båtar (jag skulle säga alla utom möjligtvis ubåtar) mår bra av att ha en tydlig referenslinje eller vad jag ska kalla det, alltså något som ögat kan utgå ifrån. Med en design som din vet man inte var man ska börja. Testa att ge båten en rak vattenlinje som ligger i badbryggans förlängning. Du kan laborera lite med höjden på den (ju högre vattenlinje desto lättare upplevs båten ligga i vattnet). Det är snyggt att du låter lutningen på stolpen i hyttens sidoglasparti gå igen i motsvarande i fribordet, det ger flyt i linjerna. Jag skulle också testa att låta akterspegelns lutning vara samma som hyttens bakkant. Nu ser hon lite rumphuggen ut (tänk dig en rädd hund som viker in svansen) och en akter som lutar samma som hytten skänker harmoni. Dessutom, om den lutar svagt framåt ger mer spänst åt hela designen som, återigen enligt mig, nu ser lite småknubbig ut (tänk; sambofetma).

Ja, det där med design. Personligen har jag svårt för arbetsbåtsstuket som är så poppis på båtar som inte duger att slå f*n i arslet med när det handlar om just arbete. Anytec är ett paradexempel, särskilt som typ 750 SP och SPD (alltså de som mäklare och innerstadsbor som vill leka fiskare kör), på en båt som ger sken av att vara byggd för världskrig men faller igenom i ett tidigt skede när man börjar provocera den. Visst går den fort men det veka förskeppet tar i princip ingen last alls och när du inte kan köra fort – och det kan man inte alltid – håller det inte undan sjön utan det mesta hamnar över den lilla packning man nu vågat lägga i lastutrymmet. Fast det ser man ju inte om man kör uppcabbat, vilket man vill i dyngvädret, för ventilationen är så dålig att det mest liknar ett turkiskt spa. De större Anytec verkar dock vara av en annan kaliber, iaf rent lastmässigt. Arronet är bättre, skroven tar mer last men vissa saker avslöjar direkt att det handlar om vackertväder-båtar. Titta på spygatterna i brädgången, två hål med typ 25 mm i diameter. Får du in en skaplig våg, säg 500 liter, kommer det ta 10 minuter innan det runnit ut. Och hur lång tid tar det innan nästa väg slår in, nu när friborden liger tio centimeter lägre än innan? Jämför med min egen Broson som har fem stycket ovala öppningar som är cirka 5 x 20 cm. Dessutom, vet man vad det kostar att bygga ett aluminumskrov måste man fråga sig var de tar betalt för med tanke på hur sparsmakade de är inredningsmässigt (inredning tar ju annars lång tid att bygga = dyrt). Axopar är visserligen av plast och går likt Anytec oftast fint i sjön. Dock skulle jag vilja se en nedlastad Axopar på Kanholmsfärden när det går krabb tvåmeterssjö som slår in från sidan – den har ju knappt några fribord alls. XO har jag inte kört någon men när man rör sig på dem verkar de ranka. Och som påpekats tidigare kommer finishen inte att överleva ens en frostnatt.

Bosse har rätt – är du nöjd och inte förtog dig ekonomiskt var det ett bra köp.

Har haft problem med två AD41 i två olika båtar med samma problem som du. I båda fall var sjövattenpunparna slitna i huset med för stort läckage vid låga varv som följd. Den ena blev bättre efter byte till en riktigt mjuk eftermarknadsimpeller men båda krävde byte av vattenpump för att bli helt friska. Eller rättare sagt, den ena byttes men den andra var en äldre och renoveringsbar modell. När motorn går på tomgång (efter körning när den är genomvarm) ska pumpen vara kall och du ska tydligt kunna känna svala områden på värmeväxlaren. Är hela växlaren rejält varm (efter säg fem minuter) har du för lågt flöde av kylvatten. Lite underligt att båda motorerna har exakt samma symptom. Det är inte så att dreven varit av och återmonterats av någon som inte fått till kylvattenslangarna (som nu kinkar och stryper flödet)?

Om motorn är 12 eller 22 år gammal spelar inte per automatik någon större roll för skicket, däremot kan ju den nyare motorn vara modernare sin funktion vilket naturligtvis kan vara tilltalande. Båda är dock utanför alla eventuella garantier med råge vilket gör att man hur man än gör köper grisen i säcken och det är svårt att säga vilken som är bäst. Antal ägare, körstil, servicehistorik med mera är hur som helst MYCKET viktigare än åren. Personligen skulle jag välja en fin båt med äldre motor än tvärtom. En motor är om inte annat ganska lätt att byta (om än dyr) men att lyfta en halvskabbig båt till en trivsamt skick tar en sabla tid samt kräver ett visst mått av ekonomisk tribut. Och tänk så här: Den fina båten har en äldre motor men den sunkiga har en nyare (mindre gammal) – varför? Gissningsvis för att den äldre motorn är lika väl underhållen som båten i övrigt. Den mer slitna dito har redan gjort slut på en maskin är har haft 12 år på sig att missköta den andra...

Nu spekulerar vi ju bara men jag tänker mig att en olja som upplevs ganska klar på stickan (tunt skikt) blir väldigt mycket svartare när den flyter ovanpå vatten i ett mörkt kölsvin. Ser fram mot bilder och en svar på varifrån oljan och glykolen kommer. Det bästa vore ju om de hade två separata källor, det känns ju inte så troligt om kölsvinet gått från torrt till blött och oljigt på samma gång.

Oljekylaren sitter lågt (iaf på min Ford) och nog kan det rinna ut en hel del. Flera liter? Kanske inte men det behövs inte särskilt mycket innan det känns som det. Oljan blir svart direkt, framför allt på en fiesel och särskilt på en gammal rackare.

Hur ser det ut i expansionskärlet, tomt? Eller kan glykolvattnet komma från sjövattendelen (rester från konservering)? Om exempelvis en oljekylare spruckit kan det förklara varför du har både olja och glykolvatten under maskin. Att oljenivån i motorn är okej kan då bero på att det ligger vatten i botten av tråget. Våtdammsugare är för övrigt ett ypperligt verktyg när det ska saneras i ett kölsvin.

Först. Nej du kan inte klippa till en topplockspackning själv. Det finns rengöringsmedel för kylsystemets sötvattendel (där man har glykol). Dock säger du att du kunde få igång kylningen genom att pumpa på slangarna. Jag gissar att din sjövattenpump inte mår så bra, något som allt skräp i värmeväxlaren också tyder på. Renovera den samt installera sjövattenfilter tror jag kan vara en god start.